Search results

Jag tror att det här också är bra. Ja. Det betyder att Den Blå Damen av någon anledning hör de fyra kardinalvarelsernas rop väldigt väl. Kanske lockar de på alla levande varelser, men bara hon hör dem. Hon hade något att göra med dem för länge sen -- kanske sökte hon svaret på samma gåta som...

Nu har du kanske kommit för långt på det här spåret för att vända om, men kunde det inte vara intressant att vända på det här, som lite grann känns som en twist som är gjord många gånger; "the aliens were ourselves". Vad skulle hända om några varelser kom och presenterade sig som människor ifrån...

Ja, den här tråden har verkligen fått mig att längta lite grann efter den svarta boxen med den skallige cyborg-kulturarbetaren på. Och den var ju som sagt inte riktigt ren cyberpunk, utan någon annan sorts "mörk framtid", mellan Gibson och Judge Dredd, mellan Mad Max och Ninja Turtles. Nåt sånt...

Några rader om mod och nyfikenhet Rollpersonerna i Tistelriddare snubblar över märkligheter och faror, och till skillnad från förnuftiga smådjur kommer de rusa huvudstupa in i dem. Det är bra om du lägger lite tid på att fundera på varför just din rollperson är sån. Kanske räcker det med att du...

Det här är typ perfekt! Jag läser in att Krickdala är speciellt för att det är platsen längst bort från de fyra kardinaldjuren, det är liksom orkanens öga; och att Blå Damen vill gömma sig från dem där. Vem är hon? Tack!

Det här skulle vara fint som en av flera möjliga drivkrafter tänker jag. Jag ska skriva ihop något om det ikväll inshallah. Jag tänker att det finns en grupp som kallas till tjänstgöring via en gammal bok, som på nåt sätt talar till dem, och att de bär en tistel i kavajslaget eller som en...

Det här är en superbra poäng. Jag inser att mycket av mina funderingar kommer just ur att jag tänker spelet som ett skräckrollspel, inte som Drakar och Demoner, så att säga. I Drakar eller DnD ligger massa spänning i själva striderna, och man kan lägga mycket tid på dem, och lytta sina gubbar...

Ja, alltså jag tänker dem faktiskt nästan så korta. Möjligen kan några av dem vara något längre; men det här är inte alls något som tar upp lika mycket utrymme som sällsamheterna och yrkena. Jag gillar det där med sorgen. Kanske kan det vara så att det inte handlar så mycket om varför man vill...

Ja. Och det blir svårare att skriva en kampanj, kanske. "Din farbror är försvunnen" -- oj, vi måste hitta honom. Så hittar man killen -- sen då? Vem ska försvinna nu? Jag gillar också det bättre, men jag tänker att det är bra om spelets struktur också erbjuder ett ytterligare lager, en...

Alltså som sagt, jag är himla otydlig själv. Jag tror att jag formulerar mig MOT mina egna tonårsupplevelser av rollspel, där allt typ var små gubbar som gick runt och slogs och sköt på ett rutnät, och mot det där DnD-spelet, som mest tycktes vara 20 minuters uppbyggnad mot en tvåtimmars strid...

Min grej är nog också att jag gillar listor som man väljer från, snarare än lämna allt helt öppet. Och mest handlar det faktiskt om att jag tycker att det är kul att skriva såna. :)

En väldigt bra mening! Som också vänder på problemet. Och kanske räcker det ofta med att beskriva äventyret på rätt sätt. "Någon måste åka skidor till gamle Farfar mullvad med ett par klappar från barnbarnen, och en korg med kakor, så att han också får känna lite midvinterfrid. Men det är...

Alltså, världen är döpt efter min morsa. Skum grej: när jag skriver det själv älskar jag det, och tycker att det sitter som hand i hanske; när jag ser det skrivet av andra här i tråden känner jag typ mja. Så är det ibland med namn jag hittar på för saker. Jag vet inte vad jag ska göra av det. Vi...

Allt det här är jättebra. Jag har tänkt innan att det finns en tidning, men jag älskar grejen med kryptiska signaturer, och tänkte inte på det där med att alfabetet och läsandet är magiskt; lite som det är för barn. Det ger en extra dimension till tidningsbranschen.

Jag är själva väldigt kluven. En del av mig tänker att det bästa vore att beskriva ett sällskap som aktivt beskyddar Krickdala och löser mysterier, som SAVE i gamla Chock, eller Delta Green, eller så. Jag lutar då åt att göra Riddarna av De Sista Gatlyktan till det sällskapet. Jag tror det...

Min fundering kommer nog ifrån de senaste årens erfarenheter av att spela och spelleda. Det har varit både bu och bä. 1. Först spelade vi DnD, med en rätt ung SL som inte alls skapade äventyr som krokade i våra rollpersoners drivkrafter eller bakgrunder, utan där det antogs att vi var...

Från mitt gamla snutspel i framtiden; vad som utmärker dig; du är en mordutredare i kavaj, skjorta och slips; slit den med hälsan. d100: 01. A postcard from one of the colonies; blue sand, the ocean, three moons, and the words; ”Don’t follow me, please.” 02. The handle of your service pistol...

Det här är underbart. Jag tänkte nog inte på att det otäcka "utanför" såklart kan komma till Krickdala drivna av samma sorts önskningar och drömmar som smådjuren själva bär på, och att det också är ett sätt att bevara något av det liksom -- vardagliga och excentriska och mysiga. Flodbottnens...

Såhär ungefär. Älskar första hundra sidorna av Sagan om Ringen. Hober skvallrar och intrigerar kring vem som ska få ärva vad och vem som ska få komma på vems födelsedagskalas. På sin höjd reser de omkring på landsbygden mellan Fylke och Bri, gör upp eldar och drömmer om att någon gång få stöta...

Och inget tal existerar utan dem. Och, kanske värre: Inget "inget" existerar utanför dem.