Torbern Klason
Gammal rollspelsräv
Vi passade på att inhandla lite mer äventyr från Dunderdager. Idag är det session 1 av Blodveden. Ett rälsat äventyr och det är bland det bästa jag vet som SL. Helt perfekt, det är bara att följa med. Det passar perfekt för min spelgrupp där open-sandbox är det värsta som kan hända en grupp där emellanåt initiativ tycks försvinna.... och SL måste slänga in några SPL/NPC för att sparka spelarna åt rätt håll....dvs framåt.
Efter ha spelat klart Dunderdagers Five Go Quackers In Duckton Abbey så behöll vi karaktärerna och spelade vidare med dem.
Vi använder de färdiga rollpersonerna vilka är:
A B S O L U T Inget stort och säkert inget farlig heller. Det finns ett land som ligger söderut längs med kusten, cirka 7 dagars seglats utmed kusten. Riket heter Adralorien och i östra delen av landet finns en speciell skog. Den kallas Blodveden eftersom träden har blodröda löv och trädstammarna är svarta. Det ryktas om någon förbannelse men det är S Ä K E R T bara en massastruntprat. Bönder och obildat folk som talar om att folk som går in där ALDRIG kommer ut. Men det är bara ett falskt rykte som skogsalverna har för att hålla nyfiket folk borta därifrån. I denna skog finns det en monolith där det finns en Satyr som heter JÅNA-TÅN. Han har en amulett som Jakob skulle behöva. Amuletten är nämligen nyckeln till ett gravkummel där en mäktig alvmagiker ligger begravd. Eldrinborum heter han och han har en formelbok som innehåller mycket användbart för Jakob Uggla. Spelarnas uppgift blir att ta sig till Adralorien och få tag på amuletten och sedan gå till gravkumlet och hmmm, inte plundra det skulle vilja säga utan låt oss säga en arkelogisk expiditon med ett vetenskapligt syfte. Som tack för hjälp så kan Gosalyn och Mandrake få lära sig lite nya användbara trollformler. Sen kan det ju vara bra om ni inte berättar för alvkungen GALINDIR SILVERMÅNE om era förehavanden....han råkar vara son till trollkarlen.
Emedan spelarna sitter och funderar på ifall de ska resa ned eller inte så har SL förberett en extra plan i rockärmen. Emellanåt så går det väldigt trögt att komma framåt. Så en vit anka, som numera är mer brun än vit tack vare all smuts slår upp dörren till värdshuset och ropar för full hals efter frivilliga och våghalsiga äventyrare som vill riskera sina liv för en stor KUNGLIG belöning. Nu vaknar äventyrarna till liv. Orden STOR KUNGLIG BELÖNING spelade rätt på all strängar. Genast ropar de till sig budbäraren som förklarar sitt ärende. Kung Guslof III (eftersom jag heter Gustav i mellannamn och kallas emellanåt för Gustå eller Gust-AF, så sitter spelarna och puffar på varandra och skrattar och menar att SL är kungen och hans namn ska vara Gustå och inte Guslof.... sagt och gjort SL får rätta in sig i ledet och GUSTÅ III efterfrågar hjälp). SÅ GUSTÅ III behöver spelarnas hjälp när hans onde farbror (i äventyret är det kusin men RP tycker farbror rimmar bättre) vill INKRÄKTA på kronan. Den smutsiga ankan lägger fram ett brev med kungens sigill. D’UCKTAGNAN bryter sigillet och läser.
Till er, vars mod och ära nått ända till vår tron.
Jag, Gustå den Tredje, av Gyllene Huset, rättmätig konung över Aldralorien, Västskogen, De Sju Flodernas Dal och alla länder som svurit kronan trohet, sänder detta brev i största hast.
Mörka moln samlas över mitt rike.
Min farbror, General Mard Svartklinga, en man förblindad av maktbegär och svartkonst, har börjat samla på sig legosoldater, förrädare och varelser som borde ha förblivit i skuggorna. Han gör anspråk på min tron och ämnar gripa kronan med våld innan nästa fullmåne.
Redan har flera av mina vasaller vänt sig från mig av fruktan eller girighet. Borgar faller utan strid och kungliga sändebud försvinner på vägarna. Jag vet inte längre vilka jag kan lita på. Därför vänder jag mig till er. Då Generalen har många allierade så skulle ett anfall av mig skapa mycket oreda. Men ett anfall av en grupp okända äventyrare skulle styrka min egen kungamakt och legitimitet. Särskilt när skulden kommer falla på hans egna livvakter.
