Efter att ha läst flera trådar om dvärgar här på forumet blev jag inspirerad att knåpa ihop en annan variant av dvärgarnas religion. Känner du igen i något av nedanstående så har jag säkert snott idéen från dig. Grunderna i religionen hade jag tänkt vara: Förfadersdyrkan, reinkarnation, ödestro och underkastelse (antingen av sig själv eller andra). Gudarna är baserade på snabb googling på litauisk mytologi.
Sammanfattning: Dvärgarna har många gudar som tillbeds för att ge välgång, men de kan även utdela hemska straff. Gudarna är dina avlägsna förfäder. Du måste finna meningen i livet som gudarna har tänkt ut åt just dig. Annars kommer du när du dör att utsättas för den mest ångestfyllda tenta du varit med om, och sedan återfödas till ett sämre liv (känn ingen press).
Eftersom en majoritet av gudarna är kvinnor tänker jag mig även att det dvärigska samhället är någorlunda jämställt mellan könen, men där kvinnorna är normen. Men det är i sig inte centralt för religionen.
Jag är ganska nöjd med hur det blev, men har aldrig skrivit något i den här stilen tidigare eller studerat religionsvetenskap och uppskattar därför all hjälp och synpunkter.
Lära och utövande
Religionen förespråkar att man ska bättra sig genom att finna sitt öde. Ödet är den utstakade vägen som gudarna har givit dig för att bli en bättre dvärg. Det är viktigt att tillbe sina förfäder att vägleda en i livets vägval. Många drivs av att försöka visa sig flitiga, men det gör även att många dvärgar finner sig i sin lott och inte försöker avancera. Prästerna har en vägledande, men inte styrande roll.
Ens position i samhället är knutet till ens öde och ens tidigare liv. Detta gör att det kan vara ett stort socialt tryck på den enskilde dvärgen från släktingar att antingen avancera för att fina sitt kall eller att inte göra det och vara nöjd med vad den har. Många klarar inte av trycket och tar tjänster som håller dem borta från fästet, exempelvis i någon mindre gruvby, som jägare, kolare, timmermän, resande handelsmän eller resande hantverkare.
Alla gudarna vördas och tillbes, men de tre mödrarna är särskilt viktiga: Zholl för allt liv, Zermynad för välstånd och Vontar för rätt och fel.
Tillåtna sakrament: Andakt, Beskydd, Gåvooffer, Kamp, Omsorg. Utöver dessa tillåts ytterligare sakrament beroende på klan.
Ghor anser att icke-dvärgar är välkomna, men att de själva måste söka sig till religionen och att det är en del i förbättringsprocessen. Tillåter även sakramenten Renlevnad och Späkning.
Drezin anser att icke-dvärgar inte är välkomna och att missionering är bortkastad tid och möda som distraherar en från ens verkliga öde. Tillåter även sakramenten Blodsoffer, Renlevnad och Späkning.
Roghan anser att andra folkslag bör införlivas i religionen, för deras eget bästa. De är bara dvärgar som har halkat för långt ner på reinkarnationsstegen och måste få hjälp. De föredrar att avbilda gudarna som dvärgar. Tillåter även sakramenten Blodsoffer, Mission, och Slaktoffer.
Zolod anser likt Roghan att religionen bör spridas, men att deras aggressiva metoder befläckar missionärens själ. De anser heller inte att om man är dvärg eller människa avgör om man har nått längre i reinkarnationsprocessen, även om dvärgars längre liv ger dem bättre möjlighet att göra rätt för sig. Detta i kombination med att de anser att man kan har lika stor närhet till Zermynad i lågländerna som i bergen gör att de har sökt livet bland människorna. De försöker att inte stöta sig med den lokala religionen och ser hellre att man införlivar religionen i den lokala, för att ge icke-dvärgar en liten potential till förbättring. Man missionerar försiktigt för att inte stöta sig med lokala makthavare eller gudar då det bara kommer leda till lidande. De föredrar även att avbilda gudarna som symboler istället för som dvärgar. Tillåter även sakramenten Mission och Renlevnad.
Gudar avbildas vanligtvis som en staty i en kombination av olika bergarter, metaller och ädelstenar eller som en mosaik.
Äktenskapet är mycket viktigt och omgärdas med mycket ceremoni, men är sällan till allmän beskådan. Barnatillverkningen likaså.
