Nekromanti [Promotion] Kickstartern för Mutant: Hindenburg är igång!

[mini72]

Jag blir irriterad av folk som har inplastade spel. Spel är till för att spelas. Sådetså! Och med det sagt, varsågoda att återgå till att diskutera Hindenburgs förträfflighet och hur mycket Ligan kommer att tjäna på nytryck av Undergångens Arvtagare.

Ja enbart för att kunna tjäna pengar på andra längre fram

 

[Mogger]

Ok nu är jag lat... Misslyckades med att googla Mutant vrs och och DEK. Någon som pallar skriva ut vad det är?

Edit: Nu hittade jag det Vid regnbågens slut och Den eviga Marschen/ kriget - alltså ulvriket

Vid Regnbågens Slut (Halvintro till kampanjen). Ulvriket: Det Eviga Kriget, grym modul författad av undertecknad .

 

[Mogger]

Känns som om själva spelet M Hindenburg hamnar i skuggan av sin föregångare.

Vad tror ni om Hindenburg, vad hoppas ni på? Blir det en ny UA kampanj med hemligheter och meta-grejer? Vad går ni igång på? Jag är nyfiken lite ur perspektivet att inte vara en Mutant fanboy, även om jag haft otroligt kul med År noll och första versionen av spelet (och beundrat UA utan att ha fått till det när vi spelat det). Är alltså själv inte exakt målgruppen men lite grann, om man kan säga så.... Vad krävs av det här för att det inte ska bli upprepning? Eller är det vad folk är ute efter, samma sak igen?

M:UA är ju nedlagt och även om jag verkligen uppskattar FL:s anslag i deras Mutant-franchise så har det inte varit det Mutant jag vill åt. För mig har Mutant alltid varit den quirky humorn, knepigheterna och Cafe R-Bajter, Polisgazetten m.m. M:Å0 hade inget av detta. Men kan man peta in lite av det i Hindenburg,och dessutom med ett spelsystem som inte haltar som JFAB:s BRP så kan det blir riktigt hur grymt som helst! Som jag skrev nån gång tidigare, a match made in heaven.

Och som min spelbroder afUttermark säger så hade det varit skitkul att damma av vår gamla kampanj och spela med den legendariska Hugaligan igen!

Jag har sjukt höga förväntningar på Mutant: Hindenburg! Jag kollar KS 10 ggr om dagen och är överlag jäkligt taggad! Och då har jag ändå vetat om detta sedan typ 2016!!!

 

[Nässe]

M:UA är ju nedlagt och även om jag verkligen uppskattar FL:s anslag i deras Mutant-franchise så har det inte varit det Mutant jag vill åt. För mig har Mutant alltid varit den quirky humorn, knepigheterna och Cafe R-Bajter, Polisgazetten m.m. M:Å0 hade inget av detta. Men kan man peta in lite av det i Hindenburg,och dessutom med ett spelsystem som inte haltar som JFAB:s BRP så kan det blir riktigt hur grymt som helst! Som jag skrev nån gång tidigare, a match made in heaven.

Och som min spelbroder afUttermark säger så hade det varit skitkul att damma av vår gamla kampanj och spela med den legendariska Hugaligan igen!

Jag har sjukt höga förväntningar på Mutant: Hindenburg! Jag kollar KS 10 ggr om dagen och är överlag jäkligt taggad! Och då har jag ändå vetat om detta sedan typ 2016!!!

Om man får vara lite djävulens advokat - varför inte bara köra UA med År Noll regler? (Jag är också sjukt taggad och kollar också kickstartern flera gånger om dagen - frågar mest för att få en bild av vad det är jag är så uppspelt över...)

 

[Mogger]

Om man får vara lite jävulens advokat - varför inte bara köra UA med År Noll regler? (Jag är också sjukt taggad och kollar också kickstartern flera gånger om dagen - frågar mest för att få en bild av vad det är jag är så uppspelt över...)

Lite bökigt upplägg med IMM i en box, robotar i en etc. Jag har inte köpt alla så bara där är det viss uppförsbacke. Men i princip är det ju inte så svårt.

 

[crilloan]

Om man får vara lite djävulens advokat - varför inte bara köra UA med År Noll regler? (Jag är också sjukt taggad och kollar också kickstartern flera gånger om dagen - frågar mest för att få en bild av vad det är jag är så uppspelt över...)