Jag bönfaller er att skyndsamt bege er till Härvalla. Ni är bland de få vars rykte ännu inger hopp. Er styrka, klokhet och trofasthet kan avgöra rikets öde.
Om jag faller kommer mitt folk att leva under en tyranns järnhand. Min farbror visar ingen nåd mot dem som förblir kronan trogna, och jag fruktar att hans verkliga mål är långt mörkare än själva kungamakten.
Anländ utan dröjsmål. Visa detta brev för vakterna vid den södra porten, så skall ni föras direkt till mig, oavsett tid på dygnet.
Må gudarna vaka över er färd.
För kronan. För riket. För ljuset.
Undertecknat med egen hand
Gustå III
Konung av Aldralorien och De Förenade Rikena
Väktare av Gyllene Kronan
Rikets Beskyddare
Spelarna tänder på alla cylindrar och Jakob Uggla och hans förslag till uppdrag tycks vara bortblåst och bortglömt. En kung behöver hjälp och här finns det pengar och tjäna. Flera av spelarna har spelat det krypande mörkret och börjar genast och muta in områden för eventuellla nya baron-och hertigdömen. SL funderar på detta med meta-gaming men låter det hela bero. Nu är det ju äntligen drag under galoscherna a'la ny demokrati 1991. Sedan får vi se om det går med gruppen som det gick med ny demokrati som imploderade under sig själv när Wachmeister och Bert Karlsson drog sig tillbaka.....
Men så uppstår plötsligt ett problem. VEM SKA STYRA PIRATSKEPPET SOM VI SNODDE FRÅN GRIZELDA GÅS?????? Efter lite om och men så hittar den en anka med en lapp för ena ögat, ett träben och en krok till högerhand. Han kallar sig själv för kapten Krok. Kapten Krok undrar vad han får i lön och spelarna tittar igenom sina börsar och hittar inte ens 10 silvermynt. Kaptenen föreslår att han får 50% av alla avgifter för ev. köpmän som som transportera varor på skutan. Alla går med på detta och sedan undrar kaptenen om de ska ha med sig någon mat? Nu blir det allmän panik och SL får slänga fram en fet och tjock dvärg som behöver transportera en massa DELIKATESSER till en viss kunglig taffel i Adralorien. Dvärgen har märkt alla tunnor och all mat med sin egen signatur CARL F. Spelarna skrattar gott åt detta och tar bra betalt av Carl F. För pengarna så köpter Gosalyn och D’UCKTAGNAN mat för 7 dagar var. Därefter seglar de iväg. Varje dag slås det för vädret och om spelarna blir sjösjuka. Det börjar bra men efter 1 dag så sitter DUCKLEBERRY FINGERS, Torvar och Mandrake och är hungriga. D’UCKTAGNAN undrar varför de inte äter mat och får svaret att de är så snåla att de inte köpt någon mat. Så medhavd mat ätes upp inom två dagar. Torvar och Mandrake fiskar och får upp fisk men sedan fumlas det med att tillreda fisken. Flera blir magsjuka och det är ett sargat gäng med landkrabbor som efter 7 dagar når fram till hamnstaden Kungens Backe i Adralorien (även kallad Kungsback i folkmun
).
Då de är för snåla för att ta en vagn så försöker de gå till Härvalla men efter lite om och men får de skjuts av Carl F och hans sex bröder som dykt upp för att hjälpa honom med att ta maten till Gustå III. Väl framme vid den kungliga staden så visar de sitt brev från kungen och visas in till ett rum på slottet där de kan snygga till sig. En timme senare är det kunglig Taffel och kungen som till en början ser nedstämd ut blir på bättre humör allt eftersom kvällen fortskrider. När allt tycks nåt fram till ett cresendo så störs friden av en budbärare som låter meddela att General Mard Svartklinga tänker gästa den kungliga taffeln och förfara ett budskap till kungen. Kung Gustå ser ut som han satt sig på en kaktus och flyger upp från sin tron och slänger ut okvädningsord som får en trakorisk adelsman att rodna. Men Generalen ser ut att vara oberörd och tycks snarare le. Generalen lägger fram sitt ärende. Kungen har någon form av skuld gentemot Mard och nu är tiden inne att betala tillbaka skulden. Kungen har ett månvarv på sig att komma till Trälatår och falla ned för Mard och ge honom kronan, äpplet, nyckeln och det kungliga svärdet. Annars kommer han hit med sin här tar den med våld. Men vi kan ju avgöra det hela med en envig. Utse en krigare för dig själv att slåss med mig. Om han vinner så behåller du riket. Men om han förlorar så får jag kronan.
