Search results

Nej, fajten mellan Gygax och Arneson hade varit hårdare och bittrare i sådana fall. Antagandet i tråden var "i den bästa av alla världar" men förutsätter ändå att rättigheterna till D&D ska ägas av en rad företag som kanske skapar en Creative Commons. Det bästa vore om skapare hade mer rätt...

Grognardia har grävt fram TSR:s gamla riktlinjer för skribenter från nittiotalet vilket kan vara kul läsning just nu. Wizards verkade för övrigt skrota flera av dem att döma av innehållet i romanerna jag läst från efter att de tog över.

Verk och deras upphovsrätt borde tillhöra sina skapare, så i det här fallet hade Gary Gygax fortsatt att skriva D&D tills han dog och sedan hade hans familj fått bilda en Gygax Estate som kunde licensiera ut spelet.

Det är som med allt annat inom fantasy: titta på historien, plocka ut något som passar och byt ut ett par namn. Tänk inte för mycket och säg inte för mycket, utan fyll i detaljerna allteftersom det behövs.

Hercules: The Legendary Journeys var väl orsaken till vågen med äventyrsserier på nittiotalet, som Sinbad, New Adventures of Robin Hood och så vidare.

Jag håller med om att det inte låter som rätt idé för Warhammer Fantasy Roleplay. I det här fallet hade det passat bättre att kika på något mer i stil med Warblade av David Ferring där Skaven planerar att byta ut Karl Franz mot en konstruerad dubbelgångare. I de riktigt gamla Citadel-katalogerna...

Kul att läsa en sammanfattning av hur nya WFRP förhåller sig till gamla respektive nya Warhammer Fantasy. Jag vet inte om det är relevant eller inte, men Skavens plan att skjuta ner en bit av Morrslieb i The Horned Rat låter väldigt mycket som ett scenario/battle report som GW postade på sin...

Jag skulle också gissa på att de vill gå över från att sälja rollspel som en produkt till rollspel som en tjänst, eller mer specifikt som en prenumerationsbaserad digital plattform i samma stil som Netflix, Spotify och Kindle Unlimited där man kontinuerligt betalar för att få tillgång till ett...

Är det inte samma sak i länderna du tog som exempel?

Dungeons & Dragons har väl nått punkten där det finns en gruppmentalitet som innebär att många ser det som ges ut av ägaren till rättigheterna som "kanon" och att det är en slags kätteri att ändra på reglerna efter eget tycke eller använda sig av regler från andra utgivare eller hobbyister. Det...

Orc, bugbear, Magic Missle, Fireball och så vidare togs från sagor, författare som Tolkien och Jack Vance eller rentutav andra spelskapares spel. Namn och idéer i sig är inte skyddade av upphovsrätten, men om man till exempel kopierade namnen på gudarna från en setting som Forgotten Realms och...

Allt som Robert E. Howard publicerade under sin livstid är allmän egendom så om man bara är kreativ med titeln kan vem som helst skriva spel baserade på Conan och den hyboriska åldern.

Om du skriver en D&D-klon och gör den tillgänglig via amerikanska försäljningsställen, i synnerhet digitala sådana som DriveThruRPG eller Kickstarter, så kan ett amerikanskt företag som Wizards of the Coast väcka talan mot dig i en amerikansk domstol. Ett exempel på det är när en spansk skulptör...

Snarare än vad som kan vara intrång upphovsrätten till D&D, var tror du gränsen går för Wizards innan de måste få frågan avgjord i domstol? Risken måste vara betydande att de inte får rätt och det öppnar upp för alla och envar att göra sitt eget D&D. Jag antog i alla fall att deras öppna...

Fast om Wizards of the Coast inledde en rättprocess mot till exempel Paizo och hävdar att reglerna i Dungeons & Dragons är så avancerade att de har nått verkshöjd och vinner målet, öppnar inte det upp för alla andra spelskapare (eller deras ättlingar) som Gary Gygax och Dave Arneson lånade...

Kurtisan. Chronopia var väldigt lärorikt.

En storm blottar en grotta i bergssidan som leder till ett bortglömt, uråldrigt tempel med ett runkarvat altare med mörka, ingrodda fläckar. Pojkarna får ett plötsligt och oemotståndligt infall att spilla sitt blod på altaret, varpå de börjar höra en underskön röst i sina huvuden som ger dem...

Det finns en viktig läxa där att oavsett hur sur man blir över att en utgivare gör något nytt och annorlunda med ens favoritspel/bok/film/tv-serie så låter man det inte gå ut över nya fans som tycker att den nya armén/utgåvan/kampanjvärlden/säsongen/trilogin är häftig, särskilt inte om de är yngre.

Nu är Tau lite för nya för att jag ska ha läst särskilt mycket om dem, men är inte den stora twisten med Tau och deras Greater Good att de inte har själar och det är därför de gått under radarn på Kaos demoner?

Warhammer har tolkats och tolkats om under dussintals år av dussintals olika författare och speldesigners, så mitt råd är att välja och vraka mellan det som känns intressant och inte bry sig så mycket om resten. Warhammer är så gammalt och stort att det har något för alla men taget som helhet är...