Search results

Jag är en av dem som slavar på kung Keops pyramid Och det är vi som jobbar nere intill foten Och vi sliter och vi svettas för att inte tappa tid Och det är synd om dem som inte fyller kvoten Har man en gång kommit hit Blir man aldrig mera fri Om man slutar här så slutar man i gropen Men om...

There's a lady who's sure all that glitter's gold and she is buying a stairway to heaven Så nu har hon anlitat äventyrarna att leta upp snickaren Josef, mannen med stjärnor i sin lykta. Den enda i hela världen som kan bygga en himmelstrappa.

Kan minimalism hjälpa?

Jag tänkte också på keltiska stridsmålade nakenkrigare, men började genast fundera på om inte dessa bäst spelas som barbarer?

En viktig grej i all interaktion är att gruppen gör som de mest tongivande personerna gör. Och i spelledarlett rollspel gör folk som spelledaren. Så när jag spelleder varelser i strid så spelar jag dem så som jag vill att det ska vara. Och när spelarna tycker att det känns bra så gör de...

Jag gillar cineastisk strid i rollspel. Mycket: "jag svingar mig upp på takbjälken!" eller "jag försöker avväpna henne genom att trassla in henne i gardinen jag viftar med!" Action och drama och spektakulärt. Och gärna att det uttrycker makt och känslor.

Håller med. Men när jag tänkte den tanken lite längre så blev ALLA klasser till specialförmågor.

Gammeltecknet. Gammtecknet.

Skriva en liten kampanjmiljö för OSR-ig D&D5: En vulkan-ö med många hemligheter, polynesisk/anglosaxisk klankultur och förfäderskult. Bärnstens- och jade-ekonomi, bronspansar samt valbenssvärd.

Jag tycker det ska gå som på riktigt. Det löser jag genom att spela i en ganska odokumenterad tid och plats där mycket är öppet för spekulation, men också att det finns en massa starka krafter i omlopp som inte omedelbart låter sig påverkas.

Googlade lite och undrar om inte redaktionen för Svensk Uppslagsbok i Malmö, där Erlander arbetade från 1928, i själva verket var en täckmantel för (F.I.I.S) Föreningen Investigatörer I Sverige? Belästa och modiga, men med ett stillsamt akademiskt yttre. Modersmål: ädelskånska av lundensiskt...

1. Om spelarna vill. Det kommer ju bli komiskt, så vi måste alla vilja spela komik. 2. Om någon prompt vill så. Annars är det en bra SLF. 3. Självklart. Är det inte ett spelbart värv redan? 4: Fantastisk kampanjmodul som bör produceras 5. Nä.

Och skriver man NIVA rullar en fotboll in från en angränsande korridor.

Skrivs ordet AVIN ut förvandlas bokstäverna till fyra ädelstenar. Skrivs ordet VINA rinner en halvflaska rödvin ur ett litet hål i bokstaven V. Skrivs ordet IVAN uppstår den mycket lilla men högljudda anden Ivan. Skrivs ordet VAIN ut försvinner bokstäverna i ett litet rökmoln med en puff...

Japp, en hel del. "Alver" har ju varit en beteckning för älvgrimarna, folket som bodde vid älven, kanske särskilt i Ale, Surte, Skepplanda och Bohus. Norr om Vättle. Och "Alvhem" syftar om jag förstått det hela rätt oftare på just "människorna vid älven", snarare än på alfer och knytt. Så att...

En sak jag behöver göra innan jag spelar Edda nästa gång är att jobba in händelserna i Beowulfkvädet i min spelmiljö. Om Beowulfs Hygelac är den götiske kungen Hugleik, och Hygelacs härtåg i Frisland är Hugleiks härtåg i Frisland, omvittnat i några källor, så har vi en tidsangivelse: härtåget...

Intelligenta människor har ofta skörare psyken: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160289616303324 Det kan vara en ledtråd, om rollspelare är intelligentare än genomsnittet.

Att skriva en bok som väldigt många kan använda men väldigt sällan eller inte alls "fullt ut" är kanske bra i kreativa sammanhang? Det ofärdiga och skaviga som inte hänger ihop, det triggar kreativiteten. Spelupplevelsen, vad just vi upplever vid bordet, det som blir vår unika sak, det som...

Äventyr i D&D och AD&D brukade kallas "module". Mellanting mellan spelmiljö och äventyr att uppleva. TSR lärde sig av Judges Guild, vars moduler var 100 % spelmiljöer. Det är en spännande form tycker jag. Kan man ge ut hela rollspel på sama sätt? Förutom en väldigt tunn regelsamling (typ...

En rejäl akilleshäl, en svaghet, en skörhet, något som krackelerar och ödmjukar. Mitt i det övermänskliga.