Nekromanti Children of Dune
- Thread starter Troberg
- Start date
Re: Lynch
Förresten, någon filmstuderande eller filmvetare här som faktiskt har förstått Mulholland Drive? Chrull? Vore schysst att höra hur folk har tolkat händelserna och personerna i den filmen...
/balderk, vet att det säkert finns att hitta tolkningar på nätet
Jo, det har du nog rätt i.
Förresten, någon filmstuderande eller filmvetare här som faktiskt har förstått Mulholland Drive? Chrull? Vore schysst att höra hur folk har tolkat händelserna och personerna i den filmen...
/balderk, vet att det säkert finns att hitta tolkningar på nätet
Morgoth
Swashbuckler
Re: Äsch...
Lost Highway förmodligen
Tja, nä... men alla förutom Lynch-kulten verkar tycka att den suger fett bogus med extra smör och chinuskij. Och jag anser mig inte vara medlem i Lynch-kulten.
/Mogge, håller sig till luvkulten
Lost Highway förmodligen
Tja, nä... men alla förutom Lynch-kulten verkar tycka att den suger fett bogus med extra smör och chinuskij. Och jag anser mig inte vara medlem i Lynch-kulten.
/Mogge, håller sig till luvkulten
Morgoth
Swashbuckler
Förresten... [½OT]
...så finns det ju en herrans massa Dune-dataspel, också:
[*]Dune
[*]Dune 2 (till bla Genesis och PC)
[*]Dune 2000
[*]Emperor: Battle for Dune
[*]Det där nya actionspelet från... Eidos?
Jag har inte testat det första, som alla säger ska vara sååå döläckert, men en sak vet jag säkert: det sistnämnda är pest. Trist. Äckligt. Jag spyr min frukost på det. Och min frukost är glass.
Dom tre strategispelen i mitten är kul, förstås, men de verkar utspela sig så sent i serien (Ordos, någon?) att de inte är det minsta aktuella för någon som just ska börja läsa serien. De stegrar i spelbarhet: Dune 2 är spelbart, Dune 2000 är Red Alert fast Dune och Emperor: Battle for Dune är tillochmed riktigt snyggt, roligt, fyndigt och med bra artificiell intelligens.
Så, jag vet inte med det första. Någon får gärna recensera det åt mig. Jag vill gärna prova det.
...så finns det ju en herrans massa Dune-dataspel, också:
[*]Dune
[*]Dune 2 (till bla Genesis och PC)
[*]Dune 2000
[*]Emperor: Battle for Dune
[*]Det där nya actionspelet från... Eidos?
Jag har inte testat det första, som alla säger ska vara sååå döläckert, men en sak vet jag säkert: det sistnämnda är pest. Trist. Äckligt. Jag spyr min frukost på det. Och min frukost är glass.
Dom tre strategispelen i mitten är kul, förstås, men de verkar utspela sig så sent i serien (Ordos, någon?) att de inte är det minsta aktuella för någon som just ska börja läsa serien. De stegrar i spelbarhet: Dune 2 är spelbart, Dune 2000 är Red Alert fast Dune och Emperor: Battle for Dune är tillochmed riktigt snyggt, roligt, fyndigt och med bra artificiell intelligens.
Så, jag vet inte med det första. Någon får gärna recensera det åt mig. Jag vill gärna prova det.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,586
Re: Förresten... [½OT]
Bortsett från det så är det ett av de få fågelvy-RTS-spelen som roat mig på ett bra tag (det andra är Warlords Battlecry 2 (som dock dras med samma problem angående AIn)).
Jag har ett äventyrsspel baserat på Dune också hemma. Tror det är på tre CDs, men kommer inte ihåg namnet just nu.
Nja, håller inte riktigt med om AIn. Man kan slå den på vanligt sätt på nästan alla banor: barrikadera, horda, utplåna. Spelar man Harkonnen (vad annars...) så har man dessutom deras nuke-greja. Med den och en handfull helikoptrar slår man lätt ut datorns fabrik och högkvarter, sedan kan han inte bygga fler enheter. Hur svårt är det sen...
