Nekromanti Splittrad grupp

[Maxwan]

Jag vet inte om denna frågan tagits upp tidigare. Jag har dock inte läst det och vill ha lite hjälp med ett problem.

Jo, tre gånger i veckan (med upphåll på lovet) tränar jag och mina vänner taekwondo. Eftersom gymnasiet ligger 6 mil från min hemort samlas vi hos en som bor nära skolan (och nära taekwondon då också). Vi brukar spela rollspel. Nu är problemet så att alla kompisar kommer inte alltid, vilket innebär en hel massa saker. Mitt under äventyr försvinner folk. Och att hoppa över hela rollspelande den gången, bara för att en är borta känns också dumt. Hur löser jag situationen. Jagmenar, det är trist att jag som SL spelar gubben som är borta.

Mac - har haft detta problemet länge

 

[Riddaren]

"Jo, tre gånger i veckan (med upphåll på lovet) tränar jag och mina vänner taekwondo. Eftersom gymnasiet ligger 6 mil från min hemort samlas vi hos en som bor nära skolan (och nära taekwondon då också). Vi brukar spela rollspel. Nu är problemet så att alla kompisar kommer inte alltid, vilket innebär en hel massa saker. Mitt under äventyr försvinner folk. Och att hoppa över hela rollspelande den gången, bara för att en är borta känns också dumt. Hur löser jag situationen. Jagmenar, det är trist att jag som SL spelar gubben som är borta."

I min grupp är vi 9 stycken (inkl. SL). Då är det inte alltid alla kan komma, har varit tillfällen då 2 stycken inte kunnat kumma.

Vi har löst detta genom att låta dessa rollpersoner bara hänga med. De gör inget speciellt, utan följer med som en typ av svans. Men händer något speciellt så rollspelar SL denne utefter hur spelaren uppträder normalt med sin rollperson.

Riddaren


http://www.backtotellus.com/

 

[P|uT0NiUm]

Hur kul är det att dö utan att veta om det...

... på en skala från 1 till 35,8?




[color:green]/P|uT0NiUm</font color=green> - С@ß|ð ² ®µ|€$ †]-[€ \/\/ð®|Ð

 

[Maxwan]

Ja, om det är 9 pers så kanske det går bra. Vi var jag som SL, och tre spelare. Att en försvinner där spelar stor roll. Erik, som då oftast var borta, var en riddare. På en fin häst. Att riddaren liksom bara <I>gör inget speciellt, utan följer med som en typ av svans</I> fungerar inte, i alla fall inte när de andra är alver.

Mac - ser fortfarande ingen lösning.

 

[Maxwan]

Re: Hur kul är det att dö utan att veta om det...

Väldigt tråkigt ja. Det hände så när jag och mina vänner spelade Quashamnrot (eget rollspel, blev aldrig klart med fan så kul). Vi spelade i en sjöbod några stycken. Stämningen var underbar. Uppdraget blev inte klart, så vi bestämde oss för att spela klart en annan dag. De bestämde sig för att spela en dag, ringde mig, och jag var inte hemma. De spelade ändå. Erik, som jag nämde innan, var SL. Och visst - han fick mig dödad. Quashmanrot är ett spel istil med de gamla 60-80 tals zonbierullarna, och jag blev uppkäka av just sånna. Kul att få veta i efterskott.

Mac.

 

[Riddaren]

"Att en försvinner där spelar stor roll. Erik, som då oftast var borta, var en riddare. På en fin häst. Att riddaren liksom bara gör inget speciellt, utan följer med som en typ av svans fungerar inte, i alla fall inte när de andra är alver."

Finns två alternativ som jag kommer på nu.

1) Är riddaren god vän med alverna (alltså utan slitningar mellan dem) så låt en av de andra spelarna rollspela denna, med utgångspunkt på hur spelaren normalt handlar.

2) Om nu Riddaren och Alverna inte helt är överrens, låt den ena spelaren rollspela alverna, och den andra Riddaren, men när det är viktiga händelser som t.ex. strid så får spelaren sköta sin egen rollperson.

Riddaren


http://www.backtotellus.com/

 

[Riddaren]

Hehehe

Det är sånt man får räkna med om man är så dum att man inte kunde närvara /images/icons/smile.gif

Men dock bör spelledaren vara lite mer restriktiv med en sådan rollperson, men i vissa fall kan det hända.

Men dock skall ju inte spelledaren spela en sådan roll och bara avliva person hur som helst, t.ex. att denne handlar på ett dumt sett.