I och med att alla himlakroppar (inklusive etern) motsvarar gudar är himlakrafterna också välansedda av dvärgarnas magiker utöver elementarkrafterna, även om man bör behandla dem med extra försiktighet och respekt då de tillhör gudar som inte är lika nära släkt med dvärgarna. Det kan därför vara reglerat när dessa får användas, men det varierar från fäste till fäste.
Sammanfattning: Dvärgarna har många gudar som tillbeds för att ge välgång, men de kan även utdela hemska straff. Gudarna är dina avlägsna förfäder. Du måste finna meningen i livet som gudarna har tänkt ut åt just dig. Annars kommer du när du dör att utsättas för den mest ångestfyllda tenta du varit med om, och sedan återfödas till ett sämre liv (känn ingen press).
Eftersom en majoritet av gudarna är kvinnor tänker jag mig även att det dvärigska samhället är någorlunda jämställt mellan könen, men där kvinnorna är normen. Men det är i sig inte centralt för religionen.
Jag är ganska nöjd med hur det blev, men har aldrig skrivit något i den här stilen tidigare eller studerat religionsvetenskap och uppskattar därför all hjälp och synpunkter.
Lära och utövande
Religionen förespråkar att man ska bättra sig genom att finna sitt öde. Ödet är den utstakade vägen som gudarna har givit dig för att bli en bättre dvärg. Det är viktigt att tillbe sina förfäder att vägleda en i livets vägval. Många drivs av att försöka visa sig flitiga, men det gör även att många dvärgar finner sig i sin lott och inte försöker avancera. Prästerna har en vägledande, men inte styrande roll.
Ens position i samhället är knutet till ens öde och ens tidigare liv. Detta gör att det kan vara ett stort socialt tryck på den enskilde dvärgen från släktingar att antingen avancera för att fina sitt kall eller att inte göra det och vara nöjd med vad den har. Många klarar inte av trycket och tar tjänster som håller dem borta från fästet, exempelvis i någon mindre gruvby, som jägare, kolare, timmermän, resande handelsmän eller resande hantverkare.
Alla gudarna vördas och tillbes, men de tre mödrarna är särskilt viktiga: Zholl för allt liv, Zermynad för välstånd och Vontar för rätt och fel.
Tillåtna sakrament: Andakt, Beskydd, Gåvooffer, Kamp, Omsorg. Utöver dessa tillåts ytterligare sakrament beroende på klan.
Ghor anser att icke-dvärgar är välkomna, men att de själva måste söka sig till religionen och att det är en del i förbättringsprocessen. Tillåter även sakramenten Renlevnad och Späkning.
Drezin anser att icke-dvärgar inte är välkomna och att missionering är bortkastad tid och möda som distraherar en från ens verkliga öde. Tillåter även sakramenten Blodsoffer, Renlevnad och Späkning.
Roghan anser att andra folkslag bör införlivas i religionen, för deras eget bästa. De är bara dvärgar som har halkat för långt ner på reinkarnationsstegen och måste få hjälp. De föredrar att avbilda gudarna som dvärgar. Tillåter även sakramenten Blodsoffer, Mission, och Slaktoffer.
Zolod anser likt Roghan att religionen bör spridas, men att deras aggressiva metoder befläckar missionärens själ. De anser heller inte att om man är dvärg eller människa avgör om man har nått längre i reinkarnationsprocessen, även om dvärgars längre liv ger dem bättre möjlighet att göra rätt för sig. Detta i kombination med att de anser att man kan har lika stor närhet till Zermynad i lågländerna som i bergen gör att de har sökt livet bland människorna. De försöker att inte stöta sig med den lokala religionen och ser hellre att man införlivar religionen i den lokala, för att ge icke-dvärgar en liten potential till förbättring. Man missionerar försiktigt för att inte stöta sig med lokala makthavare eller gudar då det bara kommer leda till lidande. De föredrar även att avbilda gudarna som symboler istället för som dvärgar. Tillåter även sakramenten Mission och Renlevnad.
Gudar avbildas vanligtvis som en staty i en kombination av olika bergarter, metaller och ädelstenar eller som en mosaik.
Äktenskapet är mycket viktigt och omgärdas med mycket ceremoni, men är sällan till allmän beskådan. Barnatillverkningen likaså.
I och med att alla himlakroppar (inklusive etern) motsvarar gudar är himlakrafterna också välansedda av dvärgarnas magiker utöver elementarkrafterna, även om man bör behandla dem med extra försiktighet och respekt då de tillhör gudar som inte är lika nära släkt med dvärgarna. Det kan därför vara reglerat när dessa får användas, men det varierar från fäste till fäste.