Safety och känslomässiga saker.

ingels

Investigator
Joined
14 Nov 2021
Messages
131
Location
Borlänge
Anser mig vara rätt hyffsad stark i sinnet, inte så blödig och anser nog att spelar man rollspel så kan allt hända och det får man vara beredd på.

I Nyarlathotep kampanjen / Call Of Cthulhu så är vi fem investogators som klaffar väldigt bra och har nu kommit till England där "ingen semester" väntar oss. I förra kapitlet av kampanjen (New York) så fick vi tag på en Taxichaufför (spelad av GM) som vi tyckte så mycket om och kunde köra oss ifrån förföljare och annat vi behövde ta oss ifrån. Vi föll för Pickles som han kallas och han i sin tur tror nog att vi är någon slags maffia av någon underlig form.

Så, vi bestämde oss helt enkelt för att fråga Pickles om han var villig att följa med oss och jobba för oss vilket han tackade ja till så han är med oss och hjälper oss med allt tänkbart och styrs utav våran GM.

Nu till dilemmat, senaste gången vi spelade så vart våra investogators berusade och iaf två utav oss som spelar tyckte att Pickles kunde testa en sak som en av oss spelare var på väg att förlora både sanity points och ev försvinna för gott av när det genomfördes.

Jag i min tur ställde mig negativ till att lura Pickles till att göra någonting som han iofs var villig att testa men som han inte hade det bleckaste om vad det skulle kunna rendera ut i.

Anser mig som sagt vara av den hårdhudade typen men jag var nog personligen lite förbannad och mindre slagsmål utbröt mellan min karaktär och en annan då jag tyckte (personligen och i rollen) att det var helt fel att lura en medhjälpare in i hemskheter.

Gjorde jag fel, skulle jag ha dragit någon sorts safety card (har aldri g gjort och är lite obekant med hela den idéen) eller var det okej att hoppa på en av de andra karaktärerna när jag tyckte att den/de fattade ett felaktigt beslut. Sprit på hotellrummet var som sagt involverat även om det nu inte berättigar någonting av vad som hände.

Pickles klarade sig men min karaktär hade nog varit beredd på att offra rätt mycket för att inte en helt oskyldig skulle hamna i fara.

Vad skulle ni ha gjort i samma situation?
 
Jag har svårt att förstå när du pratar utifrån din karaktärs synvinkel och när som spelare.

Vad skulle ni ha gjort i samma situation?
Om du pratar utifrån dig som spelare. Jag hade pausat spelandet och haft en diskussion kring synen på spelandet, synen på världen, synen på karaktärerna och synen på situationen. Så jag kunnat förstått den andres spelarens perspektiv och kommit till en konsensus innan man spelat vidare.

Det är inte ofta det sker, men jag har gjort det två gånger senaste året (spelar 1-2 gånger i veckan).
 
Last edited:
Det låter som att du spelade din rollperson, vilket känns helt rimligt. Om du kände dig personligt berörd och att du skulle må dåligt av att Pickles råkade illa ut så hade det kunnat vara vettigt att säga ”Hörni, jag vill inte att vi gör det här mot Pickles. Det känns inte bra.” X-kort och liknande är inte nödvändigt för att säga ifrån.
 
Jag vart nog lite tagen på sängen och reagerade både privat och som rollspelskarsktär. Nu var det ju inget grovt som man visste skulle hände utan det var med händelsen i sig och att en NPC/GM kontrollerad varelse som halkat in i gänget som kunde råka illa ut.

Tror att jag började ta illa vid mig när några av våra karaktärer vart berusade och tyckte dom hade kommit på en bra ide. Är ju skumt att man tar illa vid sig av något sådant när man kan genomhärda så mycket annat hemskt som kan ske inom spelets ramar.

Det hela löste sig med rejäla sparkar på smalbenen och lite handgemäng inom spelets ramar
 
Gjorde jag fel, skulle jag ha dragit någon sorts safety card (har aldri g gjort och är lite obekant med hela den idéen) eller var det okej att hoppa på en av de andra karaktärerna när jag tyckte att den/de fattade ett felaktigt beslut. Sprit på hotellrummet var som sagt involverat även om det nu inte berättigar någonting av vad som hände.
Safety card är ju mer till för att skydda spelarna och inte karaktärer eller SLPs. Man kan ju gilla och ogilla det som sker i spelet, händelseutveckling, beskrivning, personer och sånt. Men det är ju en stor skillnad på det och på om någon av deltagarna mår dåligt och vill avbryta/pausa/slippa beskrivningar.

