Klimatverkstaden

Vi går nu vidare till nederbörd. Även här är det relevant att titta på hur vindarna blåser och var bergen finns. En annan viktig princip att komma ihåg är att varm luft bär mer fukt. Detta innebär till exempel att varma strömmar skapar ett regnigt klimat medan kalla strömmar skapar ett torrt. Jag kommer att använda en skala som ser ut såhär, graderad i månadsnederbörd i millimeter:


Som vanligt kommer vi att jobba med en karta för januari och en för juli. Vi kan börja med att peka ut vilka områden som bör få ingen eller väldigt lite nederbörd, det vill säga den mörkaste nivån på 0-10 mm. Överlag drabbar detta följande områden:
Platser där alla dominanta vindar går över höga berg.
Platser där de dominanta vindarna blåser från ett hav med kalla strömmar (även om det beror lite – om det inte är precis vid vändkretsarna kan man här ofta lägga sig på 10-20 mm-nivån, eller till och med 20-40 om det är sommar nära en mild ström).
Platser som ligger mitt under ett högtryckssystem.
Platser som ligger på ekvatorsidan av högtryckssystemen vid 30-35°.
På många ställen kommer detta innebära att sommaren blir blötare än vintern. Undantaget är på tempererade västkuster omkring 40°, typ där de västliga strömmarna delar upp sig i en varm och en kall. Här bör det torra klimatet gå längre norrut på sommaren, medan det är ganska blött på vintern – typiskt Medelhavsklimat, alltså.

När jag har ritat de torra klimaten ser det ut såhär:

Januari


Juli

Dessa svarta, torra områden kan senare komma att naggas i kanterna om jag ritar in ett väldigt blött nederbördsområde i närheten. Andra saker som kan vara viktiga att märka här:
(1) Tänk på att den varma strömmen i innanhavet räknas som kall under vinter (Somaliström-effekten jag nämnde tidigare). Alltså kommer den att agera som en kall ström och inte föra med sig någon nederbörd.
(2) Den ekvatoriella kontinenten på kartans östra del hade i normalfall varit torrare under juli månad, men på grund av hur haven omkring den ser ut omflyts den mer eller mindre av varma strömmar. Detta är en spännande spinoff-effekt jag inte planerade för – en del av charmen med att skapa världar och klimat på detta vis.

Spännande tråd! Hjärnan min har gått på lågvarv i några dar nu, så jag har inte orkat ta in allt riktigt, men lagt ett hundöra på tråden för framtida världssmide.

En sak jag undrar: hur förhåller sej modellerna du beskriver till långsiktig och storskalig variation i klimatet? Fungerar samma principer nu som under senaste istiden? Hur ser såna skillnader ut?

Stämma said:

Spännande tråd! Hjärnan min har gått på lågvarv i några dar nu, så jag har inte orkat ta in allt riktigt, men lagt ett hundöra på tråden för framtida världssmide.

En sak jag undrar: hur förhåller sej modellerna du beskriver till långsiktig och storskalig variation i klimatet? Fungerar samma principer nu som under senaste istiden? Hur ser såna skillnader ut?

Click to expand...

Jag är inte superbra på annat än jorden idag, så allt utanför detta blir lite skakigare. Men det stämmer ju såklart att man egentligen hade kunnat framställa en planet under flera olika skeenden i dess klimathistoria med drastiskt olika temperaturer och liknande.

Ja man kan inte låta bli att snegla på sina egna skapelser och förstå varför det är som det är (om det följer det du säger).

Nästa steg är att sätta ut de blötare nederbördsområdena. Här brukar jag tänka att jag börjar med att rita ut de blötaste bitarna först och sedan skapa en gradvis nedtrappning där de "regnar av sig".

Inom den intertropiska konvergenszonen – alltså i tropikerna under sommaren – brukar jag sätta typ 240-300-nivån där man har vindar som blåser in rätt över land, och sedan minska den bit för bit. Vid själva kusten brukar jag ha nivån lägre, eftersom det tycks som om merparten av regnet faller en bit inåt land. Ibland placerar jag ännu högre nivåer, typ om det finns en bit högland (då kommer det vara mindre nederbörd bakom detta högland). Den högsta nivån, 840+, kan förekomma på ställen som verkligen får en käftsmäll av monsunvindar. När vindarna inte blåser lika direkt på land minskar jag mängden nederbörd, samt även i utkanterna av konvergenszonen. En viktig sak att tänka på här är att tropiskt regnskogsklimat definieras som att varje månad får 60 mm eller högre i nederbörd.

Här i tropikerna kan man också behöva ta till lite av ett fusk. När man räknar på klimat tittar man ju på hela årsnederbörden, men vi tittar bara på två månader. Detta gör att själva området runt ekvatorn, där konvergenszonen är centrerad i april och oktober, ibland hamnar lite utanför den zon som borde få mycket nederbörd. Det kan därför vara värt att lägga till lite extra nederbörd så att den inte blir för torr, eftersom dess våtaste månader inte syns på kartorna.

