Nekromanti Strid til hest (lang)

[Galdermester]

Jeg har begynt og se på strid til hest og det er flere momenter som jeg synes er litt merkelige. :grin:
Så her er endel av funderingene og tankene mine.

1) Undvike

En vanlig ridehest har hele 4T6 i undvike, og med tanke på størrelsen og hurtigheten til en hest så synes jeg det er litt rart. En hest har større sjanse til å klare å undvike en serie med sverdhugg fra feks. en vanlig byvakt som har 3T6 i anfall.
Et anfall er som vi vet ikke kun et slag men en serie av slag og finter. Så jeg ser for meg for eksempel en stor låve hvor en kriger skal prøve og drepe en hest som går løs, han må utføre en haug av angrep før han i det hele tatt klarter å treffe hesten som hopper over, og dukker under huggene hans..

Jeg skulle jo tro at en kriger med for et stor sverd som gikk rett mot en fiendtlig hest, klarte og treffe den når han kom innen huggvidde, ikke at hesten hoppet og lekte rundt han.

Et annet eksempel er rytter som stormer på to krigere, og rytteren misser sitt første angrep og han blir stående og veksle sverdhugg med krigerne.
Krigerne får ikke noe pluss siden rytteren og hesten telles som to motstandere. Og hesten vil da undvike med 4T6 mot deres 3T6... Hvis de står på hver sin side av hesten og begge slår, så er det vel mer sannsynlig at en av de treffer hesten enn at den smetter unna huggene?

2) Det andre er blokkere og parere fra rytteren. Rytteren kan velge og parere eller blokkere selv, eller bruke hestens undvike.
Men jeg synes at det burde være naturlig at rytteren i det minste får minus for å forsvare hugg som ikke er rettet mot seg selv.
Ved en vanlig blokkering til fots så beveger en seg hurtig og smidigt i forbindelse med blokkeringen og bevegelsesbanen til skjoldet og det en forsvarer seg mot trenger aldri å være langt fra kroppen.
Men la oss si at en rytter sitter på en stor stridshest, og en motstander går etter benene til hesten med storsverdet sitt, så er det jo rimelig umulig for rytteren på toppen og klare og blokkere angrepet med skjoldet.
Da må en lage en historie om at han rir på angriperen med skjoldet først slikt at han misser eller lignende (men det blir veldig rart).

3) Belastning på ridedyr. Dette vet jeg egentlig om jeg forstår, men rytteren får jo ingen belastning, men er det slik at rytterens belastning blir overført til hesten?
Slik at en hest blir mer belastet om en liten missle på 40 kg sitter på den i platerustning, enn at en tirak på 100 kg sitter på den?
Og i såfall spiller det ingen rolle om en rytter bruker stridshesten som pakkhest?
Hvordan virker belastning på ridedyret?

4) Avstandsangrep og undvike.
Det blir jo nesten veldig rart at hesten kan undvike avstandsvåpen som rytteren ser blir avfyrt på kortere avstand.
En rytter passerer gjennom skogen etter en ridetur, og han hører en stemme på siden av seg som sier "STOPP!"
Rytteren stopper helt opp og snur seg i salen, og ser på bueskytter som sikter midt på siden av hesten på kort avstand.
Bueskytteren ber han om å kaste våpnene og verdisakene eller så skyter han hesten, men han vet at det egentlig ikke er noe problem, for enda røveren sikter midt på hesten hans så vet han at det er mye større sannsynlighet at hesten klarer og undvike pilen enn at røveren treffer.

Det som skjer når en undviker er at først må øyet se at våpenet blir avfyrt (eller at skuddet er i luften), så må hjernen tolke det, før kroppen blir satt i bevegelse og en prøver å undive noe.
Her må altså rytteren oppfatte trusselen, så må kroppen hans reagere, så må hesten oppfatte signalet, og så må hesten reagere..
Står det en bueskytter og sikter på hesten på kort avstand så er det ingen sjanse for at hesten klarer og undvike før pilen er fremmme.

