D&D Bästa alternativet till 5e?

Ett annat spel som påstås vara ett 5e-alternativ är Vagabond. Det finns en gratis pdf man kan ta en titt på. Ser fint ut och skulle säkert funka toppen för Stradh, dock slutsålt i print givetvis.
 
Det konstiga är att ingen av er vill lära er reglerna men alla är ändå väldigt inne på att köra crunchigt.
Tja, det är väl ett slags mellanläge. Jag skulle säga att tre av de andra spelarna (och i viss mån SL) gillar DnD-stilen, älskar Baldur's Gate och vill ha känslan av att spela på det sättet rent estetiskt. De tre andra spelarna är dessutom halvovana bordsrollspelare i allmänhet. Det är lite därför jag inte tror det är någon idé att föreslå regler som känns annorlunda eller har helt andra karaktärskoncept (dvs om saker kallas helt andra grejer eller beskrivs i andra termer är det ett hinder, liksom fel typ av bilder). Men när det kommer kritan är de samtidigt för causual för att gräva ner sig i regeltolkning i förebyggande syfte.

SL i sin tur ville nog av samma skäl som de andra ovan testa 5e men har aldrig spelat det förr och har helt enkelt inte hunnit lära sig alla generella principer än, som i sin tur skulle kunna hjälpa oss (vilket jag verkligen inte håller emot honom).

Jag för min skulle väl säga att jag är mest benägen att lära mig och tillämpa reglerna men jag blir som sagt dels lite sur på hela spelet (jag har hakat på för att det är en trevlig grupp, trots att det är DnD, inte tack vare - jag har fått alla mina fördomar bekräftade), och dels att jag kan väl lära mig mitt men jag känner inte att jag har engagemang nog på att dra med mig övriga på ett positivt sätt (utan det lägger jag hellre på att leta alternativ).

Men så här, det är nog mest jag som stör mig, och det är trevligt i övrigt. Jag ska försöka pitcha en konvertering till Nimble till SL men vill han inte så får vi vill gnugga på efter bästa förmåga och förhoppningsvis blir det smidigare över tid.
 
Tja, det är väl ett slags mellanläge. Jag skulle säga att tre av de andra spelarna (och i viss mån SL) gillar DnD-stilen, älskar Baldur's Gate och vill ha känslan av att spela på det sättet rent estetiskt. De tre andra spelarna är dessutom halvovana bordsrollspelare i allmänhet. Det är lite därför jag inte tror det är någon idé att föreslå regler som känns annorlunda eller har helt andra karaktärskoncept (dvs om saker kallas helt andra grejer eller beskrivs i andra termer är det ett hinder, liksom fel typ av bilder). Men när det kommer kritan är de samtidigt för causual för att gräva ner sig i regeltolkning i förebyggande syfte.

SL i sin tur ville nog av samma skäl som de andra ovan testa 5e men har aldrig spelat det förr och har helt enkelt inte hunnit lära sig alla generella principer än, som i sin tur skulle kunna hjälpa oss (vilket jag verkligen inte håller emot honom).

Jag för min skulle väl säga att jag är mest benägen att lära mig och tillämpa reglerna men jag blir som sagt dels lite sur på hela spelet (jag har hakat på för att det är en trevlig grupp, trots att det är DnD, inte tack vare - jag har fått alla mina fördomar bekräftade), och dels att jag kan väl lära mig mitt men jag känner inte att jag har engagemang nog på att dra med mig övriga på ett positivt sätt (utan det lägger jag hellre på att leta alternativ).

Men så här, det är nog mest jag som stör mig, och det är trevligt i övrigt. Jag ska försöka pitcha en konvertering till Nimble till SL men vill han inte så får vi vill gnugga på efter bästa förmåga och förhoppningsvis blir det smidigare över tid.
Jag kan inte på rak arm komma på något trad/neotrad-rollspel där det funkar jättebra att spela magiker om man inte vill lära sig regler för besvärjelser, men det är onekligen en större grej i 5e än i nåt annat rollspel jag testat.

Sen finns det säkert rollspel där det går som en dans, jag har verkligen inte spelat allt.
 
gillar DnD-stilen, älskar Baldur's Gate och vill ha känslan av att spela på det sättet rent estetiskt. [...] Men när det kommer kritan är de samtidigt för causual för att gräva ner sig i regeltolkning
Detta känns onekligen som ett Moment 22.
 