För att man vill ha BRP regler

 

[Nässe]

Även om man bortser från humorn är ju År noll och UA väldigt olika spel. Jag är jättenyfiken på att se om det blir mer rälsade ”traddiga” äventyr likt Symbaroum eller mer OSR:iga pusselbitar med lite vag röd tråd. Och blir det culture gaming med mycket info om världen eller mer Story Now:igt luftigt och öppet för egna improvisationer. Blir det fokus på klasskamp eller komemr det finnas en annan ”meta-berättelse”, eller ingen alls? Känns ju lite som att det kommer plockas en del från första världskriget, och då blir jag väldigt glad.

Utifrån vilka som skriver tar jag för självklart att det kommer bli ruskigt bra, och stå på egna ben även för den köpare som inte känner till tidigare mutantspel - men jag har lite oklart bild av vad det är för produkt jag ska vänta mig.

 

[Nässe]

För att man vill ha BRP regler

Till År Nolls zonsektorer?

 

[Mogger]

Utifrån vilka som skriver tar jag för självklart att det kommer bli ruskigt bra, och stå på egna ben även för den köpare som inte känner till tidigare mutantspel - men jag har lite oklart bild av vad det är för produkt jag ska vänta mig.

Ja, det håller jag med om. Men jag tycker det andas mysterier, motstånd och maktmissbruk. Det jag mest undrar över är hur katastrofen, zoner och terrorrobotar krokas in detta.

 

[Bifur]

Även om man bortser från humorn är ju År noll och UA väldigt olika spel. Jag är jättenyfiken på att se om det blir mer rälsade ”traddiga” äventyr likt Symbaroum eller mer OSR:iga pusselbitar med lite vag röd tråd. Och blir det culture gaming med mycket info om världen eller mer Story Now:igt luftigt och öppet för egna improvisationer. Blir det fokus på klasskamp eller komemr det finnas en annan ”meta-berättelse”, eller ingen alls? Känns ju lite som att det kommer plockas en del från första världskriget, och då blir jag väldigt glad.

Utifrån vilka som skriver tar jag för självklart att det kommer bli ruskigt bra, och stå på egna ben även för den köpare som inte känner till tidigare mutantspel - men jag har lite oklart bild av vad det är för produkt jag ska vänta mig.

Huvudskälet till mitt intresse är en möjlighet att återvända till Järnringens version av Pyrisamfundet (som jag tycker är den bästa i termer av spelmiljö) och framför allt förhoppningsvis få en ny kampanj med samma kvalitéer som Undergångens arvtagare. Att bara spela mer av gamla MUA (oavsett regler) är ju inte samma grej. Huvudskälet till det är för min del att det bästa till det spelet redan är avklarat (och det gäller nog för många andra också) och att man som spelgrupp i så fall måste verka fram nya grejer.* Nu får man istället chansen att plocka upp tråden i nya bra (?) äventyr i samma anda. Sen kan det visa sig att jag kommer att bli besviken men det är i varje fall vad mina förväntningar bygger på.

Sen är det klart, har man aldrig spelat MUA är det ju en annan sak. Men där kan man ju faktiskt argumentera för att priserna fram tills nu nog avskräckt nya spelare.

* Sidospår: Jag upprepar mig säkert från tidigare inlägg i andra sammanhang men välskrivna äventyr växer ju faktiskt inte på träd. Och att alternativet i många spel är att komma på dem själv är inte något jättestarkt säljargument för mig. Att skriva eget är typ fem gånger (eller tre eller tio?) så jobbigt som att spelleda något bra som någon annat slitit för att få ihop. Jag är med på att alla inte håller med mig men det är för det mesta min upplevelse. Att några av upphovsmännen till en av de bästa kampanjer jag spelat och sedermera läst då ger sig på en ny kampanj i en omtyckt spelvärld är typ så bra det kan bli i förväg. Den bästa invändningen är i så fall snarare att den sortens äventyr redan finns att få i Symbaroum.

 

[Henke]

Jag tror främst jag blir pepp på att det blir en officiell fortsättning på händelserna i MUA kampanjen, men även på nyproduktionen av böcker man inte haft möjlighet att köpa för rimliga pengar på många många år. Har påbörjat kampanjen med ett husreglat År noll för 4-5 år sedan, men det rann ut i sanden av olika anledningar. Känns som jag lämnade BRP bakom mig för längesen och då hade drömmen varit att få spela MUA med ett regelsystem som jag tror kommer stödja settingen på ett bra sätt.

