Search results

Såhär kanske: "Det enda vi fruktar är två av de långa årstiderna: kristallårstiden, då himlen blir till is, och sandårstiden, då jorden under våra rötter försvinner. Sandårstiden har aldrig kommit, men vi frukar den ändå, för vi vet att den finns. Och det är ni smådjur som kommer att få den att...

Ja! Stop-motion animerad med små dockor och modeller, som den där rävfilmen av Wes Anderson. Men en stämning som blandar Det Susar i Säven och typ... Twin Peaks, på så sätt att det handlar om kusliga mysterier kring excentriska karaktärer i en småstad i skogen.

Läste om istider och "the silicate weathering cycle" och en del annat, och om buddhism, faktiskt -- för jag undrar om inte träden på sätt och vis -- utan att det skrivs ut explicit naturligtvis -- är en sorts buddhister, i sin etik, sin världsbild. Jag tror det finns mycket inspiration att hämta...

Sååå bra. Jag tror att denna insikt finns bevarad i kodifierad form i smådjurens kollektiva minne och i deras äldsta myter --- eftersom det har hänt katastrofer tidigare när någon har skadat skogen. Man har vissa tabun kring skogen och träden, vidskepelse och hänsynstagande som man inte riktigt...

Älskar detta. Satt faktiskt och redigerade min post och petade in en lite luddig grej om just att de utplånar den "ideologi" som en person följde medan du postade detta. Men det här är mycket mer skarpt tänkt och välformulerat. Det är verkligen guld att träden egentligen inte ens ser eller...

Väldigt bra alltihop. Jag tänker följande. Ålderträden skyddar sig visserligen från yxa och hugg med en sorts telepatisk attack -- "Skogshuggarsjukan" -- men jag har nog aldrig riktigt köpt föreställningen att träd sörjer träd som huggs ner, eller hatar dvärgar och orcher för att "de kommer...

Jag tycker om detta. Att alla träd på sätt och vis är "världsträdet". Att de är ett med jorden, med alltet, att de liksom kosmiska, jag tänker att det öppnar för förundran och en Lovecraftisk kuslighet. Det här är bra. Jag tror inte träden har egna namn, på sig själva, eller ens en känsla av...

Gubben Skördekniv är en åldergran som var gammal redan då den första salamanderkejsaen satte sig på tronen över de två världarna. Den är så bred att man skulle kunna bygga en mindre by under dess barriga grenar, och så hög att dess krona tycks svänga sig bortom molnen. Sitt namn har Gubben fått...

Ovårdade vandöda & vanvårdade odöda Utgivningsår: 2022 Utgivare: metaLarsson rollspel och brädspel Spelet utspelar sig i Skandinavien, i ett alternativt tidigt nittiotal, och både satiriserar och hyllar periodens pre-milleniaristiska register av ångest och nihilism: regn och gotik...

Ålder som förled är perfekt. Den tar vi! Tack!

Men vad kallar man de där intensivt drömmande träden? Träden som liksom är medvetna, och kan utöva olika sorters inflytande på sin omgivning? Motsvarigheten till enterna, så att säga. Just nu, när jag sitter här i natt och skriver, kallar jag dem för "högträd", men det låter dumt för träd är ju...

Perfekt. Jungfrusländan med en sån där hatt, lånad av någon förnäm fröken i Krickdala som burit den under midsommarens kämpalekar, måste ju bli en SLP.

Ja, verkligen. Fast jag försöker tvinga mig själv att skriva i nån sorts harmonisk riktning, också. Det märks inte här förstås. Men jag tänker att insekterna mest bara surrar runt och är vänliga och förunderliga, och att de enda konflikter som egentligen finns är sådana som ligger direkt...

Hej och tack! Det finns nog ingen huvudtråd riktigt. Däremot arbetar jag just nu mot att få klart ett samlingsdokument för spelet, eller i alla fall för världen. En beta-beta kallar jag det. Den texten är inte så långt ifrån att vara klar. Den är i första hand tänkt att användas av mig själv när...

Det är ju precis det som är Krickdalamys. Nej, det är det väl inte. Mardrömsbränsle åt dottern. Just nu ser taxonomin i Annwyn ut såhär: Alla däggdjur och amfibier är intelligenta, kan tala, och bär kläder. Vargen är en mytologisk best. Han och hans avkomma, ulvarna och varulvarna, är, ja, de...

Det var det finaste jag hört sen jag konfirmerade mig! Jag konfirmerade mig visserligen inte, men... tack! Mizayaki är ju en av spelets stora inspirationskällor, i synnerhet i sitt sätt att hantera de fantastiska elementen och ge dem en viss på samma gång kuslig och lite melankolisk ton.

Ja. Stora delar av storskogen är bara vanlig, susande skog, som kan vara nog så kuslig när den växer tät och vild. Men så, när man går där i snåren och ormbunkarna, börjar man få en känsla av att vara onaturligt dåsig och trött, och stegen känns tröga och tunga, och man märker att man gått i...

Jag tror att det kanske ska vara mer "mystiskt" och bortomvärldsligt än pollen. Att det är trädens tankar. Deras drömmar. Fast de kanske blåser i vinden som pollen, i och för sig. Men, alltså älskar att det finns något som heter skogshuggarsjukan, som är patologisk skräck för träd, som drabbar...

Jag tror att alla träd drömmer samma dröm, om en ändlös, susande urskog. Svagt lysande sporer och insekter svävar i dunklet under de tunga lövkronorna. Marken består av rötter, mossa, krälande insekter, och under marken finns bara mer skog, ytterligare stammar och grenar. Den gröna drömmen är...

Åh, så bra. "När lille Tigo blev biten så illa att han dog, visste vi inte vad vi skulle ta oss till. Vi tog honom till svartgranen. Vi vet att korparna har förbjudit det, och vi blir väl bannlysta om de får veta det, men vi ville ha tillbaks vår lille pojk. I fyra dagar gick vi med honom...