Et annet eksempel er en rytter som stormer mot en røver fra lang avstand. Røveren er en herdet banditt så han holder hodet kaldt og sikter mot rytteren som stormer frem.
Når rytteren er på kort avstand så løsner han pilen, mens hesten er i full gallopp. I praksis så er det ikke mulig for rytteren og få hesten til å klare å undvike pilen, da den har et alt for stort moment fremover, pluss at begges rekasjonstid osv gjør det umulig.

5) Skade fra hesterygg.
Gir ikke det å angripe fra hesterygg mer skade enn "Lansstöt"? Jeg synes lansstøt er bra, men den krever jo tross alt to overtak, pluss at den gjelder kun for lanser og ol. (ol. = og lignende)
Hva når for eksempel en rytter med hevet lanse stormer inn i en strid og treffer motstanderen men får ingen eller kun 1 overtak? Gjør lansen ikke mer skade enn om han hadde stått stille og stikket med den?
Og hva med for eksempel sverdhugg? Si at en rytter i full gallopp med hevet sverd rir rett forbi en motstander og så deler ut et hugg i forbifarten, det burde jo gjøre en hel del mer skade enn normalt?
En annen ting er at det står at det er mulig med kraftig anfall sammen med lansestøt. Men jeg ser for meg den klassiske rytteren som holder lansen stille og bruker hestens moment til å gjøre skade.
Ved for eksempel et øksehugg eller lignende til fot så kan en legge veldig mye mer krefter i et hugg, ved å bare bruke mer moment (svinge den i en lengre bane), men det er jo ikke store bevegelsen en klarer å få frem med en lanse?

6) Spørsmål anngående holde i tyglar.
Det er jo mulig og sloss med sverd i den ene hånden, og så holde tyglene i den hånden en holder skjoldet. Men skjoldet kan da ikke brukes.
Men kan en plutselig ombestemme seg? S i at en starter som anfaller men misser, så i andre runde så blir en forsvarer og motstanderen velger da og slå et kraftig hugg mot hesten. Kan en da velge og blokkere, men med den risken det medfører at en ikke holder noen tygler?
Og si at en klarer blokkeringen, kan en da i neste handling bruke sidehandlingen til å ta tak i tyglene igjen med skjoldarmen, og så angripe med sverdet?

Mine tanker (dette er kun midlertidig forslag til løsninger for megselv, men synes det er fint og lese andres husregler og måter og gjøre ting på for å få inspirasjon, så deler tankene)

1) At en vanlig hest er bedre på å undvike en erfaren kriger synes jeg er litt rart, så jeg tenker å sette alle undvike ned med 1T6 (men det er bare en midlertidig tanke, har ikke tenkt så mye på det).

2) Jeg synes at alle blokkeringer eller pareringer som utføres mot riddyret burde få -1T6, da en ofte må parere og blokkerer stder og punkter som er langt mindre naturlig enn normalt. Sitter en på en gigantisk stridshest så er det vanskeligere og blokkere eller parere et angrep mot hestens ene forbein, enn det hadde vært og parert eller blokkert ett angrep mot sitt eget bein hvis en hadde vært til fots.

3) Jeg tror en god løsning hadde vært og brukt den "vanlige" belastningsgreien på hesten, men sagt at hvert steg var x kilo. Eller at x kg gir et halvt belasntingkryss eller lignende.

4) Kanskje gjøre det umulig og få hesten til å undvike ting på lenger avstander enn middels.

5) Her er det litt mer komplisert, og en må skille mellom den runden som en rir inn en kampen med full fart og den senere kampen når en står mer statisk (ikke full gallopp).
Et forslag er at en kanskje kan bruke hestens grunnskade den runden som en åpner angripet (hvis det er i full gallopp), det gjelder da også for økser og sverd, som for lanser og spyd.



Dette ble en lang post, så kudos til dere som har orket og lese hele, og enda mer til de som ønsker å svare eller bidra med noen ord

 

[PalMer]

Hej!
Du har några bra observationer! Vi ska fundera lite kring dina förslag.
En tanke jag har är att hästens höga undvika inte bara innebär att hästen är bra på att studsa undan utan också att hästen överlag är rörlig och kraftfull vilket gör det svårt att få in en ren träff då anfallaren samtidigt inte vill riskera att trampas ned eller slås omkull. Det gäller för närstrid, samma motivering är inte riktigt rätt vid avståndsstrid...