Bortsett från det så är det ett av de få fågelvy-RTS-spelen som roat mig på ett bra tag (det andra är Warlords Battlecry 2 (som dock dras med samma problem angående AIn)).
Morgoth
Swashbuckler
Re: Förresten... [½OT]
Nja, håller inte riktigt med om AIn. Man kan slå den på vanligt sätt på nästan alla banor: barrikadera, horda, utplåna. Spelar man Harkonnen (vad annars...) så har man dessutom deras nuke-greja. Med den och en handfull helikoptrar slår man lätt ut datorns fabrik och högkvarter, sedan kan han inte bygga fler enheter. Hur svårt är det sen...
Okej, ska jag vara helt ärlig så syftade jag främst på fenomenet att ens enheter ställer tillbaks sig i ursprungsposition efter att någon anfallit och det blivit en stor röra av hela smeten. Men jag laddade ner det över natten och märkte att jag kanske kom ihåg det för lite mer än vad det var. Fast, tja, det där med småhus är så förbannat ballt. Ix tidsresartanks äger! (är det bara jag som tycker att bilden av tleilaxu är helt... vrickad?)
Bortsett från det så är det ett av de få fågelvy-RTS-spelen som roat mig på ett bra tag (det andra är Warlords Battlecry 2 (som dock dras med samma problem angående AIn)).
Puss, jag gillar också Battlecry-spelen. Och Warlords-spelen. Och Warlords-kortspelet. Eller nej, jag gillar egentligen inte Warlords-korspelet, men jag har två lekar...
/Mogmastah, [color:\\"blue\\"]som har haft en riktigt psykotisk vecka. Ni vet när man sakta vaggas in i ett trögt tempo, när man är sjukskriven. Nå, jag har varit sjukskriven hela veckan. Och mina drömmar har varit fruktansvärt urballade från första början.
Jag kan tillexempel nämna den första konstiga dröm jag hade, som handlade om någon sorts slutgiltig teaterrepetetion. Teaterlaget bestod av mig, Arvidos, Storuggla och säkert en bunt andra från forumet... resten var, då det dock smärtar mig att säga det, oviktiga personer. Vi hade till vår stora förskräckelse upptäckt att vi inte hade någon pjäs att öva på, så alla fick i uppgift att bygga varsinn hel pjäs och spela upp den helt själv(!). Jag greps väl av panik eller någonting -mina sinnen domnades inför den annalkande prövningen, så jag gjorde som jag ofta gör i sådana situationer: jag slappade.
Arvid var först att visa upp sin pjäs, en sådan av mycket pretantiös sort som han hade döpt till "Catherine at the wheel" (den som kan dra referenser får en stor, blöt... kram!!!), och den gick i stort ut på att han satt vid en vattendriven spinnmaskin och glodde på oss. Ganska creepy.
Storuggla kom aldrig, men han rapporterade in från en jättelik TV-monitor som hängde i taket, där hans fruktbara forumsvisage visades upp för allmän beskådning (ja, just det, hans avatar). Under hela repetitionen hade han urskuldat sig hit än dit över att han faktiskt bodde i Stockholm och således inte kunde komma till teaterrepetitionen som tog plats i Uddevalla varje vecka (det var min vanliga teaterlokal). När det var dags för stackars Storuggla att spela upp sin pjäs, höll han nyårstalet på sin monitor, helt enkelt. Folk var nöjda.
Sedan var det min tur, men jag hade bara slappat, och hade således ingen pjäs att visa upp. När man upptäckte detta blev man mycket vred och mässade högt i kör: "Drottningen! Drottningen! Drottningen!"
Ur en bokhylla drogs fram en sagobok med den nämnda titeln, och vår pedagog förklarade att detta var vad som fanns att välja mellan om man inte gjort klart sin halvtimmaspjäs på tio minuter. Jag försökte förtvivlat slingra mig undan, för inte väl var drottningen det grymma öde som väntade mig i teaterbranschen?: "Nej... jag hittar på någon pjäs inför spelningen nästa vecka... istället!"
