Standardsaker i spel som ÄR jättekul

TheDawn said:
Att fråga SL efter namn och bakgrund på en SLP han uppenbarligen precis improviserade.

”Aha! Är det inte Lennart Tjuvjävel jag råkat springa på.”
Click to expand...
Ser upptagen ut, försöker famlande bläddra i sina anteckningar efter noteringar som inte finns.

Jo men det är dvärgen Kalle Kuling, kapten på skeppet Gott och Blandat med sin besättning sjäbjörnarna.

Spelarna tittar imponerat på mig som precis såg två olika godispåsar och ett uppslag i Kalle Anka pocketen som låg i en hög på en stol vid bordet.
 
Sömniga Isaac said:
Ser upptagen ut, försöker famlande bläddra i sina anteckningar efter noteringar som inte finns.

Jo men det är dvärgen Kalle Kuling, kapten på skeppet Gott och Blandat med sin besättning sjäbjörnarna.

Spelarna tittar imponerat på mig som precis såg två olika godispåsar och ett uppslag i Kalle Anka pocketen som låg i en hög på en stol vid bordet.
Click to expand...
Exakt! Vi träffade på en Aloc en gång när det råkade stå en flaska Cola på bordet. Sammanträffande?
 
Väldigt tydligt definierad ansvarsfördelning där SL spelar världen och alla biroller och där övriga deltagare helt fokuserar på sin egna rollperson fungerar oerhört bra i rollspel eftersom det skapar en tydlighet i förväntan om vem som skall göra vad, och vem som har ansvar för vilka beslut. Väldigt praktiskt, behändigt och spelunderlättande.
 
- Erfarenhetspoäng eller liknande för att förbättra rollpersonen allt eftersom.

- Mystiska sekter och fantasyreligion.

- Språkfärdigheter. Detta är en kulle jag kommer att dö på.

- Äventyrsgrupp/"party". Att RP hör ihop och på det stora hela strävar mot samma mål.

- Risken för RP att dö. Det behöver inte ens vara något som sker ofta, kanske inte ens i varje längre kampanj. Men vetskapen att RP är dödlig gör saker mer dramatiska än ifall regler för detta totalt saknas (eller reglerna uttryckligen säger att RP inte kan dö).

-
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top