Nekromanti High Fantasy Dod6?

[Maxwan]

High Fantasy Dod6?
Jag har inte hunnit spela Dod6 vid mer än 3 tillfällen än, men när jag satt i min ensamhet och studerade boken (lånat av en polare) slog det mig att Dod6 är väldigt mycket high fantasy... massa grymma magier. Samt det att man går upp i level, det är ett tydligt bevis på att spelet lätt urartar i stora strider mot demoner och drakar. Mhum, jag konstaterar inte detta som ett faktum, men ni som spelat Dod6, vad har ni för åsikter om det?

Personligen måste jag säga att jag inte gillar high fantasy. Ska det vara fantasy ska det vara svårt att döda en orch - även för den erfarne spelaren. På så sätt tycker jag spänningen ökar. I HF så blir det lätt så att när man blir dräpt av draken, så återupplivars man av magikerpolaren, och allt vad det innebär (att man inte är rädd för att dö, att man är 'odödlig', att striderna inte blir interesanta m.m.)... nåväl, jag vet att många inte delar min uppfattning om detta, tänk bara på att D&D spelare. Det var i alla fall inte det som var diskutionsämnet, utan: Hur mycket high fantasy är Dod6?

Mac - som iofs gillar jordnära spel, såsom Viking.

 

[Ryng Silverkorp]

Bara för att ett rollspel är HF eller inte så innebär inte detta att det är lätt att ha ihjäl Orcher.

Det är (tror jag) i DoD6 fullständigt omöjligt efter som orcher inte existerar (inte i grundreglerna iaf, ja jag blev förvånad!)

Hur vida DoD6 är HF eller inte kan också debatteras.

Och vad high fantasy eller low fantasy är enligt definiton lämmnar jag åt någon bättre skolad (någon). DoD6 kanske är mid fantasy?

Men ja du har rätt kollar man monstren (somliga i alla falll) i grundreglerna så blir det ett lätt byte för en rollperson som är krigare med yrkesnivån legend.

Det kan iofs hända att mostren kanske kommer att kunna ha olika yrkesnivåer i kommande moduler...

 

[Leriol]

Visst finns det grymma magier och stora starka krigare men då finns det ju också stora starka drakar och demoner som är mycket svåra att ta kol på!!
Men det beror ju mycket på SL också hur svårt han vill att det ska va.
Det brukar ju inte vara särskilt svårt för en SL att ändra svårighetsgra i nåt rollspel, dom jag har provat har då varit ganska enkla att ändra på.

Jag har ingen aning vad man ska klassa D&d som men jag tycker det är ql och det är det jag bryr mig om

/Leriol försvinner i en röd rökpuff.

 

[Caen Ka-sun-dor]

Snarare Low-fantasy i början ,sen highfantasy

Grejen är den att spel som främjar HF är ofta konstruerade såna att rollpersonerna är duktiga och svåra att skada, dvs allmänt heroiska. Det här har att göra med att man behöver vara duktig för att klara alla HF-element, du nämner drakar och monster, men även annan HF-krydda har den effekten. Nåja, i DoD6 är RP kassa långt under medelmåttorna i deras värld, vilka oftast är utövare, och det gör att det knappast är HF vänligt. Sen finns det ytterligare en sak, att säga att HF är DoD6 stil är att till viss del i alla fall att inte rätta sig efter den almänna Trudvang världsbilden så långt som det publicerats. Där, när man ser dom äventyren som finns, och då tänker jag speciellt på exempelvis värdshuset som publicerade i Codex exempelvis, så är HF ganska nedtonat. Detsamma i grundreglernas beskirving av miljöer och personer.....

Slutligen så kan man betrakta spelet vid hög level. Innan vi gör det så ska vi notera att det är ganska svårt att gå upp i lvl i DoD6 vilket också gör det mindre av ett HF spel än andra spel. Jo, vid hög lvl har krigarna orealistiskt många KP osv så då finns det en viss HF ingrediens som du säger för att då tillåter reglerna att man exempelvis slåss mot stora monster. Magin däremot är exempelvis inte lika mäktig eller versitil som i föregående Drakar versioner eller D&D 3ed exempelvis, mest på grund av att man tagit bort effektgraderna från tidigare versioner. Att det finns många versioner är sant, men frågan är hur bra dom är.Innan jag avslutar ska vi dock notera att det är inte nödvändigtvis bra att att ett spel lutar åt HF, då detta brukar betyda att powergamers och munchkins trivs bra med spelet men det är en annan sak. Personligen gillar jag HF och powergaming till viss del.