Jag kan inte på rak arm komma på något trad/neotrad-rollspel där det funkar jättebra att spela magiker om man inte vill lära sig regler för besvärjelser, men det är onekligen en större grej i 5e än i nåt annat rollspel jag testat.
Nä. Och det är inte så att folk helt ser ut som frågetecken varje gång magi kommer upp. Men det finns mycket osäkerhet och "hur var det nu? skulle det vara ett slag av mig eller save av målet". Och det gäller en del andra regler också.
 
Jag kan inte på rak arm komma på något trad/neotrad-rollspel där det funkar jättebra att spela magiker om man inte vill lära sig regler för besvärjelser, men det är onekligen en större grej i 5e än i nåt annat rollspel jag testat.

Sen finns det säkert rollspel där det går som en dans, jag har verkligen inte spelat allt.
I Dunder & Drakar är magikernas trollformler talanger som fungerar precis som talanger för att alla andra klasser (fast med mer magiska effekter, förstås). Så nu vet du ett. :cool:
 
Nä. Och det är inte så att folk helt ser ut som frågetecken varje gång magi kommer upp. Men det finns mycket osäkerhet och "hur var det nu? skulle det vara ett slag av mig eller save av målet". Och det gäller en del andra regler också.
När vi körde D&D 3.x med min äldsta spelgrupp, hade en spelare exakt det problemet. "Jag skickar ett eldklot mot dem. *rull* 17, träffar det?" Sedan bytte vi till 4e (och strax därefter till Dunder & Drakar) och just det problemet försvann. Såå skönt.
 
Tja, det är väl ett slags mellanläge. Jag skulle säga att tre av de andra spelarna (och i viss mån SL) gillar DnD-stilen, älskar Baldur's Gate och vill ha känslan av att spela på det sättet rent estetiskt. De tre andra spelarna är dessutom halvovana bordsrollspelare i allmänhet. Det är lite därför jag inte tror det är någon idé att föreslå regler som känns annorlunda eller har helt andra karaktärskoncept (dvs om saker kallas helt andra grejer eller beskrivs i andra termer är det ett hinder, liksom fel typ av bilder). Men när det kommer kritan är de samtidigt för causual för att gräva ner sig i regeltolkning i förebyggande syfte.

SL i sin tur ville nog av samma skäl som de andra ovan testa 5e men har aldrig spelat det förr och har helt enkelt inte hunnit lära sig alla generella principer än, som i sin tur skulle kunna hjälpa oss (vilket jag verkligen inte håller emot honom).

Jag för min skulle väl säga att jag är mest benägen att lära mig och tillämpa reglerna men jag blir som sagt dels lite sur på hela spelet (jag har hakat på för att det är en trevlig grupp, trots att det är DnD, inte tack vare - jag har fått alla mina fördomar bekräftade), och dels att jag kan väl lära mig mitt men jag känner inte att jag har engagemang nog på att dra med mig övriga på ett positivt sätt (utan det lägger jag hellre på att leta alternativ).

Men så här, det är nog mest jag som stör mig, och det är trevligt i övrigt. Jag ska försöka pitcha en konvertering till Nimble till SL men vill han inte så får vi vill gnugga på efter bästa förmåga och förhoppningsvis blir det smidigare över tid.
Man blir ju lite nyfiken på hur många sessioner ni har kört innan du/ni känner att ni måste kasta in handduken? För mig börjar 5e inte skava förrän efter lvl 5. De första 10-nått sessionerna tycker jag flyter hyfsat smärtfritt ändå.
 
Nu har jag läst tråden ovan och väljer att ignorera det ni skrivit helt och hållet: Jag tycker Shadowdark verkar vara precis den smidigare 5e-varianten som ni letar efter.

Och om jag ska ta hänsyn till tråden:
Jag aldrig sett Nimble.
Om Shadowdark är för OSR, så skulle jag spela 5e, utan optional rules, typ.
 