Riddaren


http://www.backtotellus.com/

 

[Maxwan]

Ha? Hur kul är det då? Rätt trist. Ärligt. Båda förslagen är tråkiga. Det blir inte samma personlighet, och att spela en annans gubbe! Det går inte! Då är det bättre att SL spelar den! Eller den bara - försvinner!

Mac!

 

[Riddaren]

"Ha? Hur kul är det då? Rätt trist. Ärligt. Båda förslagen är tråkiga. Det blir inte samma personlighet, och att spela en annans gubbe! Det går inte! Då är det bättre att SL spelar den! Eller den bara - försvinner!"

Jag vet...därför är det första det bästa...att SL sköter denne, enda orsaken är att rollpersonen skall befinna sig på samma plats nästa gång han närvarar. Helt enkelt funkar normalt som ett bihang.

Riddaren


http://www.backtotellus.com/

 

[Maxwan]

Re: Jättekul!

Nej, det var inte kul. Erik sa att alla hade blivit bitna, men de andra hade haft tur och klarat sig - ja, sure! Nej, ska SL spela en gubbe ska den spelas bra.

Mac

Hjälp till att skapa att nytt rollspel!
www.rollspel.jx.st

 

[Maxwan]

Ja, det är väl det enda rätta. Men problemet uppstod för oss en gång i veckan, det blev jobbigt till sist. Och vad svarar man en person som vill vara med och spela bara en gång?
"Kan inte jag vara med idag"
"Javisst! Du kan skapa en RP som inte alls tar lång tid och sen medverka och förstöra äventyret"

Mac - som hoppas att alla problem löser sig under nästa termin.

Hjälp till att skapa att nytt rollspel!
www.rollspel.jx.st

 

[Vindhand]

Strunta i de frånvarande

Att riddaren liksom bara gör inget speciellt, utan följer med som en typ av svans fungerar inte,

Jag använder bihangmetoden
Det kanske inte är helt realistiskt men om ens spelare är snälla nog att se genom fingrarna med det kan man verkligen minimera skadan av en utebliven spelare. I stälet för att lägga värdefull tid på en förklaring för hans/hennes frånvaro (och plötsliga uppdykande) kan man bara bortse från honom/henne. Om någon prompt vill veta vad karaktär X håller på med kan man alltid skylla på någon vag sjukdom, t.ex magsjuka

 

[Rosen]

>Hur löser jag situationen. Jagmenar, det är trist att jag som SL spelar gubben som är borta.

Aah, gråstenar!
Vi brukar använda en orealistisk men enkel och effektiv metod. Den föddes ur ett senkvällssnack om RP:s varande i idévärlden (man kan ha rätt kul diskussioner sent på kvällen...) där någon konstaterade:
"Alltså, en rollperson utan sin spelare, han är ju... ingenting! Bara ett papper som ligger och skräpar."
"En grönsak?"
"Nja, mer som en... gråsten."

Efter den gången blev det standard att när en spelare inte kan vara med på en session så förvandlas hans RP och dennes utrustning automatiskt till en liten, lätt, oförstörbar gråsten som någon odefinierad annan RP stoppar i fickan. Nästa gång då spelaren är med dyker RP:n upp igen med en lite vag uppfattning om var han är och vad som har hänt (dvs, det spelaren har hört av de andra om vad som hände förra gången). Funkar busfint. (-:

--
Åke

 

[virus]

) (NT sux)

/images/icons/laugh.gif

// /images/icons/crazy.gif [color:green]virus</font color=green>

 

[Shadowcat]

Vi har alltid gjort som så att alla karaktärer har varit fria för alla. Dvs att ifall en person inte kan den kvällen man skall spela så hörde man sig för med någon annan. Vi spelade CoC väldigt mycket och förklaringen till att personen spelades på olika sätt var att den kanske inte var helt i sina sinnens fulla bruk vid olika gånger. Inte så konstigt i CoC
Annars så lät det där med Gråstenen riktigt bra.

Shadowcat

 

[Korp]

Riddaren Hököga insjuknade plötsligt av en lätt släng av pesten och lämnas till ortsbefolkning i Körsbärsdalen. Han tillfrisknar konstigt nog till nästa speltillfälle. Kan bero på att det var häxan Hilda som vårdade honom. Tyvärr har de andra modiga krigarna blev uppätna av trollet Thör-Zalack.

Allvarligt så funkar en tillfällig sjukdom bra. Enda tillfället man kan använda sjukdomar i rollspel utan att spelarna blir arga.

/Korp