Färdigheten Ockultism suger

[verlandes.]

(bygger vidare på @Recca tråd om Övertala)
Nära nog alla lovecraftska mysterierollspel erbjuder färdighetspoäng i ockultism. Detta känns ju som en självklar expertis för en utredare, något som kommer erbjuda en genväg in i de kosmiska äventyren. Men rollspelen separerar ockult kunskap från kunskap om mythoset, cthuliana från kabbalah. Bara för att rollpersonen vet allt om afrikas magiska traditioner betyder det inte att hen någonsin hört talas om Nyarlathotep.

Ockultism riskerar därmed att bli en smått värdelös färdighet som spelaren slösar massa poäng på, och blir i värsta fall en inbyggd red herring som förlänger äventyrets transportsträckor på ett potentiellt frustrerande sätt.

Två roliga förhållningssätt till lovecraftsk ockultism är snarare:

• Ockult kunskap gömmer kosmiska sanningar: Dagon är en filisteisk gudom som omnäms i Första Samuelsboken.
• Ockult kunskap skvallrar om att rollpersonen har ett öppet sinne och är ivrig att förstå det bortommänskliga.

Båda dessa förhållningsätt gör att ockultism får en funktion som är relevant för äventyret. Det första ger expertisen faktiska sätt att föra utredningen vidare och det andra är en mer diegetisk, men likafullt drivande, motor.

 

[folketsfiende]

(bygger vidare på @Recca tråd om Övertala)
Nära nog alla lovecraftska mysterierollspel erbjuder färdighetspoäng i ockultism. Detta känns ju som en självklar expertis för en utredare, något som kommer erbjuda en genväg in i de kosmiska äventyren. Men rollspelen separerar ockult kunskap från kunskap om mythoset, cthuliana från kabbalah. Bara för att rollpersonen vet allt om afrikas magiska traditioner betyder det inte att hen någonsin hört talas om Nyarlathotep.

Ockultism riskerar därmed att bli en smått värdelös färdighet som spelaren slösar massa poäng på, och blir i värsta fall en inbyggd red herring som förlänger äventyrets transportsträckor på ett potentiellt frustrerande sätt.

Två roliga förhållningssätt till lovecraftsk ockultism är snarare:

• Ockult kunskap gömmer kosmiska sanningar: Dagon är en filisteisk gud som omnäms i Första Samuelsboken.
• Ockult kunskap skvallrar om att rollpersonen har ett öppet sinne och är ivrig att förstå det bortommänskliga.

Båda dessa förhållningsätt gör att ockultism får en funktion som är relevant för äventyret. Det första ger expertisen faktiska sätt att föra utredningen vidare och det andra har en mer diegetisk, men likafullt drivande, funktion.

Känns som att det är lite så Kutulu fungerar?

 

[verlandes.]

Känns som att det är lite så Kutulu fungerar?

Så här heter det i Kutulu:

Ockultism. Känna igen och identifiera ockulta symboler,känna igen ritualer från beskrivningar och lämningar. Här ingårockså kunskap om religioner och myter, kulter och teologi,astrologi och spiritism.
• Är det en känd ockult symbol hr Roper karvat in i sin sov-rumsvägg, och vad betyder den i så fall?
• Vad säger kultens ritualer och namn på olika väsen om denmytologi de följer? Vilka andra kulter har liknande myter?
• Utifrån Lady Henshaws vittnesmål, vilken sorts ritualverkar hennes make och hans kompanjoner ha genomfört?

Jag läser det som att det fortfarande är väsensskilt det cthulhumytologiska. Och det är ju inget konstigt, expertisen ger tillgång till exakt det den utlovar - jag tror det kan handla om spelarförväntan. Jag har upplevt att spelare använder ockultism för att analysera mythoset, men att det därmed riskerar att ta stopp (om inte SL gör något slags manöver för att väva in mythoset i det mänskligt-ockulta).

Tänker att det riskerar att bli en honey trap vid karaktärsskapandet, liksom.

 

[terje]

Man kan också använda den som en språkfärdighet - den här boken, som kanske kan avslöja något om din morbors märkliga beteende, är visserligen skriven på ett språk du kan läsa men använder så mycket ockult jargong att den är oförståelig för den som inte kan skilja serafim från sefirot.

 

[verlandes.]

Man kan också använda den som en språkfärdighet - den här boken, som kanske kan avslöja något om din morbors märkliga beteende, är visserligen skriven på ett språk du kan läsa men använder så mycket ockult jargong att den är oförståelig för den som inte kan skilja serafim från sefirot.

Ooo, det gillar jag. Liksom att även om cthulhu-kultister och satanister inte har några egentliga beröringspunkter, så har de liknande tankemönster och sätt att uttrycka sig.

