Nekromanti Får karaktärerna för mycket pengar?

[nexussix]

När vi tar fram nya karaktärer enl. reglerna till N2 så blir de ofta ganska rika. 20.000 - 80.000 i startkapital är inte ovanligt för personer som har varit tekniker, solos, soldater o.s.v Ska det verkligen vara så? Hur brukar det vara för er andra?
Jag tycker det är lite tråkigt att de börjar med så mycket pengar, de borde få jobba lite för att få ihop det istället.

 

[chrull]

tror många andra har samma problem.
Det är alldeles för lätt att få för mycket pengar. Men se till att de får spendera mycket pengar när de köper utrustning.

dubbla priserna på vissa saker för de som har råd. Om du själv skulle välja att operera in saker i din kropp så skulle du väl välja det bästa du hade råd med? eller? Man vill ju inte att de ska gå sönder eller skada dig?

Sen kan du låta de rollpersoner som har för lite pengar att köpa saker för mindre pengar.. men berätta för dem att de har haft problem med den. Armen kan ibland sluta fungera och då måste man slå lite på axeln för att den skall starta igen..

Då har de snart mindre pengar i början och dessutom har de som har problem något att göra med alla pengar de får i äventyren.

chrull

 

[Maggan]

Kort sagt... [lite ot]

...så är det ett fint läge att visa din makt som SL på ett bra sätt... /images/icons/wink.gif

->>Magnus<<-

 

[Ackerfors]

Vi (min spelgrupp) brukar få upp emot 300 000 - 500 000 och miljonsummor har också förekommit. Sen finns de ju de panka stackarna som inte får ett skit...

Men det är inget roligt med "för mycket" pengar i NeoTech...

 

[nexussix]

Om karaktären slår en sådan händelse som gör att han/hon får mycket pengar så tycker jag att det är helt o.k. Men att bli rik på en "vanlig" karriär som tekniker, soldat eller t.o.m officer känns sådär.

 

[Mr Pickadulver]

I den grupp jag spelar med tyckte vi oxå att detta var et problem. Men vi löste det genom att antingen säga att allt utom 10% var bundet i bostad och bil m.m. eller oxå att man köpt vapen på svartamarknaden för dem, för att slippa att bråk med lagen om man blir tvungen att skadeskjuta grannarna till det verkliga målet i huvudet./images/icons/wink.gif

 

[Big Marco]

Själv brukar mina spelare, oavsett hur rika de är, alltid vara barskrapade när de ger sig ut på äventyr. Efter att ha använt sin sjukförsäkring några gånger är premien högre än att betala själv (nåja) och några veckor på sjukhus kan ruinera de flesta.

För att inte tala om alla sönderskjutna dyra sportbilar eller sprängskadade lägenheter.

En RPs hela Saunderkollektion brann upp. Den hade han köpt för ca 750.000 euro.

Sedan finns det en kommentar från Krille om att ha mycket pengar i rollspel. Kortfattat så är det så att pengar är en trubbel-magnet. Alla vill ju ha dina pengar. =)

 

[Tippis]

Absolut!

Inget får spelarna på alerten som det faktum att dom just blivit av med ett par hundra tusen buckazoider... Speciellt om det är till någon oviktig person - en inbrottstjuv eller dylikt - då är det definitivt dags för hämnd, vilket alltid kan leda in på nya spår.

Som SL bör man nog se till att spelare med 100.000+ väl definierar upp var de har sina pengar placerade, och de som är för lata får stå ut med att SL helt kallt antog att de fanns på ett vanligt 0,032%-sparkonto på banken på hörnet... eller kanske i madrassen (vilket inte är helt otroligt om man har lite för mycket mediastatus och för många prickar i brottsregistret; vilken bank vill ha problem med skattemyndigheten och polisen, bara för att en smutsig kriminell sparar sina uppenbart smutsiga pengar hos dem?)

Man kan även ifrågasätta vissa inköp spelarna gör...
Spelaren: Jag köper en bil för 10.000
SL: 10kpix?!? nädu, du har ju 1,5 miljoner på banken! du köper en BMW ÜberWagon för minst 300 000!!
Spelaren: Va?! Men?! Näääää!!
SL: Jasså? Vad slog du fram för personlighet?
Spelaren: Ehm... glad och dryg....?
SL: [ler elakt] inte snål, alltså?
Spelaren: [förstår att diskussionen är över] nää.....
SL: 300 000 pix var det ja... [stryker 300k€ av spelarens pengar]

 

[nexussix]

Coolers,
Nu har jag ett par bra tips om hur jag ska kunna lura av spelarna pengar. Men nu ytterligare en penningfråga. Jag har sagt till mina spelare att de Schweiziska bankerna är säkrast och har bäst sekretess. Kan det stämma? Hur bra datasäkerhet kan dessa banker ha? Är de omöjliga att knäcka även för en bra hacker eller av en AI? Jag måste veta, eftersom mina spelare retat upp ett storföretag rejält. Och företaget ska förstås hämnas, bland annat genom att sno tillbaks de pengar spelarna norpat och satt in på sina "säkra" konton.