I övrigt så måste man nog diskutera igenom i gruppen vad som är okej i spelet. Det bästa är att göra det innan man drar igång kampanjen, men bättre sent än aldrig. I vissa grupper så är man helt ok med att RP har ihjäl varandra, i andra grupper så är det otänkbart. I vissa grupper har man inga problem med beskrivningar av sex, medan andra undviker det. Det finns inget rätt eller fel, utan hur man spelar måste man anpassa till spelgruppen.
 
Vad skulle ni ha gjort i samma situation?

Jag skiljer på spelare och rollpersoner även om jag gärna spelar med mycket bleed ibland.
Utifrån din faktiska beskrivning låter det både som en intressant story, bra rollpersonstolkningar och bra drama i gruppen!?
Men vi vet ju inte hur de spelar sina investigators i övrigt?

Med tanke på hur du lägger fram det, så verkar det dock snarare som att nått verkligen stört dig i spelgruppens sociala dynamik?
För min del hade jag tagit upp det i eftersnacket när sessionen avslutats.
Att jag inte tyckt att det känts ok, att jag vill ha en seriösare ton, att jag inte vill spela samvetslösa back-stabbers, eller vad det nu var som du reagerade på?

Men man får såklart avgöra själv vad som passar bäst utifrån den faktiska situationen.
Det kanske blir lättare att acceptera det om man vet vad de andra upplevde och vad de försökte förmedla med sina roller.
Sen är det oftast ganska individuellt vad som faktiskt kan förändra beteendet i respektive spelgrupp om det är det man vill göra.
Men att prata om det är en bra start.

:t6b-2: :t6r-5:
//EvilSpook
 
Anser mig vara rätt hyffsad stark i sinnet, inte så blödig och anser nog att spelar man rollspel så kan allt hända och det får man vara beredd på.

I Nyarlathotep kampanjen / Call Of Cthulhu så är vi fem investogators som klaffar väldigt bra och har nu kommit till England där "ingen semester" väntar oss. I förra kapitlet av kampanjen (New York) så fick vi tag på en Taxichaufför (spelad av GM) som vi tyckte så mycket om och kunde köra oss ifrån förföljare och annat vi behövde ta oss ifrån. Vi föll för Pickles som han kallas och han i sin tur tror nog att vi är någon slags maffia av någon underlig form.

Så, vi bestämde oss helt enkelt för att fråga Pickles om han var villig att följa med oss och jobba för oss vilket han tackade ja till så han är med oss och hjälper oss med allt tänkbart och styrs utav våran GM.

Nu till dilemmat, senaste gången vi spelade så vart våra investogators berusade och iaf två utav oss som spelar tyckte att Pickles kunde testa en sak som en av oss spelare var på väg att förlora både sanity points och ev försvinna för gott av när det genomfördes.

Jag i min tur ställde mig negativ till att lura Pickles till att göra någonting som han iofs var villig att testa men som han inte hade det bleckaste om vad det skulle kunna rendera ut i.

Anser mig som sagt vara av den hårdhudade typen men jag var nog personligen lite förbannad och mindre slagsmål utbröt mellan min karaktär och en annan då jag tyckte (personligen och i rollen) att det var helt fel att lura en medhjälpare in i hemskheter.

Gjorde jag fel, skulle jag ha dragit någon sorts safety card (har aldri g gjort och är lite obekant med hela den idéen) eller var det okej att hoppa på en av de andra karaktärerna när jag tyckte att den/de fattade ett felaktigt beslut. Sprit på hotellrummet var som sagt involverat även om det nu inte berättigar någonting av vad som hände.

Pickles klarade sig men min karaktär hade nog varit beredd på att offra rätt mycket för att inte en helt oskyldig skulle hamna i fara.

Vad skulle ni ha gjort i samma situation?
Jag hade absolut använt en säkerhetsteknik, tex att pausat spelet för att tala om förväntningar.

(Hatar själv liknande situationer och det har verkligen surnat flera spelmöten för mig innan jag började ta modet till mig att prata om det.)
 
För mig låter det som att spelaren Ingels reagerat på och förfasat sig över något som sedan gav bleed utifrån och in och tog sig form av en ingame konflikt.

Det låter som du låtit din personliga moralkod snarare än din rollkaraktärs styra din karaktärs agerande.

