Välkomna, kära lyssnare! Idag ska vi besöka en institution i byn: Fjodors Pizzeria och Kebab – för att följa med ägaren Fjodor Senuba när han lagar sin berömda ”Fjoddes special”. Häng med!
Jaha, Fjodor. Du ska visa hur det går till när magin skapas. Berätta!
Ja, serru, först tar jag degen. Det här är en fin gammal surdeg som legat och jäst i generationer. Titta vad den bubblar och väser. Den där lilla bubblan där, den kallar jag för ’Vimes’. Den sticker vi hål på direkt tycker jag. Och där, den där stora i mitten brukar jag kalla för ’Sidd’, den får vara kvar så den blir riktigt svartbränd i ugnen sen. Och sen den här på kanten här – ’Basse’ kan vi kalla den – den är ju rolig att dra ut som en konstig utväxt på pizzadegen. Blir festligt tycker jag!
Okej… intressant. Vad händer sen?
Sen när vi är klara med degen då tar vi lite helt vanlig tomatsås här. Och så stryker vi ett tunt lager på pizzan. Och med ’tunt’ menar jag alltså jättejättetunt. Det ska vara så det knappt syns, och det ska fan inte gå att känna sen när man sätter tänderna i den.
Jaha, oj. Varför det? Är det inte risk att kunder blir besvikna när de inte känner smaken av tomatsås som ändå är en klassisk pizzaingrediens?
Det är det som är det fina i kråksången förstår du! Jag kan stå här bak vid ugnen och fnissa för mig själv när jag hör dom snacka ute i lokalen: ’Jag känner ingen tomatsås, gör du det?’, ’Näe, inte jag heller…’ Helfestligt ju!
Så det är mer för din egen skull alltså?
Det kan man säga ja!
Jag förstår. Och sen då? Nu är det dags för toppingen?
Javisst. Först tar vi den här gamla burken med spännande inläggningar. Plockar upp stora bitar och skär till i rejäla chunks. Mycket ska det vara! Hm. Ja vet du, vi tar lite till faktiskt, jag vill verkligen att det ska få genomslag i smakprofilen!
Ja… men vad är det? Vad är det ens i burken?
Det, min käre vän, är hemligt! Man får inte prata om det, nej nej! Äh, vet du, vi slänger på lite mer medan vi ändå håller på. Man ska inte hålla igen när man väl håller på, som jag brukar säga.
Hm. Okej, men sen då, vad kommer härnäst?
Ja, men då tar vi lite sån här PowerRoll och skivar upp. Vanligtvis slänger man bara på en skiva, men jag tycker det är festligt att slänga på några extra. 3, 4 sådär. Det blir lite pinkat – eller piccante som man säger i Italia – men det är kul när det händer nått, tycker jag.
Sen efter det tar vi den här såsen. Den är både fet och kryddig på samma gång. En del kunder blir illamående och kallar den GalenSås! Så ger vi några rejäla sprut över hela klabbet! Mycket ska det vara!
Oj, ja det var verkligen rejält. Och efter såsen?
Ja, då tar vi en grabbnäve av sån här spökost. Det är ost gjord på spökmjölk. Och så strösslar vi den över hela härligheten såhär. Och sen! In med alltihop i ugnen.
Hur länge ska pizzan stå i ugnen sen?
Ja, det är olika. Tills jag känner för att ta ut den. Ibland sprutar jag in lite extra GalenSås såhär… oj! Men det gör inget att det kom på väggarna där inne. Du vet, det här med att baka pizza är en konstform…
Fjodor, det ryker ganska illa från ugnen…
Mer GalenSås tror jag! … Som jag sa, det ska vara kul att laga pizza. Och ja, är man hungrig som en varg kan man till och med vilja äta den.
Med de orden tackar vi Fjodor för att vi fick komma på besök, och återvänder till studion.