Idag har jag spelat...

Igår blev det (äntligen!) lite Cthulhu Dark. Jag har sedan länge inspirerats såväl av dess regelsystem som dess spelledartips, och var också med och backade när spelet gick från pamflett till rejäl bok – men har faktiskt aldrig spelat vare sig reglerna som de är skrivna rakt upp och ner, inte heller några av de äventyr som finns i boken.

Men igår tog jag spelgänget till Arkham 1692, i ett äventyr skrivet av Kathryn Jenkins (som jag inte vet något om) som heter The Doors Beyond Time. Härligt stämningsfyllt oneshot, som dock led lite av att viss information som behövts saknades. Det blev till att improvisera en hel del, men kul hade vi!

Vaniljeversionen av reglerna flöt till och med bättre än jag trott (och då hade jag höga förväntningar!). Detta är det bästa system jag stött på för Cthulhu-spel.

Idag spelade vi (jag och mina barn) Fritagningen med DoD23 reglerna, lite förenklade...

Håller på och spelar Fabula Ultima på GothCon

Vi har precis avslutat ett riktigt otäckt pass i Barkhäxan, med tonåringen som spelledare. Väldigt skicklig kombination av mardrömmar och passade musik.

173. Demon Barber (Rippers). Kort men kul!

Igår spelledde jag mysteriet "En dans med döden" till Nordiska Väsen för några kollegor som en AW-aktivitet. Jag var orolig för huruvida mysteriet, som är ganska detaljerat beskrivet, skulle gå att lösa på en kväll. Men det gick! Alla hade det kul! Nybörjaren som aldrig testat rollspel förut kom in i rollen och sa att det t o m var mer spännande än hon förväntade sig. Jag är väldigt pepp på att spelleda samma äventyr för en annan grupp nästa helg.

Idag ska jag spela lite NV på distans, och på söndag blir det Eon med min vanliga spelgrupp. Väldigt mycket rollspel den här helgen, med andra ord.

Drakar och demoner 2023:
I orakelgrottans spindelförpestade djup går fyra äventyrare. Hör deras namn så någon minns dom! Sjöfararen Ervin, smeden Alva, vargmagikern Varin och riddar Tym.
Tym var lyckligt befriad från större intellekt, i gengäld ägde hon det djupaste mod och den osvikligaste heder. Hon ställde sej alltid i farans väg så att andra kunde klara sej. Denna osjälviskhet låg nära kärnan i hennes väsen.

Dom hade mött Saak'shal, den väldiga spindeln som talar i tankarnas djup. Med orakelmonstret hade dom avtalat att bortjaga orcherna som höll till i en annan del av grottan.
Men egentligen ville äventyrarna åt barnet Rorik i Saak'shals väv, och andra skatter som dolde sej där.

På väg till orchernas borg korsade dom en bro av spindelväv, några olyckliga slag senare hade både Alva och Tym kraschat i marken långt nere under bron. Undsättningen var snar, men dom båda var långt ifrån oskadda. Alva bröt armen och Tym slog i huvudet och glömde vem hon var.

Mötet med orcherna gick så där. Äventyrarna försökte övertyga orcherna att hjälpa dom övervinna Saak'shal, men dom saknade intresse. Så snart orcherna fått reda på var en av deras stupsde låg i grottan gick dom och sökte efter denna. Därefter försvann dom.
Då vilade hjältarna. Den minneslösa Tym beslutade sej för att hon hette Joruna. I samtalet med orcherna hade hon uppvisat en hotfull sida som sldrig förut synts hos Tym.

De fyra tog sej med varsamma steg tillbaka till oraklets håla. Halvvägs igenom samtalet tröttnade Joruna och försökte överrumpla odjuret med ett plötsligt anfall.
Striden blev hård, och inte lättare av att äventyrarna försökte undsätta pojken Rorik, leta efter skatter i näten och bekämpa Saak'shal samtidigt.
Plötsligt såg det mörkt ut, Varin och Alva låg hjälplösa och flämtade efter liv på golvet. Ervin var fjättrad av spindelväv i en av väggarna.
Den enda som ännu stod i stridbart skick var Joruna. Hennes äldre personlighet, Tym, hade utan att tveka ställt sej mellan monstret och vännerna. Tym var oförskräckt och var sina kamrater omutligt trogen.

