Hmm, så rent geografiskt, och med mer standardiserade fantasysläkten än jag själv börjat tänkta på dem, tänker jag mig alltid dvärgar som hörandes hemma i högländerna (alltså höga trakter, inte skottland specifikt). Så kring och i de stora bergskedjorna så som scanderna, alperna, karpatherna, etc.
Alver 100% skogsvarelser så typ överallt där inte människorna dragit fram och huggit ner skogen än.
Människor primärt längst med kusterna och de större floderna. De håller på att tränga bort alverna mer och mer eftersom de hugger ner mer och mer skog för att göra plats för sig själva.
Ska man ha med halvlingar så i princip samma utbredning som människorna. Halvlingarna var där först, och när människorna klampade in drog de sig antingen tillbaka längre och längre uppför floderna, eller så blandade de sig med människorna (så många människobyar har också halvlingar), eller så "gick de under jorden" (antingen blidligt, att de helt enkelt gömmer sig i kamoflerade hus, eller att de dragit sig tillbaka till grottor och tunnlar under marken. Kanske rent av i kloakerna under större städer (om större städer har kloaker).
Orcher... ryssland. Och inte bara på grund av nuvarande politiska vindar, utan jag tycker inte landet passar för varken alver eller dvärgar. Fast kanske dvärgar. Dvärgar och orcher som slåss om de begränsade resurserna.
Vättar (i bemärkelsen goblins)... antingen är det bara de där hemliga halvlingarna jag nämt, där folk inte fattar att det är havlingar utan de tror att de där små krabaterna som springer runt i natten och gömmer sig i mörka hörn i källare är någon slags monster. Eller så är de typ degenererade eller förbanade dvärgar (alltså som i att de har en förbannesle lagt över sig, inte att de är arga. Fast de är också arga).
----------------------------------------------------------------
Annars om jag går mer på mina personliga tolkningar av släktena så är människor bara alver som förlorat sin magi. Så alver finns typ överallt där människor finns, men är en försvinnande skara som isolerat sig mer och mer och dragit sig längre och längre ifrån människorna. Så djupa skogar, höga berg, avlägsna öar.
Dvärgar/halvlingar/gnomer/vättar (vättar fortfarande i bemärkelsen goblins) är alla samma sak och är typ materialiserade naturandar. Dvs de är riktiga levande varelser, men de uppstod som en slags materialisering av naturen och tenderar att reflektera den naturen. Dvärgar har fler aspekter från berg och sten och finns där berg finns. de är hårda, kalla, och (nästan) eviga. Halvlingar är mer slätter och åkrar, så de är mindre och tystare för att gömma sig från rovdjur. Gnomer är skogsvarelser.
Vättar står ut lite då de är materialsierade från människans civilisation och industri. De är inte nödvändigtvis onda, men de tenderar att bygga och uppfinna saker utan tanke på sin eller andra säkerhet, de roffar åt sig saker (alltså inte bara prylar utan även land, byggnader, etc), de är väldigt omväxlande, kan vara väldigt aggressiva (tänk fotbollssupportrar, de är skitglada och trevliga tills något går snett och då är det helt plötsligt upplopp. Och ibland blir det upplopp även när inget gått snett). Då dessa är en yngre skapelse har de inte riktigt tagist fast form än. Dvs individuella vättar har fast form, men de tenderar fortfarande att spontant poppa upp varhelst det finns en större mängd människor och en större mängd industri. Det gör det också omöjligt att bli av med dem, även om de börjar ställa till problem.