 

[folketsfiende]

Så här heter det i Kutulu:

Ockultism. Känna igen och identifiera ockulta symboler,känna igen ritualer från beskrivningar och lämningar. Här ingårockså kunskap om religioner och myter, kulter och teologi,astrologi och spiritism.
• Är det en känd ockult symbol hr Roper karvat in i sin sov-rumsvägg, och vad betyder den i så fall?
• Vad säger kultens ritualer och namn på olika väsen om denmytologi de följer? Vilka andra kulter har liknande myter?
• Utifrån Lady Henshaws vittnesmål, vilken sorts ritualverkar hennes make och hans kompanjoner ha genomfört?

Jag läser det som att det fortfarande är väsensskilt det cthulhumytologiska. Och det är ju inget konstigt, expertisen ger tillgång till exakt det den utlovar - jag tror det kan handla om spelarförväntan. Jag har upplevt att spelare använder ockultism för att analysera mythoset, men att det därmed riskerar att ta stopp (om inte SL gör något slags manöver för att väva in mythoset i det mänskligt-ockulta).

Tänker att det riskerar att bli en honey trap vid karaktärsskapandet, liksom.

Det kanske blir en tolkningsfråga, och därmed något att klargöra vid rollpersonsskapande. Jag tolkar den som ett sätt att låta en rollperson delvis greppa mythoset utan att behöva vara kunnig i det. Vilken sorts ritual? En typ av kallande. Vilken sorts väsen? Ett förknippat med våld/hav/stjärnljus. Eftersom spelarna ofta vet mer än rollpersonerna om vad de kan möta kan det vara ett mötas halvvägs. När jag spelledde Krank och Sidd i ett litet Cthulhu-scenario räknade jag med att åtminstone Krank direkt skulle plocka alla Mythosanspelningar, och skalade ned dem till en medelsvenssonsk förståelseavkonstigochkanskeondkult-perspektiv (men han plockade naturligtvis allt på en gång ändå). Jag vill att Ockultism ska vara ett sätt för rollpersonerna att få så mycket ingång i det kultiska i ett scenario att de kan ta sig framåt story- och ledtrådsmässigt. Sedan är ju frågan hur det funkar bra utan att ge för mycket Mythosledtrådar. I de cthulhueska scenarier jag själv skriver försöker jag skriva om och omtolka, och till viss del skapa nytt, av Mythosmaterialet. Nu blev det osammanhängande igen. Får nog jobba lite på att strukturera mina tankar innan jag börjar skriva.

 

[verlandes.]

Det kanske blir en tolkningsfråga, och därmed något att klargöra vid rollpersonsskapande. Jag tolkar den som ett sätt att låta en rollperson delvis greppa mythoset utan att behöva vara kunnig i det. Vilken sorts ritual? En typ av kallande. Vilken sorts väsen? Ett förknippat myt våld/hav/stjärnljus. Eftersom spelarna ofta vet mer än rollpersonerna om vad de kan möta kan det vara ett mötas halvvägs. När jag spelledde Krank och Sidd i ett litet Cthulhu-scenario räknade jag med att åtminstone Krank direkt skulle plocka alla Mythosanspelningar, och skalade ned dem till en medelsvenssonsk förståelseavkonstigochkanskeondkult-perspektiv (men han plockade naturligtvis allt på en gång ändå). Jag vill att Ockultism ska vara ett sätt för rollpersonerna att få så mycket ingång i det kultiska i ett scenario att de kan ta sig framåt story- och ledtrådsmässigt. Sedan är ju frågan hur det funkar bra utan att ge för mycket Mythosledtrådar. I de cthulhueska scenarier jag själv skriver försöker jag skriva om och omtolka, och till viss del skapa nytt, av Mythosmaterialet. Nu blev det osammanhängande igen. Får nog jobba lite på att strukturera mina tankar innan jag börjar skriva.

Nämen jag hajar och det är bra tankar!

 

[krank]

Jag upplever ofta som spelledare att jag helst inte vill använda mig av etablerad lovecraftiana just för att det finns risk för att spelarna redan har koll. Tatters of the King är ju OK – folk som läst mycket mythos har såklart redan koll på det mesta och känner igen namnen direkt, men för folk som bara läst Lovecraft själv så blir det ju mycket nytt och okänt. Och det är nog det jag vill ha.

Det är också därför jag ville avgränsa Ockultism till att inte handla alls om mytvärldskunskap – det är tråkigt om spelarna får sådan levererad via en färdighet, det är tråkigt med rollpersoner som kan säga "aha, det är en Shoggoth, bäst vi hittar en eldkastare" eller motsvarande. Det roliga, tycker jag, i att använda en mytvärld är att låta spelarna utforska den, utan förkunskaper. Ju mindre de vet, desto mer behöver de anstränga sig för att själva dra slutsatser.

Däremot håller jag med om att det finns risk för förvirring – spelare förväntar sig gärna att kunna skapa rollpersoner som redan varit med om Märkliga Saker™ och som redan har baskunskap om mytvärlden. Jag har idag inget riktigt bra svar på hur man hanterar det.