Plötsligt så blir det tyst. Alla baroner, grevar och hertigar tycks sjunka ned under bordet och gömma sig. Riddarna drar sig tillbaka. Den kungliga befälhavare Krushoff beklagar sig över sitt onda knä som PRECIS gjort sig påmind men ANNARS hade han SÄKERT ställt upp för sin kung. Kvar står spelarna och ser förvånade ut.
SL får återigen ge dem en skjuts på vägen. General Mard föreslår att de kan ju utvälja 2 kämpar. T.ex. Vargmannen där och den fasta anka med en värja. Sagt och gjort Torvar och D’UCKTAGNAN utses till Kungens kämpar. Kungen ger dem tillgång till hela slottets vapen förråd. Torvar vill ha pilbågar och SL påpekar att envig slås med svärd och andra ting men inte bågar och armborst. Torvar tar en 2-handsspjut och D’UCKTAGNAN tar ett slagsvärd och en sköld.
Första rundan. En passiv Mard låter spelarna gå till attack men undviker alla hugg och slag, samtidigt som han förolämpar spelarna det grövsta. Nästa runda så slår han undan svärdet med sin bepansrade arm och frågar D’UCKTAGNAN om detta är det bästa han har att komma med. I tredje rundan så bestämmer sig D’UCKTAGNAN för att använda "hitta en glipa i rustningen" och lyckas med detta. Mard blir genomborrad av en slagsvärd och Torvar följer upp med att genomborra honom med spjutet. Allt ser ut att gå lite för lätt. Men så går Mard ned på knä och kungen ropar ut, HUVUDET! AV MED HUVUDET! D’UCKTAGNAN svingar svärdet och huvudet avskiljs från kroppen och blod flyter upp på golvet när huvud och kropp faller ihop.
Jubel utbryter och spelarna hyllas men säg den lycka som varar för evigt..... En kvinna skriker. Mard reser på sig. Kroppen går fram och lyfter upp huvudet och sätter de på plats och allt blod sugs upp som av en tvättsvamp. Med ett skratt förklarar Mard att han inte kan skadas av vanliga dödliga vapen och säger till Kungen Ett månvarv eller se Härvalla brinna till grunden.....
Efter ha spelat klart Dunderdagers Five Go Quackers In Duckton Abbey så behöll vi karaktärerna och spelade vidare med dem.
Vi använder de färdiga rollpersonerna vilka är:
- DUCKLEBERRY FINGERS - en anka som är tjuv spelad av en min 13-åriga brorson
- D’UCKTAGNAN - ännu en anka och krigare, splelad av min lillebror
- GOSALYN - en flygande gås och mentalist, spelad av min svägerska
- MANDRAKE - en ank-elementalist, och spelad av min brorsdotter
- TORVAR INGOLF MURDUCK - En vargman som tror sig vara en anka....jägare och spelad av min brorsdotter
A B S O L U T Inget stort och säkert inget farlig heller. Det finns ett land som ligger söderut längs med kusten, cirka 7 dagars seglats utmed kusten. Riket heter Adralorien och i östra delen av landet finns en speciell skog. Den kallas Blodveden eftersom träden har blodröda löv och trädstammarna är svarta. Det ryktas om någon förbannelse men det är S Ä K E R T bara en massastruntprat. Bönder och obildat folk som talar om att folk som går in där ALDRIG kommer ut. Men det är bara ett falskt rykte som skogsalverna har för att hålla nyfiket folk borta därifrån. I denna skog finns det en monolith där det finns en Satyr som heter JÅNA-TÅN. Han har en amulett som Jakob skulle behöva. Amuletten är nämligen nyckeln till ett gravkummel där en mäktig alvmagiker ligger begravd. Eldrinborum heter han och han har en formelbok som innehåller mycket användbart för Jakob Uggla. Spelarnas uppgift blir att ta sig till Adralorien och få tag på amuletten och sedan gå till gravkumlet och hmmm, inte plundra det skulle vilja säga utan låt oss säga en arkelogisk expiditon med ett vetenskapligt syfte. Som tack för hjälp så kan Gosalyn och Mandrake få lära sig lite nya användbara trollformler. Sen kan det ju vara bra om ni inte berättar för alvkungen GALINDIR SILVERMÅNE om era förehavanden....han råkar vara son till trollkarlen.
