Jag är född och uppvuxen i Hudiksvall, en tätort i Hälsingland som enligt wikipedia har typ 16-17k boende i själva orten. Inte pyttelitet, inte jättestort. Under uppväxten var jag en ganska ensam nörd, och de andra nördar och/eller "alternativa" människor jag träffade på höll jag fast i som en livboj. Hudiksvalls Ungdomsteater, HUT, samlade många lite skaviga, udda ungdomar som inte gillade sport. Orten har de vanliga småortsproblemen med lite typisk kriminalitet (tänk Smala Sussie), homofobi och så. Men det finns också bra saker såklart – som en villighet att testa nya saker. När "Hudik Pride" gick av stapeln första året var det helt vansinnigt välbesökt och en riktig folkfest.
När jag flyttade därifrån var det svårt att hitta spelgrupp till rollspel. Eller något annat. Det fanns fler nördar norrut och söderut, men här i mellangärdet… ganska tomt. Detta trots en ganska livaktig föreningstradition och så. Det var trögjobbat. Jag flyttade ju söderut för att jag fick jobb för femton år sedan och…
För några veckor sedan hörde en av mina gamla HUT-kompisar, som jag har halvsporadisk kontakt med och umgås med varje gång jag kommer upp, av sig och frågade om jag var intresserad av att sitta och ha bord på Spelkalaset. "Say what now?" SPELKALASET. Det är alltså ett gäng eldsjälar i en förening som heter HUSK som anordnat… ett rollspelskonvent. I Hudiksvall. Rapporterna om antalet besökare förra året (som var det första) svajjar mellan 600 och 1300 beroende på vem man frågar. Oavsett vilken siffra så är det helt crazy. De blev tydligen helt tagna på sängen över hur många som kom men som sagt – Hudiksvallsborna testar gärna nya saker. Om det "händer nåt på stan" så vill man gärna dit och åtminstone titta.
Efter kort betänketid tackade jag ja. Man kan ju inte inte ta chansen att vara med på Hudiksvalls egna spelkonvent.
---
Så, konventet pågår egentligen bara en dag, lördagen. Jag anlände på fredag kväll och inkvarterade mig hos mina föräldrar. Sedan fick jag och min resväska full med böcker skjuts ner till Folkets Hus där Spelkalaset går av stapeln. Jag visas in, hejjas på av en nördig snubbe jag inte träffat på femton år och som är en av arrangörerna och hänger av mig och börjar lägga upp saker på mitt bord.
Jag tog med mig böcker jag ändå hade hemma – mest Rotsystemmoduler och More than Human, plus de Kutuluböcker jag plockat på mig från Eloso på Gothcon för just der här ändamålet.
Sen satt jag där i fem timmar och… tja, var social. Träffade folk. Jag sålde inte så mycket men det var aldrig poängen. Jag träffade flera extra gamla HUT:are, däribland mijöpartiets tidigare partisekreterare Anders Wallner… En del av de jag träffade har jag inte sett på tjugo år.
Häftigast var nog när en person ur min allra första spelgrupp, den som introducerade mig till rollspel genom Mutant Chronicles, dök upp. Den killen har jag nog inte träffat på… 27 år sade han, och jag är benägen att tro honom.
Därifrån jag satt – de hade placerat mig bredvid digitala spelskapare som lockade mycket mer folk än mig – kunde jag se bord för Magic the Gathering, Warhammer, Airsoft, legobygge och den lokala schackklubben. Då och då gled någon av de 20-30 cosplayarna (!) som var på konventet upp. Massvis med både vuxna nördar och barnfamiljer som gick runt och förundrades och pratade och hade roligt.
Vad jag förstår pågick det dessutom brädspel på andra våningar, och prova på-rollspelsarrangemang. Det var alltså ett "riktigt konvent" – i lite mindre format, helt enkelt.
Jag kommer definitivt att vilja göra Spelkalaset till en årlig tradition, om de fortsätter. Sånt är ju alltid lite osäkert, men HUSK:arna verkade nöjda så jag håller tummarna.
När jag flyttade därifrån var det svårt att hitta spelgrupp till rollspel. Eller något annat. Det fanns fler nördar norrut och söderut, men här i mellangärdet… ganska tomt. Detta trots en ganska livaktig föreningstradition och så. Det var trögjobbat. Jag flyttade ju söderut för att jag fick jobb för femton år sedan och…
För några veckor sedan hörde en av mina gamla HUT-kompisar, som jag har halvsporadisk kontakt med och umgås med varje gång jag kommer upp, av sig och frågade om jag var intresserad av att sitta och ha bord på Spelkalaset. "Say what now?" SPELKALASET. Det är alltså ett gäng eldsjälar i en förening som heter HUSK som anordnat… ett rollspelskonvent. I Hudiksvall. Rapporterna om antalet besökare förra året (som var det första) svajjar mellan 600 och 1300 beroende på vem man frågar. Oavsett vilken siffra så är det helt crazy. De blev tydligen helt tagna på sängen över hur många som kom men som sagt – Hudiksvallsborna testar gärna nya saker. Om det "händer nåt på stan" så vill man gärna dit och åtminstone titta.
Efter kort betänketid tackade jag ja. Man kan ju inte inte ta chansen att vara med på Hudiksvalls egna spelkonvent.
---
Så, konventet pågår egentligen bara en dag, lördagen. Jag anlände på fredag kväll och inkvarterade mig hos mina föräldrar. Sedan fick jag och min resväska full med böcker skjuts ner till Folkets Hus där Spelkalaset går av stapeln. Jag visas in, hejjas på av en nördig snubbe jag inte träffat på femton år och som är en av arrangörerna och hänger av mig och börjar lägga upp saker på mitt bord.
Jag tog med mig böcker jag ändå hade hemma – mest Rotsystemmoduler och More than Human, plus de Kutuluböcker jag plockat på mig från Eloso på Gothcon för just der här ändamålet.
Sen satt jag där i fem timmar och… tja, var social. Träffade folk. Jag sålde inte så mycket men det var aldrig poängen. Jag träffade flera extra gamla HUT:are, däribland mijöpartiets tidigare partisekreterare Anders Wallner… En del av de jag träffade har jag inte sett på tjugo år.
Häftigast var nog när en person ur min allra första spelgrupp, den som introducerade mig till rollspel genom Mutant Chronicles, dök upp. Den killen har jag nog inte träffat på… 27 år sade han, och jag är benägen att tro honom.
Därifrån jag satt – de hade placerat mig bredvid digitala spelskapare som lockade mycket mer folk än mig – kunde jag se bord för Magic the Gathering, Warhammer, Airsoft, legobygge och den lokala schackklubben. Då och då gled någon av de 20-30 cosplayarna (!) som var på konventet upp. Massvis med både vuxna nördar och barnfamiljer som gick runt och förundrades och pratade och hade roligt.
Vad jag förstår pågick det dessutom brädspel på andra våningar, och prova på-rollspelsarrangemang. Det var alltså ett "riktigt konvent" – i lite mindre format, helt enkelt.
Jag kommer definitivt att vilja göra Spelkalaset till en årlig tradition, om de fortsätter. Sånt är ju alltid lite osäkert, men HUSK:arna verkade nöjda så jag håller tummarna.