DoD Grottalver?

[Faehrengaust]

Har börjat skriva lite på den religion (eller livsåskådning) som djupalverna följer - Den mörka vägen:

Mörkrets väg är lite kortare. Annars skulle även "Djupets väg" kunna funka. Och i Djupet finns Urmörkret.

Den största lögnen som kommit ur skapelsen är dock enligt Den mörka vägen självet. Strävan efter självuppfyllande, frihet och själslig resa är den största orsaken till att acceptera det lidande som livet ger, och således den största fällan. Meningen med tillvaron är därför att fullfölja sin plats i samhällets hierarki, att visa lojalitet mot de som vet bättre än en själv och att vara misstänksam mot förändringar.

Det är intressant. Ett kollektiv, ungefär som myror eller bin, ledda från toppen.... eller djupet i det här fallet.

Om jag kommer ihåg rätt så hade väl Gemini alver som var som ett kollektiv. Det är ett spännande koncept.

De sex centrala levnadsreglerna i Den mörka vägen är följande:

1. Underkastelse: De som är visare än du har en större kontakt med Urmörkret. Lyd dem så lyder du Urmörkret.
   
   
2. Renhet: Bevara din släkts blod så att djupalvernas blod i sin tur bevaras. Djupalverna är det folkslag som har störst kontakt med Urmörkret, den kontakten får inte besudlas.
   
   
3. Tystnad: Småprat och falsk vänlighet är dekadens och går hand i hand med lögnerna. De hindrar oss från att se världen för vad den är. Tala bara när du har något viktigt att säga.
   
   
4. Uthållighet: Smärta och lidande påminner dig om den fiende som skapelsen innebär. Den ger dig en fördjupad insikt i denna världs kosmos. Förneka den inte.
   
   
5. Misstro: Förändring är av ondo. Det var förändringar som rubbade Urmörkrets balans och skapade denna värld av död och lidande. Misstro all typ av förändring och misstro främlingar.
   
   
6. Stolthet: Du är Urmörkrets arv och dess avatar här på jorden. Var stolt! Böj dig inte för något annat folkslag!

Några tankar:

Oftast vill man nog uttrycka levnadsregler med positiva termer även om de innehåller sådant som vi kanske ser som negativt. Underkastelse skulle kunna bytas mot Lydnad som låter bättre. Misstro kan bytas mot Tradition.

Kombinationen av 3 och 4 får mig att tänka på fanatiker som syr ihop sina egna munnar för att både visa sin Uthållighet och för att för evigt vara Tysta. Eller så skär de bara av sig tungan.

Kan tänka mig att 2, 5 och 6 tillsammans gör att släktträd blir viktiga i samhället. Man håller exakt koll på alla sina släktingar i otaliga led bakåt för att kunna med Stolthet visa sin Renhet och att man bär på en lång Tradition. Lite som i Isländska sagor.

1, 2 och 5 tillsammans bäddar för ett extremt kastsamhälle. En släkt har samma yrke, generation efter generation och man gifter sig bara inom samma kast eller till och med inom samma yrkeskategori. Hantverkare (och andra) uppnår stor yrkesskicklighet och stolthet tack vare generationer av förfining av tekniken, men man gör inga innovationer och inget experimenterande. Kommer att tänka på japanskt bågmakeri där man torkar virket i flera generationer.

3, 4 och 6 tillsammans gör att det är en stor skam att någonsin klaga eller att ropa ut i smärta.

Låter lite som en alvisk version av Sparta

 

[wilper]

En annan tanke jag har är om samhällena ska vara utformade lite som bin, att det bara finns en drottning och att alla andra grottalver är drönare och män? Fast det kanske skapar lite väl mycket frågor och trovärdighetsproblem?

Gemini kom undan med det. (Det är 90-tal, det regnar.)

 

[JohanL]

Låter lite som en alvisk version av Sparta

Tydliga fascism-vibbar om blodets renhet, naturliga hierarkier, att lycka är trams, och sådant.

Vilket är helt OK om man inte förväntas spela dem.

 

[Franz]

Mörkrets väg är lite kortare. Annars skulle även "Djupets väg" kunna funka. Och i Djupet finns Urmörkret.



Det är intressant. Ett kollektiv, ungefär som myror eller bin, ledda från toppen.... eller djupet i det här fallet.

Om jag kommer ihåg rätt så hade väl Gemini alver som var som ett kollektiv. Det är ett spännande koncept.



Några tankar:

Oftast vill man nog uttrycka levnadsregler med positiva termer även om de innehåller sådant som vi kanske ser som negativt. Underkastelse skulle kunna bytas mot Lydnad som låter bättre. Misstro kan bytas mot Tradition.

Kombinationen av 3 och 4 får mig att tänka på fanatiker som syr ihop sina egna munnar för att både visa sin Uthållighet och för att för evigt vara Tysta. Eller så skär de bara av sig tungan.