Men detta var inte Tym, och Joruna kände knappt dom andra. Joruna flydde, drog åt sej Rorik på vägen och lämnade hålan.

Striden var över, även om ett kortlivat väcktes när Ervin slet sej från nätet och Varin uppvaknade. Men Varin föll snart igen, denna gång för gott. Ervin stretade en stund till, men dukade slutligen under i kolmörkret.

Om ett dygn borde Tyms minne och ädla sinne återvakna inom Joruna. Får se då hur hon mår. Sannolikt inte bra.

Ikväll avslutade vi "Räddaren i Nöden" (Call of Cthulhu Sverige). Alla utredare överlevde med sinnet i hyfsat behåll.

174. A serious undertaking (Rippers). Hårda bud denna kväll. Vi hade taskig tajming med våra fummelslag men lyckades ändå reda upp det. ^^
Snygg karta!

Idag blev det Alien - "Chariot of the Gods". Min sambos rollperson lyckades överleva och i stort sett klara hela sitt uppdrag.

Symbaroum Törnetronen Väktarens vrede:
Gravöl, bakhåll, möten med Ordo Magica. Ett kort pass, men nästa gång går vi ned i slukhålet.

Igår spelledde jag Fabula Ultima på Nördhäng Norrtälje, och idag spelledde jag Daggerheart hemma. Fabula Ultima var kul, medan Daggerheart var alldeles fantastiskt KUL! Jag har definitivt ett nytt favoritsystem! Gruppen gillade det också väldigt mycket

TOR: Utanför den gamla dvärggruvan möter vi en vålnad som tilltalar oss på vad vi tror är Angmars svarta tunga och som visar sig vara oss övermäktig, så vi flyr in i gruvgångarna. Där finner Perry från Bree en klinga som burits av Malateth, livvakt till den sista konungen av Fornost, och han svär att hämnas på dennes bane.

Star Wars D6, planethäxkräl, spelmöte 13.

Spelgruppen (en kriminell, en ingenjör, en ewok) och dess allierade (en indiri [hemmagjord, gullig, päls-flygare], en åsne-droid, en legoknekt-som-gått-med-den-goda-sidan) sätter ut genom djungeln för att ta sig till den mörke kraftanvändarens tempel för att befria den gode kraftanvändaren och åsnedroidens ägare. Men de tar vägen för bi den här platsen där ondingarna håller på att gräva sig ned till en bas där några urgamla rymdvarelser gömmer sig, bara för kolla vad som pågår. De inser att ondingarna har satt igång ett nytt försök att bryta sig in och bestämmer sig för att de måste spränga ondingarnas rymdskepp, och det nu, för att stoppa deras onda (TM) planer.

Här blev det väldigt SW, några hjältar med blastrar (och i ewokens fall, köksknivar) mot ett rymdskepp med 100 mans besättning. Det planerades och slogs tärningar, engagemanget och spänningen var hög, när vi slutade hade tre i gänget just fått upp rummet med sprängämnen uppe på rymdskeppet. Under vägs hackade de också en datapad som innehöll mer eller mindre hela äventyrets backståry och ondingarnas planer; de vet nu att de måste stoppa ondingarna från att ta sig ned till de urgamla rymdvarelserna, för dessa har kunskaper om en planetförstörarteknologi ...

Fortsättning följer.

Idag testade vi supercharmiga Mausritter av Isaac Williams, utgivet av portugisiska Games Omnivorous.

Man spelar talande möss i en värld där det också finns människor.

Världen i den kampanj vi spelar utgörs av en människogård med omgivande ägor. Det räcker gott när man är fem centimeter lång.

Reglerna är ett hack av Into the Odd.

Min rollmus, Alder:

Igår spelade jag starten av Agents of Dune.
Vi körde med dom färdigjorda karaktärerna för att få en känsla, vi hade nya spelare och ny LM.

Det gick rätt bra, vi lyckades dock inte laga allt under simulationen.

Till nästa gång ska vi faktistk skapa karaktärer. Hoppas på att spela husets Heir

175. The Third hand (Rippers). Vi lyckas knäcka äventyrets pussel och fick erfara, ännu en gång, att striderna kan svänga snabbt med savage world systemet. Bra stämning, story och roliga strider. Bra loot om man pysslar med Rippertech.