Mrund utforskar Coriolis

Det verkar mycket rimligare för mig än att köra Ikonernas Nåd som river ner alltihop och ställer det på ända innan man hunnit bekanta sig med det.
Håller jättemed om detta, även om jag nog skulle strunta i alla tilläggsböcker om jag spelledde det idag och hålla mig till endast grundlådan. Med möjligt undantag för Atlas.

Ikonernas nåd är tyvärr riktigt riktigt kass, imho. En lång rälsad resa fram till ett av två förutbestämda slut som tar väldigt begränsad hänsyn till vad spelarna gör (eller inte gör) längs vägen. Kändes mer som en samling "cutscenes" från ett dataspel än som en spelbar kampanj för mig, plus att den har en massa problematiska saker för sig kring motivation och driver majoriteten av all ståry med saker som spelarna aldrig förväntas veta.
 
Håller jättemed om detta, även om jag nog skulle strunta i alla tilläggsböcker om jag spelledde det idag och hålla mig till endast grundlådan. Med möjligt undantag för Atlas.

Ikonernas nåd är tyvärr riktigt riktigt kass, imho. En lång rälsad resa fram till ett av två förutbestämda slut som tar väldigt begränsad hänsyn till vad spelarna gör (eller inte gör) längs vägen. Kändes mer som en samling "cutscenes" från ett dataspel än som en spelbar kampanj för mig, plus att den har en massa problematiska saker för sig kring motivation och driver majoriteten av all ståry med saker som spelarna aldrig förväntas veta.
Nu har jag bara spelat Ikonernas nåd, första delen (vi skall spela resten också så småningom enligt SL), och i alla fall så som vår SL hanterat kampanjen har det varit hur kul som helst. Visst hände saker oss oberoende, och visst påverkade det våra val, men så fungerar ju den verkliga världen också, så det störde aldrig. Det fanns gott om utrymme för spelaragens, och vi upplevde allt att det vi gjorde spelade roll.
 
Ja alltså, jag har bara läst, inte spelat eller spellett. En spelledare kan väva in det bättre.
Som någon som spellett del 1 av Ikonernas nåd, innan jag fick nog, så kan jag bara instämma. Det är väldigt lösryckt, rälsat och mycket hemlig info som spelarna aldrig kan ta reda på. Det känns ofta som en kampanj som hör hemma hos ett tidig Riotminds snarare än Fria Ligan. Typ svarta solen i rymden.

Båda går att göra riktigt häftiga, men det är ett gedigt arbete för SL att väva ihop det på ett välsmakligt sätt.
 
Last edited:
Back
Top