Emedan spelarna sitter och funderar på ifall de ska resa ned eller inte så har SL förberett en extra plan i rockärmen. Emellanåt så går det väldigt trögt att komma framåt. Så en vit anka, som numera är mer brun än vit tack vare all smuts slår upp dörren till värdshuset och ropar för full hals efter frivilliga och våghalsiga äventyrare som vill riskera sina liv för en stor KUNGLIG belöning. Nu vaknar äventyrarna till liv. Orden STOR KUNGLIG BELÖNING spelade rätt på all strängar. Genast ropar de till sig budbäraren som förklarar sitt ärende. Kung Guslof III (eftersom jag heter Gustav i mellannamn och kallas emellanåt för Gustå eller Gust-AF, så sitter spelarna och puffar på varandra och skrattar och menar att SL är kungen och hans namn ska vara Gustå och inte Guslof.... sagt och gjort SL får rätta in sig i ledet och GUSTÅ III efterfrågar hjälp). SÅ GUSTÅ III behöver spelarnas hjälp när hans onde farbror (i äventyret är det kusin men RP tycker farbror rimmar bättre) vill INKRÄKTA på kronan. Den smutsiga ankan lägger fram ett brev med kungens sigill. D’UCKTAGNAN bryter sigillet och läser.
Till rikets tappra hjältar
Under den gyllene kronans sigill och den Eviga Solens beskydd.Till er, vars mod och ära nått ända till vår tron.
Jag, Gustå den Tredje, av Gyllene Huset, rättmätig konung över Aldralorien, Västskogen, De Sju Flodernas Dal och alla länder som svurit kronan trohet, sänder detta brev i största hast.
Mörka moln samlas över mitt rike.
Min farbror, General Mard Svartklinga, en man förblindad av maktbegär och svartkonst, har börjat samla på sig legosoldater, förrädare och varelser som borde ha förblivit i skuggorna. Han gör anspråk på min tron och ämnar gripa kronan med våld innan nästa fullmåne.
Redan har flera av mina vasaller vänt sig från mig av fruktan eller girighet. Borgar faller utan strid och kungliga sändebud försvinner på vägarna. Jag vet inte längre vilka jag kan lita på. Därför vänder jag mig till er. Då Generalen har många allierade så skulle ett anfall av mig skapa mycket oreda. Men ett anfall av en grupp okända äventyrare skulle styrka min egen kungamakt och legitimitet. Särskilt när skulden kommer falla på hans egna livvakter.
Jag bönfaller er att skyndsamt bege er till Härvalla. Ni är bland de få vars rykte ännu inger hopp. Er styrka, klokhet och trofasthet kan avgöra rikets öde.
Om jag faller kommer mitt folk att leva under en tyranns järnhand. Min farbror visar ingen nåd mot dem som förblir kronan trogna, och jag fruktar att hans verkliga mål är långt mörkare än själva kungamakten.
Anländ utan dröjsmål. Visa detta brev för vakterna vid den södra porten, så skall ni föras direkt till mig, oavsett tid på dygnet.
Må gudarna vaka över er färd.
För kronan. För riket. För ljuset.
Undertecknat med egen hand
Gustå III
Konung av Aldralorien och De Förenade Rikena
Väktare av Gyllene Kronan
Rikets Beskyddare
Spelarna tänder på alla cylindrar och Jakob Uggla och hans förslag till uppdrag tycks vara bortblåst och bortglömt. En kung behöver hjälp och här finns det pengar och tjäna. Flera av spelarna har spelat det krypande mörkret och börjar genast och muta in områden för eventuellla nya baron-och hertigdömen. SL funderar på detta med meta-gaming men låter det hela bero. Nu är det ju äntligen drag under galoscherna a'la ny demokrati 1991. Sedan får vi se om det går med gruppen som det gick med ny demokrati som imploderade under sig själv när Wachmeister och Bert Karlsson drog sig tillbaka.....
