Search results

Vad som är "onödigt" är ju inte så lätt att säga – om spelet är öppet för många olika sätt att spela kommer ju allt vara onödigt för någon. Ibland kan "bruset" bara vara lustiga detaljer som gör det mer intressant att läsa texten. Brior Brådfots reseskildring i Trakorien har till exempel många...

Jag tänker att i den här metaforen, som vi väl kan nyttja tills den går sönder, är "manuset" och dylikt något som den enskilda spelgruppen står för. Världsbygget och spelet är själva teatern, och där kan man ju säga att vad teatern har i sina förråd inte spelar så stor roll för en enskild pjäs –...

Jag tänker att min roll som spelskribent i det här fallet snarare är, om vi ska förlänga metaforen, att förse teatern med rekvisita i första rummet – sedan är det spelgruppen som beslutar kring vad som ska användas. Det här är ju inte något som är relevant för alla, på samma vis som en avskalad...

Det beror ju lite på vilken premiss man har kring människors motiv. Jag skulle ju till exempel säga att många människor har motiv som är helt ogenomskinliga för dem själva och vilka är mer uppenbara för andra. Det jag tror är glad och ärlig vilja att dela med mig kan ju av andra upplevas som ett...

Om man ska ta en konkret grej jag gör i fråga om världsbyggande: jag gillar att beskriva instrument i fantasyvärldar. Detta beror på att jag har intrycket att folk i allmänhet har en rätt liten mental lista på vilka instrument som är lämpliga om man spelar en musiker – "luta" brukar vara det...

Det här är ju en intressant fråga: om man för någon som är obekant med jorden anno 2025 skulle presentera 20-30 fordon för att fördjupa världsbygget, vilka skulle det vara? Och hur skulle man skildra dem? Det hade ju säkerligen varit mindre intressant att skriva hur snabbt de gör 0-100 och mer...

Det fina med dem är ju att de tydligt kan klargöra vad som är passande komponenter inom ramarna för världen, samtidigt som de öppnar för att dessa element kan nyttjas på olika vis.

Kombinatoriska slumptabeller är också ett bra redskap för det.

Något jag tycker är intressant är skillnaden mellan olika sorters listor. Jag kan tycka det är roligt med extensiva listor på saker, särskilt om de är utförda på ett sådant vis att de fylls av lustiga små detaljer och ger olika överraskningar. Beskrivningarna av "vanliga" djur i Eon 5:s...

Asharien kryddas lyckligtvis upp i den nya boken – den gamla led ju lite av att vara just ”designated starting area” och vara släppt väldigt tidigt i Eons produktion.

Sådant som nya fordon, nya vapen och liknande associerar jag mer med regelsidan av spelen. Den sorts världsbyggesdetaljer jag intresserar mig mer för – mat och mode – får försvinnande sällan lika mycket utrymme, kanske för att de inte har någon regelmässig effekt i de flesta spel, kanske för att...

Anser ni att världsbyggande i detta avseende skiljer sig från att till exempel skapa regelsystem? Även där går det ju att upprätthålla en exakt likadan ortodoxi.

Jag tror, efter att ha funderat lite på det här, att det är missriktat att lägga detta på världsbyggare. Min erfarenhet är att det sällan är personerna som skapar världar som har denna attityd – snarare är det något som oftare kommer från konsumentsidan. @Christoffer tog tidigare upp Chaosiums...

Såhär skrev jag i Eon 5:

Ja, det är lite det jag tänker kring varför gensvar från folk som helt saknar koppling till mig är den enda giltiga måttstocken. Min bedömning av huruvida det jag gör är bra eller inte är meningslös – jag kan lika gärna säga ”min mamma tycker jag är cool, i alla fall”. Att halsstarrigt hävda att...

Parentetiskt är detta också varför jag sällan är intresserad av spel i världar som skapats för icke-rollspels-fiktion. Tolkiens Midgård är ett storartat världsbygge, men det är också gjort för att bära fram en specifik berättelse som är den viktigaste – den om en bitterljuv seger över ondskan...

Jag skulle säga att detaljerat, naturalistiskt världsbygge öppnar för luckor och vaghet på ett annat sätt – inte genom att lämna saker obeskrivna, utan genom att ge varje del av världen komplexitet och nyans. Mer tematiskt världsbyggande – sådant som bygger på en stor central konflikt – har...

Det känns dock som en relevans som endast uppstår om man får några efterkommande, något jag inte törs hoppas på. Knappt ens på syskonbarn. Risken finns att skapande är min enda chans att ha någon meningsfull del av mig som lever kvar, men då behöver jag göra mycket bättre ifrån mig än jag...

Jo, i någon mån, men de är också rena verktyg för skapandet, eller utgångspunkter för att få fram en slutprodukt. Inte något jag aktivt vill lyfta fram.

Om något har jag möjligen ett "metatematiskt" förhållningssätt till det här – det är viktigt för mig att världen kan återspegla en mångfald av teman och berättelser, ibland sådana som går direkt emot varandra. Det är också därför jag inte är superintresserad av världar som tycks gjorda för att...