Caen

Caen/ Även Sunelf Wizard vid namn Tevanu i D&D.

 

[Caen Ka-sun-dor]

Sen går det att spela HF som inte är mäktigt....

men det är en annan sak. Spel i Terry Pratchetts Discworld är ett exempel på sådant spel.

Caen/ Även Sunelf Wizard vid namn Tevanu i D&D.

 

[Rosen]

Re: Sen går det att spela HF som inte är mäktigt....

Jodå; jag tycker man bör skilja på high fantasy och <I>heroiska</I> historier - man kan vara hjältar i low fantasy-miljö ("Är det verkligen Aron Armbryte?! Han har dräpt mer än ett dussin män, och det sägs att han en gång brottades med en björn, och han dödade den fruktade Vildmannen i Vargskogen!"), och köra grisodling i high ("Är det stora fåglar som far däruppe?" "Nä, det är såna där drakryttare... Se hur du kör! Vill du välta hela hölasset i diket?").

--
Åke

 

[Nightowl]

Re: Sen går det att spela HF som inte är mäktigt....

"...och köra grisodling i high ("Är det stora fåglar som far däruppe?" "Nä, det är såna där
drakryttare... Se hur du kör! Vill du välta hela hölasset i diket?")."

Bland mina Helskumma Projekt ingår en one-shot med proletärdiktnings-inspirerad (Ivar Lo, Jan Fridegård, Moa Martinsson...) grisodling i Mutant Chronicles, som skulle utspela sig runt Venus' nordpol bland Bauhaus-trälar (alltså folk som inte är medborgare/anställda i Bauhaus, och för vilka mänskliga rättigheter är något som händer andra) - med preliminärnamnet "Populärmusik från Matochekland".

Och Khelataar är ju en typisk grisodlingsvärld - men för ett par år sedan hade vi en ultrakosmisk kampanjidé om Världens Förnyelse och skumma astrologiska händelser på Konflux-nivå. Funkade perfa med den utarbetade mytologin.

Man kanske kan prata om tre olika former av "hög" fantasy:

*Kapacitetsnivån. Är huvudpersonerna Hjältar eller Vanligt Folk som Råkar i Heroiska Äventyr?
*Allvarsnivån. Är huvudpersonerna ute efter att Rädda Världen eller att Skapa Sig Ett Nytt Liv som Gesäll i Staden (alternativt, sno orcher-rövarnas ärligt ihopsnodda pengar, eller beskydda en karavan, eller nåt)?
*Specialeffekts-nivån. Hur mycket skiljer sig världen från vår egen? Flygande städer, gigantiska sandmaskar eller odödliga kungar är vanligt ibland, i andra fall är världen "realistisk" eller snarare, man utnyttjar historia som förebild mer än vad man drömmer om efter att ha ätit för mycket pizza... ;-)

Ringtrilogin har väl ett halvhögt värde på den första nivån (Aragorn och Gandalf tillhör sin världs bästa i vad de gör, men Frodo är bara envis och har ganska hög moralisk integritet), skyhögt på den andra, och mellanhögt igen på den tredje. Chronopia sparar inte på krutet i det sista fallet, det första är väl sådär, men vad det gäller det andra är folk low-lifes med en önskan om att överleva och måhända få det bättre. Osv.

Nightowl

We're damned if we do.
We're damned if we don't.
So let's DO it, dammit!

 

[Maxwan]

Re: Uppmuntran till powergaming

Duh!.
Jag kan hålla med dig om att det kanske inte är HF i början av Dod6 eftersom man är så kass då. Men efter ett tag, går man upp i level och spelet flippar ut. Detta kan ses positivt på ett sätt och negativt på ett annat. Det bra är att spelet blir varierande, man möter nya saker och lär sig nya saker. Man kan variera spelet mycket allt eftersom. Det dåliga är att spänningen försvinner. Visst för att det kan vara spännande, men oftast blir det bara "Jag hugger med mitt tvåhandsmithrilsvärd och SPLASCH:.!".. det är tråkigt. Övrigt trist är att jag inte gillar kobolder. Hatar dem riktigt... jobbigt nog är halva min spelgrupp sånna (de har spelet rollspel i bara 2 år, väldigt oerfarna). Och powergaming är usch.