Jag kan ha helt fel och då ber jag om ursäkt att jag gjort felaktiga antaganden men det är så jag tolkar det hela utifrån hur du beskrivit situationen. Du säger JAG ställde mig negativ till att lura pickles och inte min karaktär och därför drar jag den slutsatsen

I det här fallet hade jag efter spelmötet sagt att jag är inte riktigt bekväm med det som skedde idag och hur vissa av era karaktärer behandlade pickles är det nått vi kan ta ett snack om.
 
Kan ju förstå att vissa vill prova något dylikt med berusade rollspelskaraktärer i all ära och en GM kontrollerad "icke-medlem" som dock jag anser nu ingår i våran "trupp". Man kan ju få riktigt bra idéer när man är berusad men när man nyktrat till sig så är de inte längre lika lysande, har dessa idéer genomförts så får man ju ta konsekvenserna då hur det än har gått.

Frågan hade dykt upp i Discord nu på morgonen och låga sanity points har nämnts, svårigheter som vissa har tampats mer med än andra i gruppen likaså. Jag tror dock att det var Whiskeyn som vissa av våra karaktärer inmundigade lite för friskt som är svaret och problemet samtidigt i denna fråga.

Skönt att det inte enbart var jag som kände tvivel när allt utspelade sig då frågan hade poppat upp ni på morgonen i discord. Vi har gått igenom safety och sådana frågor när vi började spela och ingen av oss tror jag hade några invädningar emot något (vad jag kan minnas i alla fall) men rätt vad det är så sker det ju något som man tycker skaver lite.

Problemet är förhoppningsvis förbi och det känns som om vi alla fått pratat ut. Det var något jag reagerade personligt över och det blödde väl över i spelet, kan ej svara på hur det var med den andra personen som reagerade likadant. Jag tog ju en kamp i spelet om saken men iom att det nämnts nu i vår Discord så är det ju uppenbarligen något som skavt hos åtminstone en till.

Man kanske helt enkelt är för Cthulhu grön som låter ens egna känslor invadera i spelet och vi "slås" ju för att lösa något stort för mänsklighetens bästa (hoppas jag i alla fall) och att lura en oskyldig medhjälpare att genomföra något med risk som de själva inte vet om tycker jag och min karaktär är backstabberi och elakt.

Det står jag för och är väl fortfarande villig att straffa mina kampanj-kompanjoner med en snyting om så krävs. Hur det går får visa sig om den dagen kommer vilket jag inte hoppas att den gör då vi har viktigare saker framför oss, just nu är dock problemet ur världen.
 
Blev spelet bra eller ej? Om det blev det är väl allt lugnt?

Jodå, spelet gick bra och ingen tog skada eller förlorade något förstånd (mycket hade iofs hos vissa redan minskat en hel del) allting är utagerat och på Fredag är det nya saker vi med all risk kommer att ställas inför
 
Kan ju förstå att vissa vill prova något dylikt med berusade rollspelskaraktärer i all ära och en GM kontrollerad "icke-medlem" som dock jag anser nu ingår i våran "trupp". Man kan ju få riktigt bra idéer när man är berusad men när man nyktrat till sig så är de inte längre lika lysande, har dessa idéer genomförts så får man ju ta konsekvenserna då hur det än har gått.

Frågan hade dykt upp i Discord nu på morgonen och låga sanity points har nämnts, svårigheter som vissa har tampats mer med än andra i gruppen likaså. Jag tror dock att det var Whiskeyn som vissa av våra karaktärer inmundigade lite för friskt som är svaret och problemet samtidigt i denna fråga.

Skönt att det inte enbart var jag som kände tvivel när allt utspelade sig då frågan hade poppat upp ni på morgonen i discord. Vi har gått igenom safety och sådana frågor när vi började spela och ingen av oss tror jag hade några invädningar emot något (vad jag kan minnas i alla fall) men rätt vad det är så sker det ju något som man tycker skaver lite.

Problemet är förhoppningsvis förbi och det känns som om vi alla fått pratat ut. Det var något jag reagerade personligt över och det blödde väl över i spelet, kan ej svara på hur det var med den andra personen som reagerade likadant. Jag tog ju en kamp i spelet om saken men iom att det nämnts nu i vår Discord så är det ju uppenbarligen något som skavt hos åtminstone en till.