 

[Tippis]

Bank!

Om du har möjlighet, läs in dig på ZOB (Zürich Orbital Bank) i Shadowrun - där har du ett exempel på en SÄKER bank.

I allmänhet skulle jag tro att alla normala banker går att hacka, bara man är skicklig nog. Därför bör det finnas banker som normalt inte har någon uppkoppling utåt, utan som har ett par dedikerade direktlinjer in och ut som alla styrs inifrån. På detta sätt hindrar man hackers att hacka sig in hemifrån, utan tvingar dem istället att bryta sig in i banklokalen och öppna en linje därifrån.

Om banken då, som i fallet ZOB, råkar befinna sig i en satellit med "slumpmässig" bana, blir inbrott också lite lurigt...

Naturligvis kommer banker med dylik säkerhet att dels ta ut en tjudjävla hög avgift för sina tjänster, dels finns det en stor risk att de inte rör sig med växelpengar (dvs allt under ca 10 000 000 euro) då de tar procent på alla överföringar, och vill ha betalt minst 100 000 per överföring.... /images/icons/devil.gif

De "säkra" konton dina spelare har skyddar dom antagligen mot de vanligare hackningsförsöken, och ger en bättre garanti mot förskingring och svindel, men per cyberpunkdefinition är storföretag allsmäktiga... Om inte annat kan du köra med den riktigt onda varianten... Är spelarna säkra på att den "säkra" banken inte (på omvägar) ägs av företaget de retat?... hmmm?

Klappa till spelarna med dylika idéer tills de förstår att det enda säkra sättet att behålla pengar är att gömma dom i ett hål i marken och själv sitta med hagelbraket på locket och vakta, och överfall dem sedan med bedövningsgas, så blir nog allt bra... /images/icons/grin.gif

 

[Vindhand]

Micromanagement

Spelaren: Jag köper en bil för 10.000
SL: 10kpix?!? nädu, du har ju 1,5 miljoner på banken! du köper en BMW ÜberWagon för minst 300 000!!
Spelaren: Va?! Men?! Näääää!!
SL: Jasså? Vad slog du fram för personlighet?
Spelaren: Ehm... glad och dryg....?
SL: [ler elakt] inte snål, alltså?
Spelaren: [förstår att diskussionen är över] nää.....
SL: 300 000 pix var det ja... [stryker 300k€ av spelarens pengar]

Jag är ganska kritisk till att spelledaren tar kontrollen över spelarkaraktärernas vilja på detta vis. Om SL anser sig veta hur spelarnas karaktärer skall spelas bättre än spelarna själva så är ju de senare rätt överflödiga.

Jag brukar se det som spelarnas ansvar att tolka sina egna karaktärer. För detta ansvar krävs friheten att faktiskt få göra sina egna val så långt som möjligt. Annars gör man spelarna till glorifierade SLPs.

För just ditt exempel så måste man även tänka på att folk knappast agerar 100% konsekvent med hur de brukar göra i andra fall. Folk får infall, lustiga idéer och kan t.o.m. utveckla helt nya personlighetsdrag. Att blockera den möjligheten känns litet mysko.

 

[Tippis]

Re: Micromanagement

Jovisst, det är lite fascist-SL-varning på det replikskiftet, men SL bör åtminstone få spelaren att fråga sig vad rollpersonen egentligen har för inställning till alla de pengar han eller hon lyckats samla på sig.

Varje vettig spelare kommer att försöka slingra sig ur situationen som den beskrivs, vilket förhoppningsvis kan ge uppslag till de personlighetsdrag du beskriver, men om spelaren är för mjäkig för att komma med någon vettig förklaring tycker jag SL har rätt att visa var skåpet ska stå.