Det är lite som när jag skapade More than Human och hade som designmål att det skulle vara superhjältande fast utan så mycket våld – men det spelar ingen roll hur mycket man säger "ni förväntas inte slåss" eller hur dödligt stridssystemet är; tradspelare som spelar trikåklädda typer med superkrafter kommer att ge sig in i våldsamheter.

 

[verlandes.]

spelare förväntar sig gärna att kunna skapa rollpersoner som redan varit med om Märkliga Saker™ och som redan har baskunskap om mytvärlden. Jag har idag inget riktigt bra svar på hur man hanterar det.

Precis, det är mer spelarförväntan som jag tycker kan bli ~klånkigt~, tycker att Kutulu (och för den delen Call och Trails) är tydligt med vad ockultism-expertisen innebär.

 

[JohanL]

I en del GUMSHOE-spel vill man ha det för att veta vad för tokigheter som brottslingar med ockult läggning tror på och för att kunna begripa symbologi och referenser.

 

[JohanL]

Jag läser det som att det fortfarande är väsensskilt det cthulhumytologiska.

Det här tycker jag är perfekt. Ockultism handlar om (van)föreställningar i huvudsakligen västlig ockultism, men kan vara användbart för att förstå vad folk tror på.

Vill man veta vad som är sant, får man plocka fram Cthulhu Mythos eller dess motsvarighet (och ta SAN-förlusten).

Riktigt kul är det när man i The Esoterrorists i ett äventyr behöver använda ockultism för att begripa vad den misstänkte håller på med i sin Typhonian O.T.O., där han tror på och dyrkar Mythos-gudarna (alltså Kenneth Grants lära) trots att de inte finns.

 

[Recca]

Känns som att jag startat en trend och jag gillart!

Har inget mer att tillägga.

 

[verlandes.]

Känns som att jag startat en trend och jag gillart!

Har inget mer att tillägga.

Vi stannar inte förrän vi avgjort att alla färdigheter suger!

 

[Recca]

Vi stannar inte förrän vi avgjort att alla färdigheter suger!

Psh, alla färdigheter suger ju redan, vi behöver inte motivera varför!

 

[entomophobiac]

"The most merciful thing in the world, I think, is the inability of the human mind to correlate all its contents. We live on a placid island of ignorance in the midst of black seas of infinity, and it was not meant that we should voyage far."

Ockultism, precis som psykologi, antropologi, matematik, naturvetenskap, etc., är bara olika saker som vi håller fast vid när vi insisterar på att vi förstår verkligheten. Men! Ibland kan de här orelaterade sakerna nudda vid kosmisk sanning och vi når djupare och mer riktiga insikter. SAN-loss happens.

Tycker helt enkelt att allt är som det ska vara. Inget poäng är slösat i BRP som hjälper till att beskriva din rollperson.

 

[Kaltman]

"The most merciful thing in the world, I think, is the inability of the human mind to correlate all its contents. We live on a placid island of ignorance in the midst of black seas of infinity, and it was not meant that we should voyage far."

Ockultism, precis som psykologi, antropologi, matematik, naturvetenskap, etc., är bara olika saker som vi håller fast vid när vi insisterar på att vi förstår verkligheten. Men! Ibland kan de här orelaterade sakerna nudda vid kosmisk sanning och vi når djupare och mer riktiga insikter. SAN-loss happens.

Tycker helt enkelt att allt är som det ska vara. Inget poäng är slösat i BRP som hjälper till att beskriva din rollperson.

Oerhört bra formulerat! Som OP, har jag också stört mig på färdigheten Occultism ibland.
Men när du ställer den jämte andra, mer vedertagna vetenskaper, som ju också bara är mänskliga påhitt för att förstå den upplevda verkligheten och vår plats i kosmos, blir alla plötsligt lika irrelevanta eller relevanta.
Bra insikt. Jag går och rullar ett SAN nu.

 

[verlandes.]

"The most merciful thing in the world, I think, is the inability of the human mind to correlate all its contents. We live on a placid island of ignorance in the midst of black seas of infinity, and it was not meant that we should voyage far."

Ockultism, precis som psykologi, antropologi, matematik, naturvetenskap, etc., är bara olika saker som vi håller fast vid när vi insisterar på att vi förstår verkligheten. Men! Ibland kan de här orelaterade sakerna nudda vid kosmisk sanning och vi når djupare och mer riktiga insikter. SAN-loss happens.

Absolut - min poäng är dock att det kan finnas en diskrepans mellan vad spelarna förväntar sig av färdigheten och vad den faktiskt erbjuder. En spelare vet att Mekanik kommer göra att hen kan fixa en trasig moppe, men hen kanske tror att Ockultism gör att hen kan läsa r'lhyenska.

Tycker helt enkelt att allt är som det ska vara. Inget poäng är slösat i BRP som hjälper till att beskriva din rollperson.

Sen håller jag helt och hållet med i detta, och det var lite det jag var ute efter med min andra punkt, att Ockultism skvallrar om rollpersonens sinnelag.