Under ett halvklots vinterhalvår befinner sig den intertropiska konvergenszonen på andra sidan ekvatorn. Stora områden av detta halvklot kommer därför vara torra, men särskilt där vindar blåser från varma hav över land kan det finnas utrymme för våta klimat här. Här kan du lägga 60-120 mm, eller till och med 120-180 mm – detta innebär vanligen att du har hittat dina regnskogsområden.

Om vi rör oss från ekvatorn till de subtropiska områdena kan vi se att dessa vanligen har kalla strömmar på kontinenternas västsida och varma strömmar på kontinenternas östsida. De kalla strömmarna bidrar till att de västra delarna blir mycket torra, och det är här man hittar öknar. De östra sidorna är därmed ofta fuktiga. Här kan vi också göra ett litet fusk – vi behöver nämligen ta orkaner i beaktande. Dessa inträffar vanligen under sensommaren och hösten, men för att representera den nederbörd de bidrar med kan vi nödgas höja juli-nederbörden. Orkanzoner ligger ungefär mellan 15 och 40° på östkuster som vetter mot ett större hav – i vår värld kan vi till exempel ta sydöstra Nordamerika/Karibien och sydöstra Kina/Vietnam som exempel. Här kan du sätta en nederbördsmängd på 120-180 eller 180-240 mm omkring 20-25°, vilken sedan avtar ganska snabbt inåt land. På en stor kontinent där sommaren för med sig ett kraftigt lågtryck kan nederbörden bli mycket hög, uppåt 420-600-kategorin under sommaren.

Kanske minns du Medelhavsklimaten jag nämnde ovan? På västkusterna, norr om det torrområde som bildas av högtrycket och de kalla strömmarna, kan det regna mycket under vintern. De mest utsatta bitarna kan få 120-180, men 60-120 är nog vanligare. Norrut längs tempererade kuster med varma och milda strömmar är 40-60 norm under, men med 60-120 här och var och bitar som går ännu högre. I vår värld är Bergen ett bra exempel på hur de värsta blöthålen kan se ut – 157,5 mm i juli, 289,8 i december. Östkusterna är i allmänhet torrare under vintern, med 40-60 som norm. Om östkusterna är på en stor kontinent, med ett kraftfullt högtryck över inlandet, brukar de knappt ha någon nederbörd alls under vinterhalvåret. Å andra sidan får de mer regn under sommaren – kategorierna 120-180 och 180-240 kan användas här. Norr om den fyrtionde breddgraden, där kalla strömmar tränger ned från norr, avtar dock nederbörden kvickt.

Inåt landet från den tempererade västkusten avtar nederbörden gradvis. Under sommaren kan man förvänta sig att åtminstone 20-40-nivån sträcker sig även över stora kontinenter, om det inte finns drastisk regnskugga. Under vintern kan det här och var sjunka till 10-20-nivån. Mycket nordliga och sydliga kuster med kalla strömmar har 10-20 eller 0-10 under vintern, 10-20 eller 20-40 under sommaren. Polarområdena är öknar med 0-10 eller 10-20 hela året.

(Kartor kommer!)

Att göra kartor över nederbörden brukar ta rätt lång tid. Som aptitretare delar jag en bild på hur det ser ut under arbetets gång – ens kontinenter täcks bit för bit av spännande lila blobbar.

Nu har vi även nederbördskartor. Nästa steg – hur man bakar ihop allting.


Januari


Juli

En liten uppdatering: tråden är inte död! Fördröjningen beror på två saker:
(1) En uppgift på min utbildning behövde färdigställas. Det är gjort nu.
(2) Jag fastnade i att göra kartan mer detaljerad, mycket för att kunna visa hur höjder och klimat samverkar. Just nu jobbar jag på att färdigställa detta. Därefter kommer jag att göra en guide på hur man justerar temperaturerna för höjd.

Vi väntar fortfarande! Tycker den här tråden är så spännande, så hoppas du finner tid till att göra det sista jobbet.

Ja, jag väntar också.

Yes! Jag har beslutat att jag kommer att rita ut terrängen upp till 1000 meters höjd, vilket ger mig en chans att visa lite av höjdeffekterna på klimat. Jag har en kontinent kvar att göra detta på, så det lär bli klart i dagarna. Som ett andra steg efter att jag har visat dessa generella principer kan jag sedan fokusera på ett mindre område och ta fram detaljerna för detta.

Vi kan i vilket fall som helst inleda med att visa hur vi kommer att förskjuta temperaturerna baserat på höjd. Detta är baserat på att temperaturen minskar med ungefär 0,65°C per hundra meters höjning. Egentligen är det, så vitt jag har förstått, avsevärt mer komplicerat. Särskilt när vi diskuterar berg får vi tänka på att vi jobbar med makroklimat här. Höjdskillnader kan ofta skapa särskilda mikroklimat, baserade på sådant som vilket väderstreck en sluttning är i, men det är inget vi kan simulera här.