Nåväl, vad är det då som uppmuntrar till powergaming? Joa, att det finns så mycket kul så att man inte kan vänta. SL säger "Du får X antal erf för detta superdupermonstret" och vips så är allt fucked up. Nu säger inte jag att alla spelar så, men många oerfarna gör det och missar då en viktig poäng med rollspel. Det är iofs bara min åsikt dethär, ni behöver inte dela den.

Mac - ska man spela powergaming ska det vara Playelf! (fan vad det var kul under en fylla för några år sen)

 

[Eksem]

Re: Uppmuntran till powergaming

Jag tycker inte man ska berätta för andra hur man spelar rollspel.

 

[Hasse]

"Jag har inte hunnit spela Dod6 vid mer än 3 tillfällen än, men när jag satt i min ensamhet och studerade boken (lånat av en polare) slog det mig att Dod6 är väldigt mycket high fantasy... massa grymma magier. Samt det att man går upp i level, det är ett tydligt bevis på att spelet lätt urartar i stora strider mot demoner och drakar. Mhum, jag konstaterar inte detta som ett faktum, men ni som spelat Dod6, vad har ni för åsikter om det?"

Min första spontana åsikt är att det spelar väl ingen roll vilken stil man spelar i, så länge alla som deltar har kul. Vad gäller hurvida DoD6 är HF så anser jag att det kan vara det, inte att det med automatik är det. Det kan lika väl vara grisodlarstil.

"Hur mycket high fantasy är Dod6?"

Som sagt så mycket eller så lite som man vill.

Själv gillar jag snarare episk stil framför jordnära fast å andra sidan spelar inte stilen någon roll egentligen så länge jag har roligt när jag spelar.

Hasse

So you think you can tell heaven from hell, blue skies from pain.
Pink Floyd

 

[Helio]

Aldrig fel med...

lite andlig vägledning. Å andra sidan så kommer den sk "osynliga handen" förr eller senare leda alla stackars omogna kobolder till den "rätta" vägen.
Det finns inget roligare än en välbalanserad rollspelskampanj. Men mycket hänger snarare på SL, spelsystemet och kampanjinnehållet.

"may the blood of your enemies stain the ground"

 

[Hasse]

Re: Aldrig fel med...

"Å andra sidan så kommer den sk "osynliga handen" förr eller senare leda alla stackars omogna kobolder till den "rätta" vägen."

Vad är det som säger koboldstilen inte är den rätta vägen./images/icons/wink.gif


Hasse

So you think you can tell heaven from hell, blue skies from pain.
Pink Floyd

 

[Helio]

Re: Aldrig fel med...

Jeezuz! Jag glömde sätta citationstecken kring "stackars omogna kobolder" ...oxå!
/images/icons/wink.gif

"may the blood of your enemies stain the ground"

 

[Maxwan]

Re: Nähä?

<I>Jag tycker inte man ska berätta för andra hur man spelar rollspel.</I>

Duh menar det om kobolder och att man inte ska spela så? Men varför får jag inte säga det? Jag sa vad <B>jag</B> tyckte om rollspelande, inte vad du tyckte eller någon annan. Det var <B>min</B> åsikt och den får jag säga hur mycket jag vill. Sen om du inte gillar att jag säger vad jag tycker så är det väl upp till dig. För ärligt talat, det skiter jag i.

Mac

 

[Maxwan]

Re: Aldrig fel med...

<I>Å andra sidan så kommer den sk "osynliga handen" förr eller senare leda alla stackars omogna kobolder till den "rätta" vägen.</I>

Jasså, det säger du? Många älskar att spela kobolder länge länge länge. För att man ska sluta vara kobold måste nästan någon säga till på skarpen, flera upprepade gånger, innan någon förbättring kommer. Jag tvivlar på att man växer ifrån det, kanske till en viss mån, men bara lite. Och om alla, inkl spelledaren tycker om det är det kanske inget fel på det. Men om halva gruppen inte gillar kobolder, och andra halva sitter å klagar över att de precis missade den nya skadebonusnivån eller att det minsann inte är roligt å spela om de bara har si eller så mycket i abs, ja, då är det inte kul att spela. Och de spelarna kommer inte bli rörda av den osynliga handen inte. Spelledaren, och andra spelare, måste ta i med hårdhandskarna.

