Vilket påminner mig om en anklåt:We can quack if we want to
We can leave your friends behind
'Cause your friends don't quack
And if they don't quack
Well, they're no friends of mine
GrupptryckYtterligare 17 röster har trillat in under dagen. Ankförespråkarna fortsätter att vara i majoritet.
Jag tror det kan ha göra med att kopparhavets hjältar är mer ankorienterat (bara det att det är så havsorinterat)? Samt att just ankbilderna är särledes snygga.Lite evidens från världen utanför ekokommaren då:
De bilder och material vi har presenterat som har involverat ankor har fått i särklass mest spridning. När vi visade upp bilden som jag har en del av på min profilbild fick den internationell spridning och enorm uppskattning.
Du får gärna lägga fram egna konkreta och faktabaserade belägg kring varför din tes ät mer riktig.
Är ganska vanligt förekommande här att se folk skriva att dem egentligen hatar ankor men nu ändå förespråkar ankor för att visa hur toleranta dem är.Grupptryck
Kalla Anka är väl populärt bland åttaåringar?Spelar det någon roll om det här forumet har en överrepresentation av hipstersankor och F!-väljare? Man skulle kunna säga att forumet är en ankdamm (pun intended) och så får vi leva med det.
Om vi zoomar ut lite, så tycker jag att man också kan fundera på varför Kalle Anka är så populär. Disney måste ha gjort något väldigt rätt. Kvack!
Tack kan inte annat än hålla med och ta åt ossJag tror det kan ha göra med att kopparhavets hjältar är mer ankorienterat (bara det att det är så havsorinterat)? Samt att just ankbilderna är särledes snygga.
Snarare bland 58-åringar. Barn idag tror jag är mer intresserade av annat.Kalla Anka är väl populärt bland åttaåringar?
Tack. Det var ett designmål.Jag tror det kan ha göra med att kopparhavets hjältar är mer ankorienterat (bara det att det är så havsorinterat)? Samt att just ankbilderna är särledes snygga.
Vilket med all tydlighet överbevisats vid det här lagetMin evidens är att jag aldrig träffat någon som tycker ankor verkar fräckt att spel till DoD.
Det tycks finnas en ovana att anse att allt man inte gillar eller förstår är "buskis". Intressant, man som vanligt helt fel. Naturligvis kan ankor vara på allvarDet som talar emot mig är att jag länge var av uppfattningen att folk spelade rollspel någorlunda seriöst. Men när jag nu lyssnar på actual play poddradio så är det mycket buskis och pruttfnissspelande, så då kanske det ändå är fler som spelar på ett ankkompatibelt sätt än jag trott.
Eller för att visa hur tramsigt det är att föra en kamp mot en fantasivarelse?Är ganska vanligt förekommande här att se folk skriva att dem egentligen hatar ankor men nu ändå förespråkar ankor för att visa hur toleranta dem är.
Precis som när det gäller forumet tänker jag att actual play inte är representativt för rollspelare i stort. Min bild av det hela - den som är mer insatt får gärna rätta mig om jag har fel - är att merparten av all actual play lägger stor vikt vid att presentera något tilltalande för lyssnaren. Det kan till exempel handla om dramatiska händelseförlopp eller dråplig humor. Annat som jag upplever som vanligt vid spelbordet - regelfunderingar, ganska poänglösa sidospår och liknande - skalas gärna bort, sannolikt för att det inte skulle vara underhållande för merparten av lyssnarna. På så vis blir actual play och "vanligt" rollspelande två närliggande men ändå olika saker.... när jag nu lyssnar på actual play ...
Att spela ankor i DoD är som att spela en fräck mördarpingvin till mutant. Gick väl bra på det glada 70-talet, om man är nio år gammal, eller om man spelar nån extremt retro-version.Tack. Det var ett designmål.
Vilket med all tydlighet överbevisats vid det här laget
Det tycks finnas en ovana att anse att allt man inte gillar eller förstår är "buskis". Intressant, man som vanligt helt fel. Naturligvis kan ankor vara på allvar
Jag tror du har rätt. Tror även det kan finnas ett element av att man tycker det är lite pinsamt att spela på ett seriöst sätt med micken på och sessionen strömmandes ut i etern. Och att man därför tar lite avstånd ifrån det med att flamsa runt.Precis som när det gäller forumet tänker jag att actual play inte är representativt för rollspelare i stort. Min bild av det hela - den som är mer insatt får gärna rätta mig om jag har fel - är att merparten av all actual play lägger stor vikt vid att presentera något tilltalande för lyssnaren. Det kan till exempel handla om dramatiska händelseförlopp eller dråplig humor. Annat som jag upplever som vanligt vid spelbordet - regelfunderingar, ganska poänglösa sidospår och liknande - skalas gärna bort, sannolikt för att det inte skulle vara underhållande för merparten av lyssnarna. På så vis blir actual play och "vanligt" rollspelande två närliggande men ändå olika saker.
Det måste verkligen vara en extrem retroversion eftersom Mutant gavs ut först 1984.Att spela ankor i DoD är som att spela en fräck mördarpingvin till mutant. Gick väl bra på det glada 70-talet, om man är nio år gammal, eller om man spelar nån extremt retro-version.
Ja jag vet (eller misstänkte det), men du fattar vinken.Det måste verkligen vara en extrem retroversion eftersom Mutant gavs ut först 1984.
Jag fattar inte. Ankor har varit en del av DoD sedan Monsterboken. Mördarpingviner var något du hittade på nu och som inte finns i något officiellt material.Ja jag vet (eller misstänkte det), men du fattar vinken.
Till och med innan Monsterboken. De fanns i grundreglerna i andra utgåvan.Jag fattar inte. Ankor har varit en del av DoD sedan Monsterboken. Mördarpingviner var något du hittade på nu och som inte finns i något officiellt material.
Fast allt är verkligen inte trams. Det finns även AP-poddar som är superseriösa. De skräckserier som @Robert Jonsson gör till exempel. Min poäng är alltså att actual play bjuder in till ett i viss mån annorlunda - låt oss kalla det lyssnarvänligt - sätt att spela rollspel, inte att actual play behöver vara just tramsigt.Tror även det kan finnas ett element av att man tycker det är lite pinsamt att spela på ett seriöst sätt...