Linux - hur funkar det?

När jag var som mest Ubuntu-användare för typ 20 år sedan så levde jag mest i Debian-ekosystemet och på den tiden funkade det OK – ibland fick man lägga till någons special-repo till systemet eftersom versionen av programmet man ville ha som fanns i det officiella debian-repot var för gammal, men så länge man var lite beredd på att köra apt-add så var det ganska smidigt. Men det verkar definitivt ha blivit värre senaste åren, med alla olika varianter av att "förenkla" distribution genom att envisas med att skicka med precis allting i ett enda megapaket – men att det då finns en massa olika varianter, och varje utvecklare väljer en distributionsmetod. Och ibland är det en appimage, ibland flatpack, ibland en docker-container, ibland en snap…

Alltså, jag tyckte ju fördelen med att köra Ubuntu var att slippa installera enskilda program genom att gå till hemsidor och ladda ner installationsfiler. Det var så himla smidigt med "sudo aptitude install X" (eller numera kör jag ju sudo nala install X men whatever). Synd att det systemet fragmenterat sönder. Det fanns nackdelar med Ubuntu-dominansen där ett tag, men också fördelar…

Jag upplever definitivt att min server känns "smutsig" och fylld av skräp när jag måste ha flera olika pakethanterare och system installerade… Jag försöker hålla mig till apt och docker, men då använder jag ju inga GUI-program heller.
 
krank said:
När jag var som mest Ubuntu-användare för typ 20 år sedan så levde jag mest i Debian-ekosystemet och på den tiden funkade det OK – ibland fick man lägga till någons special-repo till systemet eftersom versionen av programmet man ville ha som fanns i det officiella debian-repot var för gammal, men så länge man var lite beredd på att köra apt-add så var det ganska smidigt. Men det verkar definitivt ha blivit värre senaste åren, med alla olika varianter av att "förenkla" distribution genom att envisas med att skicka med precis allting i ett enda megapaket – men att det då finns en massa olika varianter, och varje utvecklare väljer en distributionsmetod. Och ibland är det en appimage, ibland flatpack, ibland en docker-container, ibland en snap…

Alltså, jag tyckte ju fördelen med att köra Ubuntu var att slippa installera enskilda program genom att gå till hemsidor och ladda ner installationsfiler. Det var så himla smidigt med "sudo aptitude install X" (eller numera kör jag ju sudo nala install X men whatever). Synd att det systemet fragmenterat sönder. Det fanns nackdelar med Ubuntu-dominansen där ett tag, men också fördelar…

Jag upplever definitivt att min server känns "smutsig" och fylld av skräp när jag måste ha flera olika pakethanterare och system installerade… Jag försöker hålla mig till apt och docker, men då använder jag ju inga GUI-program heller.
Click to expand...

Ja, jag insåg ganska snabbt att både Fedoras officiella repo och RPM fusion (där proprietära grejer finns, då officiella RPM-repot är superstrikt FOSS) regelbundet ligger flera releaser efter i nästan allt, inte alls sällan är saker 6-9 månader föråldrade, och då är det några av de stora och aktivt underhållna repona.

Det jag tror har hänt är helt enkelt att det blivit för mycket distros och för många pakethanterare att hålla reda på, så utvecklarna även på FOSS sidan (som ofta är små team, även de som liksom har anställda och ordentliga stiftelser, som Krita och Blender) helt enkelt skiter i det, de slänger upp sitt projekt som en AppImage/Tarball på hemsidan och så får communityt packa om och sprida det på andra ställen om de nu vill, men utvecklarna pekar på att "vi stödjer bara vår offentliga release och den är <denna grej>, vad communityskapade paket har för problem tar vi inte hänsyn till, användarna får hitta oss där vi säger att vi finns".

Och så har Linux-communityt tagit en grej som funkar halvbra (Flatpaks) och springer med det rakt in i ett nytt koncept som man tror kommer skapa the year of the linux desktop (immutable distros), men den enda egentliga konsekvensen är att massa (förmodligen nya) Linuxanvändare blir lämnade med massa programvara som inte fungerar som det ska ens när det är de senaste releaserna.

När jag också använde Ubuntu primärt för nästan 20 år sedan gjorde man också allt via software center.
Nu hanterar jag en minoritet av de program jag aktivt använder där.
 
adrian_of_arcane_lore said:
När jag också använde Ubuntu primärt för nästan 20 år sedan gjorde man också allt via software center.
Nu hanterar jag en minoritet av de program jag aktivt använder där.
Click to expand...

Och det här skapar en helt absurd situation där det åtminstone för mig känns enklare och smidigare i fricking windows än på Linux.

För Windows har ju fått en pakethanterare. Och den har väldigt, väldigt mycket. Den är inte superbra än, den saknar t.ex. bra dependency-hantering, men det är allt bra najs att kunna skriva "winget install vscode" och så bara funkar det. Det är rätt sällan jag numera behöver ladda ner ett installationsprogram…


I någon form av idealisk drömvärld tänker jag att det som borde finnas är ett open source-initiativ av glada entusiaster som gör en allt-till-alla-lösning. Alltså, ett system av något slag som äter typ appimages, källkod, debs och allt vad fan folk nu distribuerar saker som, och som auto-bygger allting till… tja, åtminstone de större pakethanterarna och distributionerna. Det känns inte som ett omöjligt projekt; man borde kunna automatisera hyfsat mycket av det tänker jag…

Men oh well. Year of the Linux desktop kommer väl aldrig, och att det aldrig blir kommer 100% vara pga hur linux och dess community funkar.
 
Ja, det är genuint sällan jag använder sudo dnf install för att skaffa ett program, även fast det är det smidigaste, snabbaste och trevligaste sättet att göra det på.

Helt enkelt eftersom i mitt usecase så är det rätt så ofta det leder till att jag antingen får ett föråldrat program som saknar de funktioner jag vill ha, eller ett trasigt program som underhålls av ett gäng glada amatörer och inte av utvecklarna själva.

Det är en väldigt typiskt "bra i teorin" grej som i vart fall för mig är långt ifrån standard, en aning om hur det skulle kunna vara men i praktiken inte är.

Men men, nu skall jag bara sätta mig och få ihop ett shell script för mina huvudsakliga applikationer som samtliga alltså hanteras utanför pakethanterare/software center, så jag i vart fall kan få tillgång till en del automation när det kommer till att hantera uppdateringar och slipper krångla manuellt med .desktop filer och annat. Year of the linux desktop får vänta till nästa år.

(detta är fortfarande i huvudsak kul, men det är inte enkelt och planen idag var alltså att teckna med lite festliga texturer, inte dyka ner i "sätt att installera saker på rätt och fel sätt i Linux för att inte funktions-blocka sig själv")
 
krank said:
I någon form av idealisk drömvärld tänker jag att det som borde finnas är ett open source-initiativ av glada entusiaster som gör en allt-till-alla-lösning. Alltså, ett system av något slag som äter typ appimages, källkod, debs och allt vad fan folk nu distribuerar saker som, och som auto-bygger allting till… tja, åtminstone de större pakethanterarna och distributionerna. Det känns inte som ett omöjligt projekt; man borde kunna automatisera hyfsat mycket av det tänker jag…
Click to expand...
1789509906898.png
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top