 

[Nalle med AK4]

En av mina spelare har köpt (MÅNGA) vapen för alla sina pengar. Det kanske låter jobbigt, men det är rätt kul, även för SL. Synd att han har den idiotiska övertygelsen att han ska köpa japanska vapen.
Det finns ju inga bra.
Nalle

 

[nomardiculdacar]

Har min favorit-SL hört talas om Nipponstyle ?
(okej det står närstridsvapen, men iallafall) /images/icons/tonguea.gif

 

[Tippis]

<blockquote><hr>Det kanske låter jobbigt, men det är rätt kul, även för SL.<hr></blockquote>...speciellt när han åker dit... Då kommer resten av pengarna gå åt till mutor för att slippa multipla anklagelser av vapeninnehav... MUAHAHA! /images/icons/devil.gif

 

[nomardiculdacar]

Har min favorit-SL hört talas om Nipponstyle?/images/icons/tonguea.gif

 

[Vindhand]

Re: Micromanagement

Varje vettig spelare kommer att försöka slingra sig ur situationen som den beskrivs, vilket förhoppningsvis kan ge uppslag till de personlighetsdrag du beskriver, men om spelaren är för mjäkig för att komma med någon vettig förklaring tycker jag SL har rätt att visa var skåpet ska stå.

M.a.o: bra skitsnackare får styra sina karaktärer, dåliga skitsnackare får ledas runt i SLs lilla koppel? /images/icons/wink.gif

Om folk konsekvent spelar sin karaktär konstigt så håller jag med om att det är på sin plats att ta upp det med dem... men att hacka på enskillda tillfällen och avkräva detaljerade förklaringar för detta verkar överdrivet. Folk agerar inte konsekvent så karaktärer borde inte vara tvugna att göra det. Folk vet inte alltid varför de gör saket så det är inte heller något man borde avkräva spelare. Hur skulle du må om någon ifrågasatte dig varenda gång du gjorde något som du inte brukar göra (promenera hem, läsa fysik, plocka blommor?)...

 

[Krille]

Bilköp

"Spelaren: Jag köper en bil för 10.000
SL: 10kpix?!? nädu, du har ju 1,5 miljoner på banken! du köper en BMW ÜberWagon för minst 300 000!!"

Vid ett tillfälle, när vi spelade Kult, så hade två spelare rätt intressanta rollpersoner. Den ene var en snor-rik shejk, med levnadsstandard två snäpp över Kults skala (typ om skalan går från 1 till 10, där 10 är jävelrik, så hade shejken 12). Den andre var hans betjänt.

Äventyret var Svarta Madonnan, och läget blir ohållbart - vi är jagade av ungefär alla och behöver fly staden. Flygplatsen är inte att tänka på, så shejken tar på sig att skaffa flyktbil. Han knatar således in i närmsta bilbutik som passar hans smak, och pekar på en Rolls Royce.

"Jak vill ha den där!" säger han och får in ett sånt där underbart bakgurgelljud på H-et i "ha" som bara en parodierad arab kan få.

Spelledaren går över i gnidigt försäljarläge och gnuggar händerna. "Jaha, den kostar 1,2 miljoner D-mark, men du kan få den för 1,1 jämnt om det blir en snabb affär."

"En miljon på stuppen!" säger shejken.

"Jovisst" säger spelledaren, "om överföringen ordnas idag."

Spelaren med shejken knäpper med fingrarna och håller uppe handen. Spelaren med betjänten plockar fram en dundertjock sedelbunt ur innerfickan och lägger i shejkens hand, som drämmer ner sedelbunten (åkej, D-mark-sedel med stor valör utskriven på en färgskrivare högst upp och ner och en jefla massa sågad telefonkatalog däremellan) i bordet. "Jak betalar kontant!"

Å vad vi garvade! Alla, inklusive spelledaren (som bara gapade), var totalt oförberedda på den plojen!

 

[EchoFive]

Husköp!

Slim Jim bestämmer sig för att han vill köpa ett hus ute i halv-slummen att ha som safehouse och allmän vapengömma. Han går till Hederlige Harrys Hyperhus! och kollar på vad de har att erbjuda.

"100 lakan och hela huset är ditt! ...och under vilket namn ville du att affären skulle göras?"

Slim Jim hostar upp stålar (kontant) och en falsk identitet. Han får nyckeln i handen.

Han knatar iväg till huset och låser upp - och upptäcker att där bor en massa folk.

"Vad gör ni i MITT hus, era jävla uteliggare?"
"...DITT hus?"

När han kom tillbaka var Hederlige Harrys kontor väldigt, väldigt tomt.

 

[Tippis]

Blommor?

<blockquote><hr>Hur skulle du må om någon ifrågasatte dig varenda gång du gjorde något som du inte brukar göra (promenera hem, läsa fysik, plocka blommor?)...<hr></blockquote>...skulle vara plocka blommor då... resten är man ju så j-a tvungen till... /images/icons/clever.gif

Nja, nu var det väl just vid karaktärsskapandet som dylika frågor hör hemma, och vid stora beslut senare under spelandet... Det är ju dessa tillfällen som bygger karaktären.