Kan tänka mig att kampanjen kommer handla om krig men kanske inte lika tydligt som Ulvriket (Det eviga kriget/Den längsta marschen). Utifrån att det skulle vara en hel kampanj på ca hundra sidor så gör jag en kvalificerad gissning att kampanjen kommer vara kärnfull och kompakt på samma sätt som tidigare År Noll material, och inte alls lika ”fluffigt” som Järnringens tidigare material. Detta är något jag själv uppskattar sålänge äventyret inte blir en ”gör-det-själv instruktion” men att beskrivningar komprimeras. Lyckas det väl och texten fortfarande förmedlar ungefär samma känsla på hälften av sidantalet så är ingen gladare än jag

 

[Nässe]

Gryningens beskyddare blir man ju nyfiken på. UA 2.0?

 

[luddwig]

Även om man bortser från humorn är ju År noll och UA väldigt olika spel. Jag är jättenyfiken på att se om det blir mer rälsade ”traddiga” äventyr likt Symbaroum eller mer OSR:iga pusselbitar med lite vag röd tråd. Och blir det culture gaming med mycket info om världen eller mer Story Now:igt luftigt och öppet för egna improvisationer. Blir det fokus på klasskamp eller komemr det finnas en annan ”meta-berättelse”, eller ingen alls?

Ytterst relevanta frågor. Med tanke på arvet från UA tror jag mig veta svaren och har avstått från att backa, men jag blir gärna överraskad.

 

[Rangertheman]

Gryningens beskyddare blir man ju nyfiken på. UA 2.0?

Har det framkommit någonstans vem som skriver vad i M:H och Gryningens beskyddare? Är MJH mycket inblandad i Gryningsn beskyddare är även jag mycket nyfiken på den.

 

[Rymdhamster]

Skulle tippa att högsta nya stretchen blir ett nytryck av VRS, Spelarboken eller kanske kanske Ulvriket DEK/DLM.

Tror chansen för ulvriket är större än VRS. VRS är den enda mutant-boken järnringen sagt absolut aldrig kommer tryckas igen, eftersom det skulle vara en begränsad utgåva.

Men vi får se. Det vore inte hela världen.

 

[Rymdhamster]

För att man vill ha BRP regler

Ligan gjorde ju ett skapligt brp-hack till år 0.

 

[Mogger]

En grej som jag ser fram emot är att det faktiskt är lite svärta i den här varianten. Hopp förbyttes till förtvivlan, och nu ska någon få sona för sina brott! RP bär med stor sannolikhet spår och sår från Det stora kriget, lite som i serierna Peaky Blinders och Boardwalks Empires. Samtidigt är det en tid i förändring. För inte så länge sedan så var varje dag en kamp om krubb och krediter. Det får mig att tänka på den amerkanska västern, vid slutet av Open Range-eran. Marken är inmutad, zonen är betvingad, och gamla frifräsare som drog zon och rike runt tappar fotfästet och tar till tokjosen.

Givetvis finns det fickor där Moder Zon ännu härjar och där den överbaddare som skjuter först flabbar sist. Där Hindenburgs flott och flärd inte betyder något.
Och så finns det gränderna, där ynkliga gatumutanter framlever sitt liv, sida vid sida med de människor som knuffats ner från tronen.
Jag ser det lite ur mina RP:s perspektiv.

Gustavio Frankelhane. För 25 år sedan var han ledare för den mest depraverade skock av aristokrater som gick att finna. Nya gardet tog Hindenburg med storm, och hans skandaler och upptåg prydde omslaget till Polisgazetten gång efter annan. Efter slugt politiskt rövspel och en dolkstöt i ryggen av sin far manöverades han ut och hamnade motvilligt i Vita Kåren. Gustavio desserterade och hamnade istället på exploratorämbetet och försvann till zons. Han återvände och deltog i Kejsarväldets sista omtumlande dagar. Men vad hände sen?

Efter en spattigt glädjefull tid nådde Nya Gardet gamla höjder och dagens vedermödor förbyttes till nattens dekadens. Men som man säger, Gustavio var inte direkt 20 längre, och det hårda livet tog ut sin rätt. Ungefär prexis samtidigt som ätten Frankelhanes tillgångar konfiskerades av nymodiga medborgare nådde Gustavio botten, och vaknade luspank upp i gränd bakom Kråktorget, rånad och blåslagen. Ett liv i misär tog sin början, men tack vare gamla vänner som Översten och Hugax kom han på rätt köl igen, Typ. Men så kom då kriget...