Som synes är biten upp till 1000 meter inte superdramatisk, vilket är anledningen att jag planerade att göra mer – men det blir kanske en senare grej.

Frågan jag ställer mig är om stormgudarna och fruktbarhetsgudarna och havsgudarna har bestämt att det ska vara så här, eller om de begränsas i sitt agerande av modellen, och jag undrar också hur ovanstående påverkas av sådant som offerritualer, kraftiga förbannelser och upptäckten av sedan många tusen år bortglömda magiska snäckor?

olaberg said:

Frågan jag ställer mig är om stormgudarna och fruktbarhetsgudarna och havsgudarna har bestämt att det ska vara så här, eller om de begränsas i sitt agerande av modellen, och jag undrar också hur ovanstående påverkas av sådant som offerritualer, kraftiga förbannelser och upptäckten av sedan många tusen år bortglömda magiska snäckor?

Click to expand...

Åh, men älskar stormgudarna inte särskilt de turbulenta platserna där varma och kalla luftströmmar möts, och gläds åt att solen och världens rotation skapar sådana? Leker inte havsgudarna i corioliseffektens förunderliga virvlar? Och fruktbarhetsgudarna må älska de regndränkta skogarna vid världens feta midja, men förundras de kanske inte också åt de strävsamma ökenväxterna, vilka förmår stå som bevis på livets obändiga styrka även där jorden är torr och regnen sällsynta?

Då så! Jag insåg att jag faktiskt kunde göra lite fler förändringar på grund av höjd. Detta beror på att höjden 1000-2000 meter – den som provisoriskt är grå på kartan – får "samma" förändringar i mitt system (i verkligheten är det såklart mycket mer finkornigt, men vi jobbar med en grov simulering här). Till att börja med ser alltså kartan nu ut såhär:

Och såhär förändras temperaturnivåerna. Notera att den första kolumnen, för de två lägsta höjderna, är "grundnivåerna" vi tog fram när vi ritade ut temperaturen tidigare, och att den sista kolumnen motsvaras av de ljusare grå områdena på kartan.

Med detta ordnat skrider vi nu till verket. Jag skapar ett nytt lager som får heta "Temperatur januari höjd", där jag klistrar in temperaturkartan för januari från tidigare. Därefter går jag in i lagret med höjdnivåerna och markerar färgen för 250-500 meter med trollstaven (satt till 0% tolerans och att markera allt med samma färg). Jag går tillbaka till "Temperatur januari höjd" och byter färg på de olika temperaturbanden. Viktigt är att jag börjar från det kallaste temperaturbandet och jobbar mig uppåt mot det varmaste – annars blir det fel. När jag har jobbat mig upp till de mörkröda fälten och förskjutit dessa ett steg mot kallare temperatur går jag tillbaka till höjdnivå-lagret och markerar färgen för 500-1000 meter, och upprepar processen. Samma sak sker med 1000-2000 meter. När jag är klar med detta börjar jag från början, men den här gången med ett lager som får heta "Temperatur juli höjd". Till slut ser mina nya temperaturlager ut såhär:

Januari


Juli

De svarta områdena är de höglänta bitar som inte kommer att bearbetas närmre i denna genomgång.

För att vi nu ska kunna utföra nästkommande steg behöver vi byta ut lite färger – närmare bestämt kommer de tidigare använda färgerna för temperatur och nederbörd att behöva kodas om så att de enbart går på en av RGB-kanalerna. Vi börjar med temperaturerna. Jag öppnar ett nytt lager, kopierar över temperaturkartan för januari ovan och börjar färga om temperaturbanden enligt diagrammet nedan. Här är det viktigt att jag också skiljer på de båda halvkloten – temperaturerna på norra halvklotet, vilket har vinter, märks ut med blå nyanser, medan färgerna på södra halvklotet, vilket har sommar, märks ut med röda. I praktiken brukar jag göra så att jag märker upp hela kartan med blå nyanser, och sedan markerar den halva som har sommar och justerar nyansen med 120 grader – då blir det korrekt. Samma sak upprepas med temperaturerna från juli, fast då såklart med omvända färger.

När jag har omkodat färgerna enligt detta har jag två ytterligare lager – ett för januaris temperaturer och ett för julis temperaturer. Såhär ser de ut.

Januari


Juli

Nu när vi har våra två blå-röda lager ska vi kombinera dem till en gemensam karta. Jag ser därför till att de båda lagren ligger bredvid varandra i lagerlistan, och att båda är synliga. På det övre av dem väljer jag därefter blandningsläget "skärm" och kombinerar sedan de båda lagren. Detta innebär att de röda och blå nyanserna kombineras, och vi får en karta som ser ut såhär. Denna ska vi sedan använda som grund för att koda klimatklassifikationer:

Köppen! Äntligen.

Skarpskytten said:

Köppen! Äntligen.

Click to expand...

Snart så! Nästa steg är att göra en liknande kodning för nederbörden, så är vi redo.