Jag är öppen för att jag har helt fel. Jag får helt enkelt hitta en annan term för att beskriva kortvtårtsfantasy / kvasi-medeltid. High / low magic gillar jag inte då det ju inte alls täcker in sådant som alver, drakar osv.
Men det är ju samma sak.High / low magic gillar jag inte då det ju inte alls täcker in sådant som alver, drakar osv.
C.S. Lewis?Jag, bland många andra. Vem skriver i ett högre register än Tolkien?
Läser jag low magic tänker jag att det är ovanligt med magi. Jag tänker inte att det inte finns alver och dvärgar. Darwinismen är djupt rotad i mig. Jag kan köpa att alver och drakar är mer kopplade till magi än människor. Men hobbitar då? Dvärgar? Är det en regel att de alltid måste vara magiska?Men det är ju samma sak.
Du kan inte ha alver och drakar utan magi. Det är magin som gör att det finns sådana väsen.
Narnia har barn och talande djur. Det är High Fantasy, men jag tycker nog att registret är något lägre.C.S. Lewis?
Jag skulle vara obenägen att säga att något var Low Magic om det kryllade av drakar och bara inte hade mycket till trollformler. Men dessutom brukar det sammanfalla - man lägger sig på en viss nivå av fantastik generellt. I Forgotten Realms finns det drakar och mäktiga magiker i varje buske.Läser jag low magic tänker jag att det är ovanligt med magi. Jag tänker inte att det inte finns alver och dvärgar.
Läser jag low magic tänker jag att det är ovanligt med magi. Jag tänker inte att det inte finns alver och dvärgar. Darwinismen är djupt rotad i mig. Jag kan köpa att alver och drakar är mer kopplade till magi än människor. Men hobbitar då? Dvärgar? Är det en regel att de alltid måste vara magiska?
Jag vet inte varför jag är inne här och vevar egentligen. Jag fattar att jag har fel och det är inte så viktigt för mig egentligen.
Men det är ju samma sak.
Du kan inte ha alver och drakar utan magi. Det är magin som gör att det finns sådana väsen.
Gor är väl uttryckligen planetary romance/sword and planet precis som John Carter of Mars, men du fångar också kärnan i genren väl. Fantastiska äventyr som låtsas att de inte är det för att inte skrämma bort läsare, och att de alltid har en jordbo som transporteras till en annan planet för att läsarna enklare ska kunna identifiera med honom. Det var väl något som låg i tiden.Jag ser inte övernaturligheter som krav för fantasy. Ta tex John Normans Gor-serie. Den är definitivt fantasy, men med en överrock av SF.
Medhåll. Men GoT är tydligen klockren High Fantasy, då den uppfyller kriterierna påhittad värld och drakar.Fast jag tycker ändå att »low fantasy« är ett användbart begrepp om man vill prata om sånt som typ Game of Thrones, där i princip alla är människor, där folk skiter på sig, och där magi är sällsynt nog att folk i gemen inte tror att den finns. Och jag har alltid upplevt att det är nånting åt det hållet folk oftast menar när de slänger sig med begreppet – men det är anekdotiskt, förstås
Du kan ha en grupp människor med spetsiga öron, du kan kalla dem "alver". Men det är inte alver.Varför det? Varför behöver alver vara magiska? Långlivade människor med spetsiga öron ... jaha?
Och vad gäller drakar... Vill du ha Smaug så behövs en del magi, sant.
Men om däremot tittar till exempel på den kända skulpturen "St Göran och draken", så vad är det som är så magiskt med den draken jämfört med en stor krokodil?