Skarpskytten
Ödestyngd världsvandrare
Så, härförleden dissade jag clericen i DnD och fick God45 och 2097 på mig. Tänkta tänka högt lite kring detta.
Jag tycker ett clericen har sin plats i DnD 3 och DnD5 (och säkert DnD4, fast det har jag inte spelat), enär dessa spel är hög-fantastik och maktfantasier. Det funkar liksom.
Men i OSR? Krigaren, magikern och trollkarlen har alla sina förlagor i den pulpiga litteratur som inspirerade ursprungliga DnD och jag har inga svårigheter att se personer av dessa bakgrunder ge sig ut på gravplundring. Det känns passande, grimdark, lågfantastik. Men präster? Francois Villon undantaget känner jag inte till några guldtörstiga, gravplundrande präster. (Guldtörstiga, ja, men mer stjäla ur fattigkassan och sälja avlatsbrev). Jag vet att associationerna ska gå till van Helsing, men jag kan inte hjälp att jag istället tänker på någon grötmyndig svensk 1800-talspastor. Till detta kommer att clericen för in ett metafysiskt element i spelet; för finns clericen så finns gudarna. Och det intressanta med religion är tro, men det handlar inte om tro om man dagligen får sina krafter serverade på ett fat av sin gud. Vidare: hur kommer det sig att gudarna säljer sig så billigt? All den kraft till random gravplundrare och oavsett moral eller portfölj så blir prästen mäktigare på att plundra gravar. Jag tänker mig att riktiga gudar är betydlig snålare, och kräver trosyttringar och troshandlingar innan de betalar ut med magisk kraft.
Så vad göra då?
1. Bit ihop och kör. Det är bara ett spel. Ja, det borde jag kanske göra.
2. Ta bort eländet. Ja, det kan man kanske göra, men vissa trollformler behövs ju. Gillar vad SåS har gjort, bara tagit bort prästen och gett magikern tillgång till alla magier. Känns fö väldigt Conan, som kryllar av "präster" som uppenbarligen har lärt sig trollformler via andra vägar än sina gudar. Men skulle det funka i Mentzer eller Lamentations? Kanske blir obalanserat?
3. Re-skinna dem. Kanske kan gå, men det metafysiska blir svårt att komma runt. Vet inte om Eberronmodellen löser problemen.
4. Gör något helt annat. I en gammal version av Elric-rollspelet samlade rollpersoner på en slags poäng som jag tror kallades Elan. Om man dyrkade en kaosgud fick man poäng för att göra kaotiska saker och man kunde när man kände för det slå en d100 mot sin Elan. Slog man över hände inget (tror jag). Slog man under kom ens gud, och man drog av värdet på slaget från sin Elan (vi talar om kaosgudar här, de är rätt godtyckligaI). Och vad som hände då berodde rätt mycket på vilken gud man dyrkade, för även om de kom gick det inte alltid som man hoppats. Det var ett genialiskt system i all sin enkelhet och jag gillade den förtätade stämningen när läget var brunt och någon sa: "Jag kallar på min gud ... Arioch! Arioch!" Det var metall på det sätt som jag tycker OSR ska vara. Så kanske kan man hacka detta system för OSR?
Oavsett, vad tycker du om clericen?
Jag tycker ett clericen har sin plats i DnD 3 och DnD5 (och säkert DnD4, fast det har jag inte spelat), enär dessa spel är hög-fantastik och maktfantasier. Det funkar liksom.
Men i OSR? Krigaren, magikern och trollkarlen har alla sina förlagor i den pulpiga litteratur som inspirerade ursprungliga DnD och jag har inga svårigheter att se personer av dessa bakgrunder ge sig ut på gravplundring. Det känns passande, grimdark, lågfantastik. Men präster? Francois Villon undantaget känner jag inte till några guldtörstiga, gravplundrande präster. (Guldtörstiga, ja, men mer stjäla ur fattigkassan och sälja avlatsbrev). Jag vet att associationerna ska gå till van Helsing, men jag kan inte hjälp att jag istället tänker på någon grötmyndig svensk 1800-talspastor. Till detta kommer att clericen för in ett metafysiskt element i spelet; för finns clericen så finns gudarna. Och det intressanta med religion är tro, men det handlar inte om tro om man dagligen får sina krafter serverade på ett fat av sin gud. Vidare: hur kommer det sig att gudarna säljer sig så billigt? All den kraft till random gravplundrare och oavsett moral eller portfölj så blir prästen mäktigare på att plundra gravar. Jag tänker mig att riktiga gudar är betydlig snålare, och kräver trosyttringar och troshandlingar innan de betalar ut med magisk kraft.
Så vad göra då?
1. Bit ihop och kör. Det är bara ett spel. Ja, det borde jag kanske göra.
2. Ta bort eländet. Ja, det kan man kanske göra, men vissa trollformler behövs ju. Gillar vad SåS har gjort, bara tagit bort prästen och gett magikern tillgång till alla magier. Känns fö väldigt Conan, som kryllar av "präster" som uppenbarligen har lärt sig trollformler via andra vägar än sina gudar. Men skulle det funka i Mentzer eller Lamentations? Kanske blir obalanserat?
3. Re-skinna dem. Kanske kan gå, men det metafysiska blir svårt att komma runt. Vet inte om Eberronmodellen löser problemen.
4. Gör något helt annat. I en gammal version av Elric-rollspelet samlade rollpersoner på en slags poäng som jag tror kallades Elan. Om man dyrkade en kaosgud fick man poäng för att göra kaotiska saker och man kunde när man kände för det slå en d100 mot sin Elan. Slog man över hände inget (tror jag). Slog man under kom ens gud, och man drog av värdet på slaget från sin Elan (vi talar om kaosgudar här, de är rätt godtyckligaI). Och vad som hände då berodde rätt mycket på vilken gud man dyrkade, för även om de kom gick det inte alltid som man hoppats. Det var ett genialiskt system i all sin enkelhet och jag gillade den förtätade stämningen när läget var brunt och någon sa: "Jag kallar på min gud ... Arioch! Arioch!" Det var metall på det sätt som jag tycker OSR ska vara. Så kanske kan man hacka detta system för OSR?
Oavsett, vad tycker du om clericen?