Det är en sak jag tycker är lite konstig. Om jag jämför med t.ex. Sverige förr så är jag övertygad om att nästan varenda en i samma by kände varandra, ja, nästan varenda en i samma församling till och med.
Detta har med följande punkter att göra.
1) Husförhör. Prästen kom 1 gång om året för att förhöra befolkningen om de religösa kunskaperna i sin församling (detta gjordes rotevis), och en rote kunde bestå av ett flertal små byar, då kan tilläggas att en by var igentligen en gård uppdelad på flera ägare och samlade på samma plats. Dessa rotar förhördes hemma hos någon inom roten, och kunde variera mellan varje år.
2) Besök i kyrkan. Alla skulle besöka kyrkans gudstjänst minst 2 gånger per år, ofta kom de ännu flera gånger.
3) Tinget. 2 gånger om året (höst och vår), var det häradsting i häradet, som bestod av några församlingar. Man stämde varandra för nästan vilken liten sak som helst, t.ex. att grannen anklagade en att ha flyttat tomtgränsen en halvmeter för att få större mark etc...
Däremot kan det vara mindre kända i grannförsamlingarna. Ofta finns det personer som aldrig har lämnat sin hemförsamling, utan levt från födelse till död i samma församling. Giftermål skedde ofta inom den egnaförsamlingen, på sin höjd till grannförsamlingen (det finns givetvis undantag).
Slutsats: I den egna byn bör svårighetsslaget var Ob0T6, i grannbyn Ob0T6 alt. Ob1T6, det sistnämnda gäller även en grannförsamling.
Riddaren
PS. Detta gäller alltså landbygden, kan var helt andra förrutsättningar i städer. DS.
