Recent content by Sinisa_

Jag håller med om att reglerna sätts i spel in när rollpersonerna stöter på motstånd i form av till exempel fiender, eller bara motsträviga spelledarpersoner, eller låsta dörrar och saker som är dolda för sinnena, och språk de inte kan läsa, och så vidare, och så vidare. Och, för att göra det...

Alltså på nåt sätt känns det Krickdala-aktigt att ett par nyfikna smådjur -- en vessla och en padda och något mer -- ångar upp breven som passerar Kastanjehamn, bara för att följa Krickdalabornas och Vargaväktes kärlekshistorier och sorger och begravningar och liv. Som en följetong, som du...

Alltså tanken på att Nordstjärnan fraktade något odjur ligger ju nära Alien, som på något skumt sätt är inspirationskällan för en viss stämning i det här äventyret. Men det finns redan ett "odjur", och det är ormhjärtat, och ormsekten, och själva visirsnoken, som till slut kommer börja följa...

VRAKET Små tankar om en äventyrsplats till den pågående kampanjen om den olycksdrabbade flodbåten S/S Liriope. På nåt sätt är det nästan en sorts version av Alien; smådjur som reser genom isolation och farlig mark, och så en fara ombord. Nu handlar det om en sak som händer typ halvvägs till...

Åh, vad fint. Det är typ det som är målbilden. Vimsiga, liksom aristokratiska smådjur, högt sommargräs, färgade lyktor och ångbåtar, och så kosmiska fasor som lurar i skuggorna.

Spelarna är min fru och tre av barnen - två tonårspojkar och en sjuårig flicka. De är alla mycket förtjusta i att spela, och barnen har aldrig spelat rollspel förut.

Tänkte det kunde vara fint med en liten rapport. Nu har vi lyckats spela nån vecka. Jag hoppas kunna skriva ihop själva äventyret så att det blir spelbart någon gång senare i vinter eller i vår, kanske. Rollpersonerna är ett blandat gäng, som har olika skäl att resa norrut med ångbåten S/S...

Det där gillar jag. Kanske vägrar han gifta sig och få barn för att han inte vill döma fler till ett liv som kultist? Eftersom någon förfader svor en ed och band deras blod till en förbannelse, typ? Nog finns det något där?

Han kan egentligen ha rätt dunkla motiv. Han är ju ledare för sekten. Men just därför behöver han ha något som gör att spelarna inte omedelbart gissar att han är skurk. Han ser ju skurkaktig ut, också. Jag gillar att han försöker leva upp till faderns eller moderns krav. Eller gamla bittra...

Jag tänker att tävlingen hålls rätt lekfull. Kanske är priset just något så enkelt som att man får äta en trerättersmiddag vid kaptenens bord? Jag har en bild av den fattiga flickan som är barn till hasselmössen -- att hon står och hejar på sin far i en roddtävling eller när man spelar brädspel...

Fantastisk idé. Kan det inte vara kapten, eller kanske ännu hellre bävern som är styrman, som har plockat upp något backgammanliknande under sina resor? "Det här brädspelet spelades i den avlägsna östern för många, många år sedan. Det var en korplärd som visade mig det när vi var skeppsbrutna på...

Jo, verkligen. Jag tänker att de första tre, fyra dagarna så sker egentligen inget särskilt. Man spelar kort, står vid relingen och pratar, äter middag, och så vidare. Vassen och näckrosbladet glider förbi, folk vinkar från flodstranden. Jag vet inte varför jag inbillar mig att det behöver föras...

En igelkott och författare som hoppas kunna skriva färdigt sin roman under resan. En butter Sean Connery-typ, som nog kommer visa sig ha dolda styrkereserver.

- En vacker, blek, ung hermelinherre, som är lungsjuk och går och hostar blod i en näsduk och citerar poesi, och vill lära sig odödlighetens hemlighet, och tror att ormarna besitter den; sålunda är han med i ormsekten, och är i hemlighet en av eskorterna som vaktar snokens hjärta. Han låtsas...

Den här bävern är nån sorts mekaniker eller förste styrman eller vad det kan tänkas heta. Han lagar skrovet, ordnar med roder och allt annat. Han är liksom Japhet Kottos karaktär i Alien. Han har tatueringar på armen. "När man reser med floden västerut, tills man når havet, kommer den stora...