Kan tänka mig att 2, 5 och 6 tillsammans gör att släktträd blir viktiga i samhället. Man håller exakt koll på alla sina släktingar i otaliga led bakåt för att kunna med Stolthet visa sin Renhet och att man bär på en lång Tradition. Lite som i Isländska sagor.

1, 2 och 5 tillsammans bäddar för ett extremt kastsamhälle. En släkt har samma yrke, generation efter generation och man gifter sig bara inom samma kast eller till och med inom samma yrkeskategori. Hantverkare (och andra) uppnår stor yrkesskicklighet och stolthet tack vare generationer av förfining av tekniken, men man gör inga innovationer och inget experimenterande. Kommer att tänka på japanskt bågmakeri där man torkar virket i flera generationer.

3, 4 och 6 tillsammans gör att det är en stor skam att någonsin klaga eller att ropa ut i smärta.

Låter lite som en alvisk version av Sparta

Jättebra idéer och tankar! Ska absolut ta till vara på det du skriver, framförallt det om släktens betydelse och att saker bara förfinas men inte utvecklas

 

[Franz]

Tydliga fascism-vibbar om blodets renhet, naturliga hierarkier, att lycka är trams, och sådant.

Vilket är helt OK om man inte förväntas spela dem.

Precis, tanken är inte att man ska spela dem. Och deras fascistiska levnadslära ska i äventyret ses som något dåligt och ligger till grund för de konflikter som rollpersonerna måste lösa.

 

[Svarte Faraonen]

Gemini kom undan med det. (Det är 90-tal, det regnar.)

Det är ju också ett tydligt avsteg från hur det faktiskt funkar för eusociala insekter, där arbetarna, som utgör majoriteten av kolonin, är infertila honor. Drönarna, vilka inte är arbetare (något många tycks ha fått för sig) är de enda hanarna.

 

[Marrik den allvetande]

Jag skrev en artikel åt Riotminds som aldrig togs upp, om Djupalver. En slags falmer-varelse. Ska se om jag hittar artikeln så postar jag den här.

 

[Franz]

Jag skrev en artikel åt Riotminds som aldrig togs upp, om Djupalver. En slags falmer-varelse. Ska se om jag hittar artikeln så postar jag den här.

Ja, vad kul! Gör gärna det

Jag har förresten nog landat i att inte bara ha en kvinna i form av en drottning då det går för mycket på tvärs med andra grejer inom djupalvernas värld jag vill göra.

 

[Franz]

Styre
Djupalverna styrs av en enväldig härskare, en kung eller en drottning. Styret går hand i hand med rätten till makt genom blodsband, absolut lydnad och självutplånelse. Under sig har härskaren sju rådsmedlemmar, avsedda att vara härskaren till hjälp och lags, samt komma med kloka råd. Dessa medlemmar kallas Urväktarna och kommer från de sju mäktigaste blodsätterna. De handplockas av härskaren, men minst tre av dessa rådsmedlemmar måste vara präster.

Härskaren väljs utifrån två stycken premisser som i djupalvernas kultur kallas för Blodsätten och Blodsvalet. Blodsätten handlar om att den tilltänkta härskaren måste bevisa att hen tillhör en ätt av det absolut renaste blodet. Djupalvernas besatthet av släktträd gör att de har detaljerade arkiv över deras förfäder långt tillbaka i evighetslånga generationer. En härskarens släkttavla måste vara oantastlig. Därutöver går det att stärka ättens anseende genom ytterligare gärningar: Exempelvis offer, ritualer eller gåvor till prästerskapet. Att i släktens historia ha prominenta medlemmar inom eliten, exempelvis präster eller stillare (elitsoldater som beskrivs närmare nedan) är även önskvärt för en härskare.

Gällande Blodsvalet handlar det om en flera dagars ritual. Den börjar med att man kallas till templet och ställs inför 17 präster. Man ska inför dessa präster kunna gå igenom följande prövningar:

Blodets renhet: Den tilltänkta härskaren måste under tortyrliknande former utantill redogöra för hela ens släktträd från 5000 år tillbaka fram till nu. Alla släktnamn måste redogöras korrekt.

Urmörkrets kallelse: En mycket plågsam men samtidigt njutningsfull ritual där den tilltänkta härskaren med prästernas hjälp försöker komma i kontakt med resterna av Urmörkret. Dessa rester ska under ritualens gång viska tre stycken heliga hemligheter till den tilltänkta härskaren som denne inte får berätta för någon annan. Nio av tio aspiranter dör under denna ritual.