Man kanske helt enkelt är för Cthulhu grön som låter ens egna känslor invadera i spelet och vi "slås" ju för att lösa något stort för mänsklighetens bästa (hoppas jag i alla fall) och att lura en oskyldig medhjälpare att genomföra något med risk som de själva inte vet om tycker jag och min karaktär är backstabberi och elakt.

Det står jag för och är väl fortfarande villig att straffa mina kampanj-kompanjoner med en snyting om så krävs. Hur det går får visa sig om den dagen kommer vilket jag inte hoppas att den gör då vi har viktigare saker framför oss, just nu är dock problemet ur världen.
Jag tycker personligen inte att det är konstigt alls att låta ens egna spelarpreferenser orsaka obehag över vad som händer i spelet, och därför vilja prata om det eller kanske undvika vissa förlopp.

För mig är det inte konstigare än att jag skulle vara sugen att sluta titta på en TV-serie om manusförfattarna lät vissa karaktärer agera på sätt jag tyckte skavde enormt.

I min mening är det också enormt svårt att försöka täcka alla potentiella saker som väcker obehag redan från början, så det är oftast bättre att vara lyhörd längs vägen.

Toppen att det känns bättre!
 
Kan ju förstå att vissa vill prova något dylikt med berusade rollspelskaraktärer i all ära och en GM kontrollerad "icke-medlem" som dock jag anser nu ingår i våran "trupp". Man kan ju få riktigt bra idéer när man är berusad men när man nyktrat till sig så är de inte längre lika lysande, har dessa idéer genomförts så får man ju ta konsekvenserna då hur det än har gått.

Frågan hade dykt upp i Discord nu på morgonen och låga sanity points har nämnts, svårigheter som vissa har tampats mer med än andra i gruppen likaså. Jag tror dock att det var Whiskeyn som vissa av våra karaktärer inmundigade lite för friskt som är svaret och problemet samtidigt i denna fråga.

Skönt att det inte enbart var jag som kände tvivel när allt utspelade sig då frågan hade poppat upp ni på morgonen i discord. Vi har gått igenom safety och sådana frågor när vi började spela och ingen av oss tror jag hade några invädningar emot något (vad jag kan minnas i alla fall) men rätt vad det är så sker det ju något som man tycker skaver lite.

Problemet är förhoppningsvis förbi och det känns som om vi alla fått pratat ut. Det var något jag reagerade personligt över och det blödde väl över i spelet, kan ej svara på hur det var med den andra personen som reagerade likadant. Jag tog ju en kamp i spelet om saken men iom att det nämnts nu i vår Discord så är det ju uppenbarligen något som skavt hos åtminstone en till.

Man kanske helt enkelt är för Cthulhu grön som låter ens egna känslor invadera i spelet och vi "slås" ju för att lösa något stort för mänsklighetens bästa (hoppas jag i alla fall) och att lura en oskyldig medhjälpare att genomföra något med risk som de själva inte vet om tycker jag och min karaktär är backstabberi och elakt.

Det står jag för och är väl fortfarande villig att straffa mina kampanj-kompanjoner med en snyting om så krävs. Hur det går får visa sig om den dagen kommer vilket jag inte hoppas att den gör då vi har viktigare saker framför oss, just nu är dock problemet ur världen.

Du har ju helt enkelt levt dig in i din karaktär. Jag tycker att din reaktion är sund. Naturligtvis kan man känna sympati även för en helt fiktiv person. Det gör jag ofta.
 
Jag tycker personligen inte att det är konstigt alls att låta ens egna spelarpreferenser orsaka obehag över vad som händer i spelet, och därför vilja prata om det eller kanske undvika vissa förlopp.

För mig är det inte konstigare än att jag skulle vara sugen att sluta titta på en TV-serie om manusförfattarna lät vissa karaktärer agera på sätt jag tyckte skavde enormt.

Hela grejen är ju att man under ett par timmar ska få vara någon annan, denna "annan" är ju dock något som bär med sig min dna och likväl mina önskningar om hur personen skall agera, se ut, ha för drag, öppenhet och allting annat så jag antar att man aldrig riktigt kan utesluta sig själv ifrån denna "annan" man får gestalta och ge ett par timmar av sitt "riktiga" liv för att få härja fritt inom fantasins rama. Rollspel är vackert, djupt och en chans att både försvinna från liksom utmana sig själv.
 