Men inte. Drottningen fick det bli. Och jag läste de första två sidorna, och gjorde min pjäs. Sakta flöt mitt drömmande medevetande iväg, och pjäsen blev till en film med Highway to Hell-vibbar (olycksångest). Filmens höjdpunkt var när två män satt i ett lagerutrymme. En av dom retade och hetsade den andre jämt och ständigt, och den andre hade en pistol i handen. Slutligen rann bägaren över och mannen med pistolen slängde av en snabb kula mot den andre mannen. Kulan träffade i pannan, men det såg ut som om någon hade börjat skära av en flik kött från hans bara förhuvud istället... (!). Mannen med pistolen darrade: "I huvudet? Nej... det var inte ämnat!"
Och det blev en kultursuccespruttibangbang. Alla hyllade pjäsen, som hade bytt namn till "Pack Room" av uppenbara (?) anledningar.
På väg hem från teatern, tämligen nöjd, skyndade en gammal kvinna upp vid min sida. Jag trodde mig genast veta vem det var: "Hej Storuggla, sjysst tal!" Men kvinnan svarade: "Storuggla?"
"Vem är du då?"
"Ingen särskild"
Och så fortsatte vi vandra, och resten av drömmen är ett stooort, rosa moln.[/color]
/Mogzter, [color:\\"red\\"]som höll på att signera två gånger... dumt va?[/color]
Nja, håller inte riktigt med om AIn. Man kan slå den på vanligt sätt på nästan alla banor: barrikadera, horda, utplåna. Spelar man Harkonnen (vad annars...) så har man dessutom deras nuke-greja. Med den och en handfull helikoptrar slår man lätt ut datorns fabrik och högkvarter, sedan kan han inte bygga fler enheter. Hur svårt är det sen...
Okej, ska jag vara helt ärlig så syftade jag främst på fenomenet att ens enheter ställer tillbaks sig i ursprungsposition efter att någon anfallit och det blivit en stor röra av hela smeten. Men jag laddade ner det över natten och märkte att jag kanske kom ihåg det för lite mer än vad det var. Fast, tja, det där med småhus är så förbannat ballt. Ix tidsresartanks äger! (är det bara jag som tycker att bilden av tleilaxu är helt... vrickad?)
Bortsett från det så är det ett av de få fågelvy-RTS-spelen som roat mig på ett bra tag (det andra är Warlords Battlecry 2 (som dock dras med samma problem angående AIn)).
Puss, jag gillar också Battlecry-spelen. Och Warlords-spelen. Och Warlords-kortspelet. Eller nej, jag gillar egentligen inte Warlords-korspelet, men jag har två lekar...
/Mogmastah, [color:\\"blue\\"]som har haft en riktigt psykotisk vecka. Ni vet när man sakta vaggas in i ett trögt tempo, när man är sjukskriven. Nå, jag har varit sjukskriven hela veckan. Och mina drömmar har varit fruktansvärt urballade från första början.
Jag kan tillexempel nämna den första konstiga dröm jag hade, som handlade om någon sorts slutgiltig teaterrepetetion. Teaterlaget bestod av mig, Arvidos, Storuggla och säkert en bunt andra från forumet... resten var, då det dock smärtar mig att säga det, oviktiga personer. Vi hade till vår stora förskräckelse upptäckt att vi inte hade någon pjäs att öva på, så alla fick i uppgift att bygga varsinn hel pjäs och spela upp den helt själv(!). Jag greps väl av panik eller någonting -mina sinnen domnades inför den annalkande prövningen, så jag gjorde som jag ofta gör i sådana situationer: jag slappade.
Arvid var först att visa upp sin pjäs, en sådan av mycket pretantiös sort som han hade döpt till "Catherine at the wheel" (den som kan dra referenser får en stor, blöt... kram!!!), och den gick i stort ut på att han satt vid en vattendriven spinnmaskin och glodde på oss. Ganska creepy.