Viljans dominans: Den tilltänkta härskaren ställs inför 108 stycken stillare. Denne ska då övertala dessa att visa sin lojalitet och vördnad genom att slita ut sina egna hjärtan, kliva fram och lägga det framför tronhallens trappa innan döden träder i kraft. Sedvänjorna säger att endast en sann härskare har en aura, karisma och övertalningsförmåga som kan försätta soldaterna i sådan trans att de dristas till detta. Om den tilltänkta härskaren misslyckas, det vill säga om stillarna tvekar, avrättar dessa kandidaten. Dennes hela släkt förlorar dessutom sin ställning i samhället och blir Skuggor; en kast av utstötta och bespottade.

Den kandidat som klarar prövningarna utses av prästerna till ny härskare. En slutgiltig ritual av obeskrivliga plågor genomförs då under vilken ett antal långa svarta horn växer ut runt härskarens hjässa. Dessa horn liknar en svart taggig krona och kallas för Offerkronan.

 

[Franz]

Jag funderar lite på vad djupalvernas rike skulle kunna heta? Ska det ha något krångligt alviskt namn eller något som alla kan förstå? Eller kanske både och?

 

[Faehrengaust]

Det jag inte riktigt får ihop är vem som vill bli härskare? Det är stor risk att dö och det är ytterst smärtsamt. Dessutom så lever man efter lydnad och självutplånelse vilket inte bäddar för någon form av ambition. Totalt så borde det resultera i ytterst få kandidater och om 90% av dem dessutom dör så är nog risken stor att det inte finns någon härskare.

Antingen är det så att härskarsläktena egentligen inte bryr sig om det där med lydnad och självutplånelse eller så finns det någon form av tvång för att få fram kandidater. Annars kan jag inte se att det skulle funka.

 

[Gonnagle]

Jag funderar lite på vad djupalvernas rike skulle kunna heta? Ska det ha något krångligt alviskt namn eller något som alla kan förstå? Eller kanske både och?

Grûÿläfghk kan ju låta krångligt även om det betyder mysgrottan på djupalviska. Den enes krångel, den andres självklarhet

 

[Franz]

Det jag inte riktigt får ihop är vem som vill bli härskare? Det är stor risk att dö och det är ytterst smärtsamt. Dessutom så lever man efter lydnad och självutplånelse vilket inte bäddar för någon form av ambition. Totalt så borde det resultera i ytterst få kandidater och om 90% av dem dessutom dör så är nog risken stor att det inte finns någon härskare.

Visserligen. Men typ så har det väl varit historiskt vad gäller härskare? De romerska kejsarna hade ju typ en medellivslängd på två år innan de mördades av sina soldater och ändå ville folk bli det?

 

[Faehrengaust]

Visserligen. Men typ så har det väl varit historiskt vad gäller härskare? De romerska kejsarna hade ju typ en medellivslängd på två år innan de mördades av sina soldater och ändå ville folk bli det?

Nja. Tidiga romerska kejsare regerade i medel ca 12 år. Senare kejsare i ca 6 år. Medelålder då de faktiskt dog var runt 50, vilket kan jämföras med medelromarens 35. Så det var nog inte så illa att bli kejsare.

Men, det är egentligen inte det som är poängen. Romare (speciellt män från de rikare/mäktigare familjerna) hade definitivt inte en livsåskådning som gick ut på lydnad och självutplåning. Tvärtom skulle man kunna säga, de skulle framhäva sig själva, vara ambitiösa och klösa sin väg till toppen (eller så nära som möjligt).

Vad är det som motiverar en lydande och självutplånande djupalv att ge sig in i en livsfarlig process där hen inte bara riskerar sitt egna liv utan hela sin släkts? Motivationen kan inte vara ära, pengar, makt, heder eller något dylikt eftersom det inte ingår i en självutplånande individs drivkrafter. Hen söker inte efter något för sig själv.

Så vad är det som motiverar kandidaterna till denna process där över 90% dör och man riskerar hela sin släkt? Med tanke på hur viktig släkten verkar vara så måste det vara en stark motivator, men jag kan inte se den.

 

[Franz]

Vad är det som motiverar en lydande och självutplånande djupalv att ge sig in i en livsfarlig process där hen inte bara riskerar sitt egna liv utan hela sin släkts? Motivationen kan inte vara ära, pengar, makt, heder eller något dylikt eftersom det inte ingår i en självutplånande individs drivkrafter. Hen söker inte efter något för sig själv.

Så vad är det som motiverar kandidaterna till denna process där över 90% dör och man riskerar hela sin släkt? Med tanke på hur viktig släkten verkar vara så måste det vara en stark motivator, men jag kan inte se den.

Kanske släkten väljer ut någon som de ser som en potentiell kandidat och hjärntvättar denna att vilja det. De har ju betydligt längre tid på sig att göra detta än vad en människa skulle ha.

 

[Styrman]

Är det en kamp till döden inblandad?

 

[Faehrengaust]

Kanske släkten väljer ut någon som de ser som en potentiell kandidat och hjärntvättar denna att vilja det. De har ju betydligt längre tid på sig att göra detta än vad en människa skulle ha.