Hela grejen är ju att man under ett par timmar ska få vara någon annan, denna "annan" är ju dock något som bär med sig min dna och likväl mina önskningar om hur personen skall agera, se ut, ha för drag, öppenhet och allting annat så jag antar att man aldrig riktigt kan utesluta sig själv ifrån denna "annan" man får gestalta och ge ett par timmar av sitt "riktiga" liv för att få härja fritt inom fantasins rama. Rollspel är vackert, djupt och en chans att både försvinna från liksom utmana sig själv.
Beror kanske på vad man vill få ut av det!

Men även i det läget tycker jag det är rimligt att ha åsikter om vad man själv och de andra gör för val. För det är ju just val - det är inte deterministiskt förutbestämt att medspelarna måste insistera på att offra kompisen, och att inget annat är rimligt för karaktären. Det är något spelarna fått för sig.

Speciellt som rollspel ändå kräver någon slags gemensam överenskommelse för att funka - vi utgår ofta från att rollpersonerna har anledning att hänga ihop, så när spelare bryter mot den illusionen och man börjar fundera på varför dessa tjommar över huvud taget har med varandra att göra blir det ett tråkigt bryt.
 
Jag tycker personligen inte att det är konstigt alls att låta ens egna spelarpreferenser orsaka obehag över vad som händer i spelet, och därför vilja prata om det eller kanske undvika vissa förlopp.

För mig är det inte konstigare än att jag skulle vara sugen att sluta titta på en TV-serie om manusförfattarna lät vissa karaktärer agera på sätt jag tyckte skavde enormt.

Jag har inga problem att förstå det heller. Jag har ragequittat (nåja) åtminstone en AP-podd jag följde av det senare skälet.
 
Spelar fortfarande "Masks of Nyarlathotep" och efter att ha försökt "pistol whipa" en "tjomme" så sköt jag mig själv i foten och min karaktär var tvärsäker på att två tår gick förlorade (han sköt helt enkelt bort dom) medans Rollspelsledaren påstår att det bara var en snuddning så är min karaktär helt säker på att två tår saknas. Vi har en sjukvårdare med oss i truppen och jag ställer frågan till denne om den kan amputera bort två tår från min karaktär och märker en lite känsla av "olust"

Det var ju han som misslyckades, sköt sig själv i foten och det är hans fot som sköts.. Det är väl han som vet vad som har hänt tycker "vi" båda

Så kan det gå, man lär sig hela tiden... Jag och min karaktär (Ja.. Vi är till stor del samma varelse, tyvärr kanske man ska säga men jag är väl inte en färdigutvecklad rollspelare än kanske?) är nog den samme
 
Inge rätt eller fel här,

Men fundera över grunden i er spelgrupps premisser.

Är det den klassiska med, SL som är den slutgiltiga domaren av vad som verkligen hänt.

Eller har ni ett samberättande i någon form?

I den första skulle jag säga, "oj det var nära jag trodde tårna rök"

I den andra kan man komma fram till att två tår faktiskt försvann med skottet.


Ett mellanting blir svårare, det blir som jag uppfattar beskrivningen,
Galenskapen har krupit sig på och gör att jag tvingar en vän tvångsamputera mina tår.

Det är inte en perfekt lösning men den skulle kanske funka.

Inga rätt eller fel som sagt, dock viktigt att kolla av gruppens grundpremisser.
 
Rollspelsledaren sade att det inte var ett skott som gav mig skada alla förutom en smärre chock, inga tår är bortskjutna utan min karaktär har alla tio tår i behåll men jag anser att så inte är fallet men har nu gett mig även om jag kommer att hävda min rätt.om inte enbart i ren protest till resten av gänget blir tokig på mig/min karaktär
 
Rollspelsledaren sade att det inte var ett skott som gav mig skada alla förutom en smärre chock, inga tår är bortskjutna utan min karaktär har alla tio tår i behåll men jag anser att så inte är fallet men har nu gett mig även om jag kommer att hävda min rätt.om inte enbart i ren protest till resten av gänget blir tokig på mig/min karaktär
Osäker varför du skulle ifrågasätta spelledaren i detta fall men om du verkligen vill att din karaktär skall ha förlorat två tår kanske du skulle kunna lösa det med en vuxen diskussion istället för att göra något i protest. Gissningsvis vill spelledaren inte sakta ner kampanjen med besök på sjukhus och grejer.

Vad har du för anledning till att vilja att din karaktär skall ha skjutit tårna av sig?
 
Back
Top