Search results

Tur att ni hittade det viktigaste/intressantaste att fokusera på där... ;)

Här finns också en mycket intressant, tyvärr oavslutad, artikelserie om att tweaka och förbättra NDT. https://gundobadgames.blogspot.com/2020/07/semi-reviewcampaign-report-how-why-i.html https://gundobadgames.blogspot.com/2020/07/hacking-running-b10-nights-dark-terror.html

Jag brukade uppskatta Prince of Nothings recensioner, men hans vedervärdiga människosyn gjorde i längden bloggen rätt oläsbar.

Jag har inte kollat närmare på det själv men jag har förstått att Blue Rose, som rubricerade sig som "romantic fantasy", var ett försök åt det hållet. Det hade en setting med ett starkt fokus på inklusivitet. Se t ex lite kommentarer från konstruktörerna här...

Gör inte stycket i fetstil Imperiet till just ett nödvändigt ont i så fall? Om man köper problemförklaringen då. (Å andra sidan, att göra om Imperiet till en galaktisk federation och fixa saker skulle ju kunna bli typ den mest episka kampanjen någonsin. Det skulle nästan kunna få mig att vilja...

Bloggaren Gideon har (förstås) redan gjort en konvertering av Night's Dark Terror till WFRP 1E, mycket riktigt förlagd till just Kislev och tänkt att t ex kunna användas som surrogat för det mindre välsedda Something Rotten in Kislev i The Enemy Within-kampanjen. Jag var ett tag sugen på att...

17th Century Minimalist verkar vara lite åt det hållet?

Den kamp mellan gott och ont som faktiskt är intressant - egentligen IMO oavsett om det finns någon metafysisk absolut ondska eller inte - är ju den som utspelas mellan och kanske fr a inom tänkande individer. Hur bekämpar vi Sauron utan att bli som han?

Åtminstone i 1E är det ju tydligt sagt att Kaos inte = ondska. Destruktivt som fan, ja, men det impliceras ju också att Lag-gudarna (som ju glömdes bort sedan, gissningsvis för att ingen hade någon idé om vad man skulle göra med dem) är nästan lika bad news för människorna och Evil och Chaos är...

Det verkar också - återigen baserat på intervjusnippets ur Äventyrsspel-boken - som att Ä kallt räknade med att de flesta av deras kunder skulle köpa deras grejor under några år och sedan när de blev äldre gå över till det bredare engelskspråkiga utbudet. Det ansågs antagligen inte realistiskt...

Det har inte varit 100% smooth sailing med gruppen jag spelleder nu (vi har t ex aldrig lyckats ha en fast speldag) men den har ändå hållit ihop och spelat samma kampanj i fem år och några månader nu, med tre spelare som varit med ända från start - med kortare uppehåll i ett par fall - och den...

Jag hade redan slutat följa Äventyrsspel/Target vid det laget men den bilden framträder också mycket tydligt i intervjuklippen i Äventyrsspel: Bland mutanter, drakar och demoner.

Intressant grepp att göra något som ser ut mer som en ripoff än vad det är. Likheterna är ju ytliga saker som syns och märks direkt.

Jag uppfattade alltid MC som helt enkelt en 40K-ripoff med Kaos utbytt mot Kult-monster. Och rymdkapitalism snarare än rymdnazism men det är jag inte säker på att jag plockade upp då det begav sig. I vilket fall kan jag tänka mig att det här från-sidan-om-intrycket kan tåla att nyanseras lite. :)

En detalj jag inte gillade i Hjältarnas Tid var att rustningar skyddar så kasst - en hel plåtrustning ger i snitt 10,5 p i skydd medan ett enhandssvärd gör i snitt 21 p skada. Fixade ni det på något sätt till Kopparhavets Hjältar?

Beat me to it. :)

Detta. Långt innan jag kom ut för mig själv som socialist (och det var också rätt länge sedan) gillade jag marxistiska barn- och ungdomsbokförfattare som Sven Wernström och Nils Holmberg/"A. M. Marksman", för att de alltid var väldigt intresserade av att reda ut och beskriva hur deras settings...

Rätt bra sammanfattning av WFRP totalt sett, egentligen. :)

Förhoppningsvis inser väl också rollpersonerna att de inte har en chans mot draken och flyr eller gömmer sig när den dyker upp. Den blir ett hinder man måste ta sig runt (bildligt eller bokstavligt) snarare än någonting att slåss mot. Ja, precis. Det är ju combat as sport-tänket som lett till...

Just dödlighet som sådant känner jag inget större behov av, men för att strider ska kännas spännande tycker jag det behövs att det alltid finns en risk/möjlighet - om än kanske liten - att de plötsligt avgörs och tar slut. Strider i D&D 5E tycker jag ofta blir sega och trista inte minst för...