Bartholomeus Bissmarck. Privatsnok, mobster och äventyrare. Mullvadsherren Bart har många strängar på sin gura. Till en början var Herr Bissmarck en belevad herre, vars enda svaghet var hans kärleksaffär med en av Salong Guppis kaninflickor - Totti Muff. Han spendrade mycket tid med den kloke Larry André. Men snart skulle de båda svika honom i en stygg rubbitkomplott. Bart undkom med pälsen i behåll men såren i själen skulle aldrig försvinna. Med sin kompanjon Zebediah Grytplyte drog han runt och var en gång känd som en av Biörnstiernas Bästingar. Men Moder Zon ville annat och långt under Askerdalens asköknar kastades en livlös Bart till asgnagarna så att Zeb kunde undkomma en säker död. Mirakulöst vaknade Bart till sans och kunde halvdöd följa en avfallsmunk genom trånga gångar upp mot ytan. Bart låg där, i askan, och bestämde sig. Han hade fått nog och återvände till Pirit. Där gjorde han sig ett namn som en styv mobster. Men vad hände sen?

Var det några som visste hur en revolution skulle spelas ut så var det Pirits mobsters. De allierade sig kvickt med den vinnande sidan, och tack vare flera skrupulösa manövrar steg de av hela karusellen med fler krediter än de kunde bära. Men sedan kom kriget och Pirit blev frontlinje. Nu var mobstrarna inte främmande för död och kunde stå emot, men mobsterväldet föll samman som ett korthus.

Zebediah Grytplyte. Zonfararjärven Zeb är hård mot de hårda och lika hård mot de med mjällare päls. Han har besegrat Blosbergs åhlagubbe, nedgjort storskövlarsvin, slaktat ylare, decimerat Vita kåren och gjort sig ovän med snart sagt varje pamp värd sin hatt i hela samfundet och bortom. Men han har också gjort sig vän med revolutionens vinnande sida och för en tid såg det ut som att Zeb nog kunde bli en av Den nya tidens vinnare! Men, Zeb är Zeb och hårdast av alla är han mot sig själv. Han bräde alla broar och tvingades gå under jorden, bokstavligen, för snart 20 år sedan. Men vad hände sen?

Den nya tiden var inget för Zeb och han drog sig längre och längre från allt vad redlighet heter. han grundade en liten munkfarm utanför Skrotmåla, jagade robot och drog då och då in till marknaden för att sälja av munkost, fornfynd och robotkadaver. Men så kom kriget. Zeb ställde sig utanför. Det var inte hans fajt. Men så började nödropen hagla in. Hans vänner behövde honom. Motvilligt drog han söderut...

Det stora kriget
Under Överstens befäll strålade våra vänner samman. Återigen blev de kända som Hugaligan, en bunt flådiga veteraner som kunde varje trix och kniptångsmanöver! De blev hjältar. Omsjungna och hyllade. Men krig är krig. Hugax tog en kula under en skymningsräd mot en pluton knallertkårister, Översten själv ledde dem i en blodig hämndaktion som slutade med att han tillfångatogs av en bunt terrorautomater, och de hann precis se Smilet Piaffs förvånade min innan han råkade spränga sig själv under ett misslyckat bakhåll.
Och här är vi nu. I den nya tiden där allt är möjligt, eller som Zeb hade sagt “Det går åt möken med allt!”

Det vill jag spela!

 

[Rymdhamster]

En grej som jag ser fram emot är att det faktiskt är lite svärta i den här varianten. Hopp förbyttes till förtvivlan, och nu ska någon få sona för sina brott!

Synd, men det var väl oundvikligt kan jag tänka. Känns som att det varit modet det senaste decenniet.

 

[Mogger]

Synd, men det var väl oundvikligt kan jag tänka. Känns som att det varit modet det senaste decenniet.

Ja, hade det inte varit för det där jäkla Gilgamesheposet som satte ribban så hade kanske kanske världens berättelsekultur mer varit som Life of Brian. Men det är inget jag personligen sörjer

 

[Rymdhamster]

Ja, hade det inte varit för det där jäkla Gilgamesheposet som satte ribban så hade kanske kanske världens berättelsekultur mer varit som Life of Brian. Men det är inget jag personligen sörjer

Inte undra på att hela konceptet känns gammal och gjort

Och nu är nästa batch med strechgoals uppe också. Inget Ulvrike i sikte =(

Och potentiellt nytryck av spelarboken också. Den enda bok jag betalat ett hutlöst överpris för i begagnat skick. Oh well... det var väntat. Spellarboken kändes som ett rätt självklart komplement. Men ännu ingenting som lockar (mig) med denna kickstarter, utom möjligen tärningarna.