Nu måste jag säga, eftersom alla hela tiden säger emot mig. Detta var <B>min</B> åsikt. Klaga gärna på den men kom inte å säg att jag inte ska uttrycka mig om det jag tycker.

Mac

 

[Maxwan]

<I>Min första spontana åsikt är att det spelar väl ingen roll vilken stil man spelar i, så länge alla som deltar har kul.</I>
Ja, natuligtvis. Gillar alla koboldspelning så är det inget fel på det. Jag älskade själv tvåhandsmithrilsvärd när jag började spela rollspel som 8-åring. Men så när man blir äldre får folk olika uppfattningar. Min kompis satt å drägglade över att hans magier skulle kunna iakta med lukten (i dod6), eller vad de nu va. Själv satt jag och övade panflöjt (jag skulle spela bard, så jag gick å inhandlade en sån i musikaffären, det var jävligt spämningsfullt faktiskt).

Mac

 

[Sodivra]

Re: Aldrig fel med...

För att man ska sluta vara kobold måste nästan någon säga till på skarpen, flera upprepade gånger, innan någon förbättring kommer. Jag tvivlar på att man växer ifrån det, kanske till en viss mån, men bara lite.

...

Och de spelarna kommer inte bli rörda av den osynliga handen inte. Spelledaren, och andra spelare, måste ta i med hårdhandskarna.


Vaaa..? Det låter väldigt skumt tycker jag. Om man byter spelsätt så är det väl för att man tröttnar på den gamla..
Det är människor vi pratar om här, inte får som andra måste fatta beslut åt!!! /images/icons/wink.gif


Och om alla, inkl spelledaren tycker om det är det kanske inget fel på det.

Damn straight, det är det inte.


Men om halva gruppen inte gillar kobolder, och andra halva sitter å klagar över att de precis missade den nya skadebonusnivån eller att det minsann inte är roligt å spela om de bara har si eller så mycket i abs, ja, då är det inte kul att spela.

Japp, det är också sant.

 

[Eksem]

Re: Nähä?

Jag har aldrig påstått att du inte får skriva vad du vill.

Men se det så här. Den åsikt du uttrycker är du fri att uttrycka, men vem ger dig rätt att påstå att de som spelar så missar en viktig poäng? De kanske ignorerar den poängen då de inte finner den tilltalande? Vad var egentligen syftet med inlägget? Att berätta att du tycker illa om powergaming? Skulle någon kanske ta till sig det du skrev och kanske fundera på att utveckla sitt rollspelande? Då berättar du ju hur andra ska spela rollspel.

Fast man kanske också bara ser det som ett tips, men då föreslår jag att du tonar ner dina attacker mot powergaming och istället ger förslag på hur man utvecklar rollhanterande och undviker hack'n'slash.

 

[Maxwan]

Re: Nähä?

<I>men vem ger dig rätt att påstå att de som spelar så missar en viktig poäng?</I>
Den rätten ger jag mig själv och eftersom jag anser att jag har rätt i frågan skrev jag det jag tyckte. För en sak är säkert - powergamers missar en viktig poäng.

<I>Fast man kanske också bara ser det som ett tips, men då föreslår jag att du tonar ner dina attacker mot powergaming</I>
Attacker? Nej fan, bara påpekade att det var fel att spela så. Jag tror inte att det finns något publicerat rollspel som skriver att "Du bör ge dina spelare superdupersvärd i början så de kan masslakta". En regel säger iofs att man bör få modifiera reglerna som man vill. Javisst, men det finns väl vissa grundpelare att gå efter? Ja.

<I>och istället ger förslag på hur man utvecklar rollhanterande och undviker hack'n'slash.</I>
Lite svårt vill jag medge, jag kommer inte på något bra. Om en spelare får insikt om att hack 'n slash inte är allt så kan han lära ut. Men att omvända en hel spelgrupp? Svårt...

Mac

 

[Hasse]

Re: Nähä?

"För en sak är säkert - powergamers missar en viktig poäng."

Hur kan det vara säkert, det kan väl lika väl vara så att det är powergamarna som har fattat poängen och vi andra som har missat den eller?/images/icons/wink.gif

Inlägget ovan är skrivet med viss ironi men det finns även ett visst allvar i botten.


Hasse

So you think you can tell heaven from hell, blue skies from pain.
Pink Floyd