Search results

Ja, den absolut största och mest avgörande utmaningen blir ju just det som står inom parentes…

Låter kul! En variant för mindre randomness och mer agens/player skill är ju att rollpersonerna först utforskar en dungeon som är en av sidorna (med förbestämd konfiguration), hittar kuben som representerar/kontrollerar dungen, och får makt att ändra om den för att komma åt andra sidor och...

TW: Självreklam. En variant är ju att spela Slaying Dragons, där det precis som @entomophobiac är inne på redan är spikat att rollpersonerna lyckas i slutänden och frågan är mer vad som händer på vägen och vad det kostar. Noll prepp och ingen spelledare, därtill. Pay what you want...

Det här är något jag har diskuterat mycket på andra håll. När jag spelade i band satt vi hemma och övade på våra instrument individuellt, sen dök vi upp och spelade musik tillsammans. När jag utövar kampsport kör vi en massa olika övningar med allt ifrån grundtekniker till urklippta...

Låt rollpersonerna vara riktigt kompetenta, så att det är väldigt låg sannolikhet att de misslyckas med viktiga tärningsslag. Använd gärna ett regelsystem som ger spelarna vissa metakrafter (slå om slag osv). Ljug och fuska med dina tärningsslag och HP-värden och allt sånt, så att det blir...

Kanske några korta, välproddade, men mer realistiska actual plays med kommentatorspår, som visar att det inte behöver vara så avancerat och att det inte är någon fara om det blir fel (som på något magiskt sätt ska nå ut till folk).

Jag tänker att din analys eventuellt kan stämma för Äventyrsspel och Fria ligan, men finns det andra exempel?

Skill issue.

En potentiell förklaring skulle ju kunna vara att det inte finns särskilt många prominenta svenska spel att inspireras?

Den största inspirationskällan för mekaniken var Blades in the Dark (men de har ju lite lika regelsystem på sina sätt). Men jag vill minnas att jag sneglade lite på Svärdets sång för hur det jobbade med äventyrsplatser och resor. Och så har jag ju blivit inspirerad av hur Mörk Borg presenterar...

Du hann med en sväng Knight Forlorn också!

Rätt ände är förstås att hitta på titeln och göra loggan först.

I år nådde jag för övrigt att ha spelat 100 olika rollspel genom livet. Det kändes som en lite kul milstolpe!

Windsoul Lo-Life Heroes of Cerulea Hero of Cerulea Knight Forlorn Flowers Withered on the Stem Grave Quest Vindsjäl Gudasaga Thespian Into the Odd Burning Wheel Mausritter Bargains & Bloodshed SKR Förefter Psychodrame Trophy Dark Fantasy for Real L’Insurrection In This World Dagen Epitaph...

Lurigt, absolut. Men det finns ju improvisationsteatergrupper som har gjort sig ett namn genom improviserade musikaler, som då genererar någon slags narrativ genom numren. Jag tänker att det blir proof-of-concept att det skulle funka i rollspel också.

Större utmaning, absolut. Men långt ifrån ogörbart.

Nej, jag kommer inte på något X som inte funkar i rollspel. Men jag kommer på oändligt med saker som inte funkar i rollspel X.

Det låter som ett problem med spelgruppen snarare än med rollspel. Jag hade samma problem i tonåren, för alla var för osäkra och egocentrerade, men i vuxen ålder med rätt grupp har jag inte alls upplevt det som något problem. Mycket kan ju också handla om att vara aktiv som rollperson och...

Personligen hade jag gärna sett (ännu) mer fokus på verktyg för att bygga personliga berättelser och använda väsen som en slags metafor för relationella och emotionella problem, med lite mindre fokus på färdigheter och annat traditionellt rollspelsinnehåll.

Helt jävla orimligt problem, helt rimlig plan för att hantera problemet.