Men så uppstår plötsligt ett problem. VEM SKA STYRA PIRATSKEPPET SOM VI SNODDE FRÅN GRIZELDA GÅS?????? Efter lite om och men så hittar den en anka med en lapp för ena ögat, ett träben och en krok till högerhand. Han kallar sig själv för kapten Krok. Kapten Krok undrar vad han får i lön och spelarna tittar igenom sina börsar och hittar inte ens 10 silvermynt. Kaptenen föreslår att han får 50% av alla avgifter för ev. köpmän som som transportera varor på skutan. Alla går med på detta och sedan undrar kaptenen om de ska ha med sig någon mat? Nu blir det allmän panik och SL får slänga fram en fet och tjock dvärg som behöver transportera en massa DELIKATESSER till en viss kunglig taffel i Adralorien. Dvärgen har märkt alla tunnor och all mat med sin egen signatur CARL F. Spelarna skrattar gott åt detta och tar bra betalt av Carl F. För pengarna så köpter Gosalyn och D’UCKTAGNAN mat för 7 dagar var. Därefter seglar de iväg. Varje dag slås det för vädret och om spelarna blir sjösjuka. Det börjar bra men efter 1 dag så sitter DUCKLEBERRY FINGERS, Torvar och Mandrake och är hungriga. D’UCKTAGNAN undrar varför de inte äter mat och får svaret att de är så snåla att de inte köpt någon mat. Så medhavd mat ätes upp inom två dagar. Torvar och Mandrake fiskar och får upp fisk men sedan fumlas det med att tillreda fisken. Flera blir magsjuka och det är ett sargat gäng med landkrabbor som efter 7 dagar når fram till hamnstaden Kungens Backe i Adralorien (även kallad Kungsback i folkmun
).Då de är för snåla för att ta en vagn så försöker de gå till Härvalla men efter lite om och men får de skjuts av Carl F och hans sex bröder som dykt upp för att hjälpa honom med att ta maten till Gustå III. Väl framme vid den kungliga staden så visar de sitt brev från kungen och visas in till ett rum på slottet där de kan snygga till sig. En timme senare är det kunglig Taffel och kungen som till en början ser nedstämd ut blir på bättre humör allt eftersom kvällen fortskrider. När allt tycks nåt fram till ett cresendo så störs friden av en budbärare som låter meddela att General Mard Svartklinga tänker gästa den kungliga taffeln och förfara ett budskap till kungen. Kung Gustå ser ut som han satt sig på en kaktus och flyger upp från sin tron och slänger ut okvädningsord som får en trakorisk adelsman att rodna. Men Generalen ser ut att vara oberörd och tycks snarare le. Generalen lägger fram sitt ärende. Kungen har någon form av skuld gentemot Mard och nu är tiden inne att betala tillbaka skulden. Kungen har ett månvarv på sig att komma till Trälatår och falla ned för Mard och ge honom kronan, äpplet, nyckeln och det kungliga svärdet. Annars kommer han hit med sin här tar den med våld. Men vi kan ju avgöra det hela med en envig. Utse en krigare för dig själv att slåss med mig. Om han vinner så behåller du riket. Men om han förlorar så får jag kronan.
Plötsligt så blir det tyst. Alla baroner, grevar och hertigar tycks sjunka ned under bordet och gömma sig. Riddarna drar sig tillbaka. Den kungliga befälhavare Krushoff beklagar sig över sitt onda knä som PRECIS gjort sig påmind men ANNARS hade han SÄKERT ställt upp för sin kung. Kvar står spelarna och ser förvånade ut.
SL får återigen ge dem en skjuts på vägen. General Mard föreslår att de kan ju utvälja 2 kämpar. T.ex. Vargmannen där och den fasta anka med en värja. Sagt och gjort Torvar och D’UCKTAGNAN utses till Kungens kämpar. Kungen ger dem tillgång till hela slottets vapen förråd. Torvar vill ha pilbågar och SL påpekar att envig slås med svärd och andra ting men inte bågar och armborst. Torvar tar en 2-handsspjut och D’UCKTAGNAN tar ett slagsvärd och en sköld.
Första rundan. En passiv Mard låter spelarna gå till attack men undviker alla hugg och slag, samtidigt som han förolämpar spelarna det grövsta. Nästa runda så slår han undan svärdet med sin bepansrade arm och frågar D’UCKTAGNAN om detta är det bästa han har att komma med. I tredje rundan så bestämmer sig D’UCKTAGNAN för att använda "hitta en glipa i rustningen" och lyckas med detta. Mard blir genomborrad av en slagsvärd och Torvar följer upp med att genomborra honom med spjutet. Allt ser ut att gå lite för lätt. Men så går Mard ned på knä och kungen ropar ut, HUVUDET! AV MED HUVUDET! D’UCKTAGNAN svingar svärdet och huvudet avskiljs från kroppen och blod flyter upp på golvet när huvud och kropp faller ihop.
Jubel utbryter och spelarna hyllas men säg den lycka som varar för evigt..... En kvinna skriker. Mard reser på sig. Kroppen går fram och lyfter upp huvudet och sätter de på plats och allt blod sugs upp som av en tvättsvamp. Med ett skratt förklarar Mard att han inte kan skadas av vanliga dödliga vapen och säger till Kungen Ett månvarv eller se Härvalla brinna till grunden.....