Som SL skulle jag nog välja att tolka om det så att den stora massan av grottalver mer eller mindre följer "budorden", men eliten gör det inte. Inom eliten är det i stället stenhård konkurrens med alla medel som gäller.

Något jag reflekterar över är också att liv verkar vara väldigt lite värt för dessa alver. En process att välja härskare kommer att minst kosta över 100 liv. I värsta fall kan det bli flera hundra. Det tyder på att deras samhälle måste ha många invånare och det måste höga födslotal. Liv verkar vara väldigt lite värt. Lite annorlunda mot vad det brukar vara (inte fel på något sätt, men annorlunda).

 

[Vimes]

Styre
Djupalverna styrs av en enväldig härskare, en kung eller en drottning. Styret går hand i hand med rätten till makt genom blodsband, absolut lydnad och självutplånelse. Under sig har härskaren sju rådsmedlemmar, avsedda att vara härskaren till hjälp och lags, samt komma med kloka råd. Dessa medlemmar kallas Urväktarna och kommer från de sju mäktigaste blodsätterna. De handplockas av härskaren, men minst tre av dessa rådsmedlemmar måste vara präster.

Härskaren väljs utifrån två stycken premisser som i djupalvernas kultur kallas för Blodsätten och Blodsvalet. Blodsätten handlar om att den tilltänkta härskaren måste bevisa att hen tillhör en ätt av det absolut renaste blodet. Djupalvernas besatthet av släktträd gör att de har detaljerade arkiv över deras förfäder långt tillbaka i evighetslånga generationer. En härskarens släkttavla måste vara oantastlig. Därutöver går det att stärka ättens anseende genom ytterligare gärningar: Exempelvis offer, ritualer eller gåvor till prästerskapet. Att i släktens historia ha prominenta medlemmar inom eliten, exempelvis präster eller stillare (elitsoldater som beskrivs närmare nedan) är även önskvärt för en härskare.

Gällande Blodsvalet handlar det om en flera dagars ritual. Den börjar med att man kallas till templet och ställs inför 17 präster. Man ska inför dessa präster kunna gå igenom följande prövningar:

Blodets renhet: Den tilltänkta härskaren måste under tortyrliknande former utantill redogöra för hela ens släktträd från 5000 år tillbaka fram till nu. Alla släktnamn måste redogöras korrekt.

Urmörkrets kallelse: En mycket plågsam men samtidigt njutningsfull ritual där den tilltänkta härskaren med prästernas hjälp försöker komma i kontakt med resterna av Urmörkret. Dessa rester ska under ritualens gång viska tre stycken heliga hemligheter till den tilltänkta härskaren som denne inte får berätta för någon annan. Nio av tio aspiranter dör under denna ritual.

Viljans dominans: Den tilltänkta härskaren ställs inför 108 stycken stillare. Denne ska då övertala dessa att visa sin lojalitet och vördnad genom att slita ut sina egna hjärtan, kliva fram och lägga det framför tronhallens trappa innan döden träder i kraft. Sedvänjorna säger att endast en sann härskare har en aura, karisma och övertalningsförmåga som kan försätta soldaterna i sådan trans att de dristas till detta. Om den tilltänkta härskaren misslyckas, det vill säga om stillarna tvekar, avrättar dessa kandidaten. Dennes hela släkt förlorar dessutom sin ställning i samhället och blir Skuggor; en kast av utstötta och bespottade.

Den kandidat som klarar prövningarna utses av prästerna till ny härskare. En slutgiltig ritual av obeskrivliga plågor genomförs då under vilken ett antal långa svarta horn växer ut runt härskarens hjässa. Dessa horn liknar en svart taggig krona och kallas för Offerkronan.

Jag tycker fascistoida BDSM-alver känns lite gjort, men det kanske är poängen att porta det till DoD?

 

[Franz]

Är det en kamp till döden inblandad?

Nja, en kamp mot döden skulle jag nog snarare säga.

 

[Franz]

Som SL skulle jag nog välja att tolka om det så att den stora massan av grottalver mer eller mindre följer "budorden", men eliten gör det inte. Inom eliten är det i stället stenhård konkurrens med alla medel som gäller.

Något jag reflekterar över är också att liv verkar vara väldigt lite värt för dessa alver. En process att välja härskare kommer att minst kosta över 100 liv. I värsta fall kan det bli flera hundra. Det tyder på att deras samhälle måste ha många invånare och det måste höga födslotal. Liv verkar vara väldigt lite värt. Lite annorlunda mot vad det brukar vara (inte fel på något sätt, men annorlunda).

Absolut, jag tänker att det här med att släkten väljer ut en som de hjärntvättar till att bli härskare har mer med kultur att göra än ren tro på budorden.