Man blir ju lite nyfiken på hur många sessioner ni har kört innan du/ni känner att ni måste kasta in handduken? För mig börjar 5e inte skava förrän efter lvl 5. De första 10-nått sessionerna tycker jag flyter hyfsat smärtfritt ändå.
Hm. 5? Ganska långa pass i och för sig. Vi är på lvl 3.

Men sen ska jag vara ärlig, det är nog mest jag. Övriga deltagare är till synes mer obrydda över förvirringen. Än så länge.
 
Om det är 2014 års version är feats och multiclassing optional.
Utöver det - och det skrev jag inte, man kan också begränsa sig till de enkla/uppenbara alternativen för varje klass... alla Fighters can vara Champion, och så skiter man i Battle Master och Eldricht Knight. Osv.
 
Min första char (även om jag var lvl 1 från start) var en Battle Master Fighter (med en extra Feat pga SL homebrew) Polearm master som multiclassa in i Great Old One Lock för Green-Flame Blade samt lite HPL flavor.

Det är nog bara å rulla på tror jag! Och löser inte typ druider/clerics/wizards/mfl att stringent preppa behövlig spell list (alt förbereda innan sessions) vid Long Sleep så får ni kämpa på post-TPK.

Har ni en snäll SL kanske ni hittar lite True Resurrection scrolls också. Kan vara trevliga att ha om någon har lite otur å råkar dö!
 
Jag tycker ni ska titta på hur just ni kan tighta upp spelet. Grejer som hjälpt min grupp är:

1. Varje spelare måste veta vilket plus de vanligtvis lägger till på slag för att träffa. skriv det nån smart stans på formuläret. Alltså ability, vapen, andra plus man alltid har.
2. slå attacktärning och skada samtidigt. Så du kan säga "jag träffar och gör... åtta plus,,, det blir tolv i skada" i stället för "22, är det en träff va? Då ska vi se, var är alla t12:or..."

3. Vad gäller casters: En spell behöver anteckningar för räckvid, effekt och om den har concetration och inte så mycket mer i 80% av fallen. Srkiv upp vilken sida i boken besvärjelsen står på för de resterande 20%.

4. All slags dark och infravision ersätts med ett kryss i perception så spelledaren inte beksiver något och möts av "men jag har true-sight, vad ser jag" hela jävla tiden.

5. Spelare som inte håller reda på sina egna regler får leva med att de spelar för bra/dåligt.

6. Om du ska metaspela din klass så läser du på om builds hemma och har koll när du kommer. Dra inte upp en laptop och börja kolla vilka spells som internet tycker är bäst. I gengäld får du ändra dina val om du "kommer på" att du valt fel.

7. Don't split the party.
 
Detta är inte första gången jag hör detta tips och det måste ju skvallra om en enormt dålig speldesign. Det är rätt olyckligt att D&D är så mångas introduktion till rollspel (men det är en annan tråd).

Det har hänt mig i alla spel jag spelat i och spellett med alla spelare och spelledare jag spelat med. Ju mer komplext desto oftare händer det att en detalj missas, ju mer sällan man spelar spelet desto oftare händer det osv.

Sen hur man spelar om man upptäcker att man gjort ett fel är kanske det som skiljer mest. Alla jag kört med har kört med "från och med nästa" så kör man med de korrekta detaljerna, om det inte är just den absolut senaste händelsen och man inte gått vidare till nästa.
 
Kör man DnD antar jag man gör det för att man gillar tunga strider (som ofta är timslånga) och därmed skulle jag faktiskt rekommendera SL att slå tärningar öppet och att kanske inledningsvis sänka svårighetsgraden i striderna.
Definitivt inte. Jag ogillar strid i nästan alla spel, oftast tycker jag det är riktigt tråkigt. Jag gillade det i en spelledares Alien Adventure Game och det har varit ok i några spel. Jag gillar AD&D egentligen och vet inte om det räknas in, men tycker 3E är ok och det är ju crunchigare i strid än efterföljande utgåvor. Jag gillar världarna och reglerna som helhet för de flesta sakerna och "känslan".
När jag spelleder så är de flesta strider definitivt inte timslånga men är avhängigt så många olika faktorer. Vilken utgåva av spelet, hur många spelare, hur bra är de på att vara förberedda för sin tur, och givetvis hur många varelser som är inblandande i striden.
 
Back
Top