Storuggla kom aldrig, men han rapporterade in från en jättelik TV-monitor som hängde i taket, där hans fruktbara forumsvisage visades upp för allmän beskådning (ja, just det, hans avatar). Under hela repetitionen hade han urskuldat sig hit än dit över att han faktiskt bodde i Stockholm och således inte kunde komma till teaterrepetitionen som tog plats i Uddevalla varje vecka (det var min vanliga teaterlokal). När det var dags för stackars Storuggla att spela upp sin pjäs, höll han nyårstalet på sin monitor, helt enkelt. Folk var nöjda.
Sedan var det min tur, men jag hade bara slappat, och hade således ingen pjäs att visa upp. När man upptäckte detta blev man mycket vred och mässade högt i kör: "Drottningen! Drottningen! Drottningen!"
Ur en bokhylla drogs fram en sagobok med den nämnda titeln, och vår pedagog förklarade att detta var vad som fanns att välja mellan om man inte gjort klart sin halvtimmaspjäs på tio minuter. Jag försökte förtvivlat slingra mig undan, för inte väl var drottningen det grymma öde som väntade mig i teaterbranschen?: "Nej... jag hittar på någon pjäs inför spelningen nästa vecka... istället!"
Men inte. Drottningen fick det bli. Och jag läste de första två sidorna, och gjorde min pjäs. Sakta flöt mitt drömmande medevetande iväg, och pjäsen blev till en film med Highway to Hell-vibbar (olycksångest). Filmens höjdpunkt var när två män satt i ett lagerutrymme. En av dom retade och hetsade den andre jämt och ständigt, och den andre hade en pistol i handen. Slutligen rann bägaren över och mannen med pistolen slängde av en snabb kula mot den andre mannen. Kulan träffade i pannan, men det såg ut som om någon hade börjat skära av en flik kött från hans bara förhuvud istället... (!). Mannen med pistolen darrade: "I huvudet? Nej... det var inte ämnat!"
Och det blev en kultursuccespruttibangbang. Alla hyllade pjäsen, som hade bytt namn till "Pack Room" av uppenbara (?) anledningar.
På väg hem från teatern, tämligen nöjd, skyndade en gammal kvinna upp vid min sida. Jag trodde mig genast veta vem det var: "Hej Storuggla, sjysst tal!" Men kvinnan svarade: "Storuggla?"
"Vem är du då?"
"Ingen särskild"
Och så fortsatte vi vandra, och resten av drömmen är ett stooort, rosa moln.[/color]
/Mogzter, [color:\\"red\\"]som höll på att signera två gånger... dumt va?[/color]
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,586
Re: Förresten... [½OT]
Jag hatar i alla fall dem. De är de jobbigaste motståndarna.
Jag körde stenhårt med Harkonnen Devastators (i början av fighten använder jag dem som turrets, sedan manglar jag sakta men säkert motståndaren med dem), helikoptrar (för att spana och slå ut motståndarens viktiga byggnader) och nuke-byggnaden. Något mer behövs normalt sett inte. Möjligen några Buzzsaws om man har mycket infanteri mot sig.
Japp, det är bara du. OK, lite underlig är den, men det är nog så vettigt man kan göra det om de ska in i ett spel av den här typen.
Jag hatar i alla fall dem. De är de jobbigaste motståndarna.
Jag körde stenhårt med Harkonnen Devastators (i början av fighten använder jag dem som turrets, sedan manglar jag sakta men säkert motståndaren med dem), helikoptrar (för att spana och slå ut motståndarens viktiga byggnader) och nuke-byggnaden. Något mer behövs normalt sett inte. Möjligen några Buzzsaws om man har mycket infanteri mot sig.
Du vet att man kan medicinera mot sånt?
Morgoth
Swashbuckler
Det får du fråga dom [NT]
NT = No Text (Ingen text)
NT = No Text (Ingen text)
Morgoth
Swashbuckler
Näää...
Nu får vi (du) hoppa till Allmäna om du vill fortsätta att snacka Emperor...
Eye in the sky är patetisk...
Nu får vi (du) hoppa till Allmäna om du vill fortsätta att snacka Emperor...
Eye in the sky är patetisk...