Man skulle kunna sänka värdet i Undvika och öka Grundrustning för att bättre påvisa att hästenninte undviker men att den är svår att få in rena närstridsträffar på.

 

[Pendragon]

Jeg skulle jo tro at en kriger med for et stor sverd som gikk rett mot en fiendtlig hest, klarte og treffe den når han kom innen huggvidde, ikke at hesten hoppet og lekte rundt han.

Et annet eksempel er rytter som stormer på to krigere, og rytteren misser sitt første angrep og han blir stående og veksle sverdhugg med krigerne.
Krigerne får ikke noe pluss siden rytteren og hesten telles som to motstandere. Og hesten vil da undvike med 4T6 mot deres 3T6... Hvis de står på hver sin side av hesten og begge slår, så er det vel mer sannsynlig at en av de treffer hesten enn at den smetter unna huggene?

Det ska inte ses som att en ryttare på häst i strid står på samma ställe och hoppar undan svärdshugg mot den, utan att den är i konstant rörelse för att hålla sig undan motståndarnas vapen, samt att anfallaren behöver akta sig för att bli sparkad eller nedtrampad. Denna överlägsna rörlighet är en del av varför en häst genom samma bonus för numerärt överläge som en mer aktivt stridande allierad.

2) Det andre er blokkere og parere fra rytteren. Rytteren kan velge og parere eller blokkere selv, eller bruke hestens undvike.
Men jeg synes at det burde være naturlig at rytteren i det minste får minus for å forsvare hugg som ikke er rettet mot seg selv.
Ved en vanlig blokkering til fots så beveger en seg hurtig og smidigt i forbindelse med blokkeringen og bevegelsesbanen til skjoldet og det en forsvarer seg mot trenger aldri å være langt fra kroppen.
Men la oss si at en rytter sitter på en stor stridshest, og en motstander går etter benene til hesten med storsverdet sitt, så er det jo rimelig umulig for rytteren på toppen og klare og blokkere angrepet med skjoldet.
Da må en lage en historie om at han rir på angriperen med skjoldet først slikt at han misser eller lignende (men det blir veldig rart).

Här läggs det upp för en diskussion om resolutionsmekanik. Tekniskt sett går det inte i Eon 4 att faktiskt välja att sikta på t ex hästens ben innan man slår anfallsslaget, eftersom träffområde avgörs först efter ett lyckat anfall, så ett anfall mot hästens ben uppstår först efter att försvaret misslyckats. Man kan argumentera för att det alltid är lätt att hugga hästen i benen, då man kan gå lågt med sitt vapen utanför ryttarens räckvidd, men då är det värt att tänka på att sån manöver också lämnar en öppen för att bli slagen i skallen av ryttaren.

Det är mycket komplexitet som abstraheras ned till ett enda slag i strid och det är värt att komma ihåg att man inte nödvändigtvis är fri att göra precis vad som helst bara för att man lyckats bli anfallare, och det exakta händelseförloppet etableras efter att tärningsslaget görs.
Till skillnad från tidigare utgåvor och andra spel så är Eon 4 inte "bestäm vilken cool manöver du vill försöka och slå för att lyckas med den" utan mer "slå tärningarna och beskriv sen hur cool manöver du lyckades med".

Sen handlar det mycket om förenkling också. En ryttare kan i nuläget inte undvika alls, trots att man rimligtvis borde kunna kasta sig åt sidan i sadeln, om än med viss svårighet. Istället för att ha med ett extra modifikationer att hålla reda på kokades det ned till att ryttaren får parera/blockera utan avdrag, men får förlita sig helt på hästen för undvikande.

3) Belastning på ridedyr. Dette vet jeg egentlig om jeg forstår, men rytteren får jo ingen belastning, men er det slik at rytterens belastning blir overført til hesten?
Slik at en hest blir mer belastet om en liten missle på 40 kg sitter på den i platerustning, enn at en tirak på 100 kg sitter på den?
Og i såfall spiller det ingen rolle om en rytter bruker stridshesten som pakkhest?
Hvordan virker belastning på ridedyret?

I nuläget får man enbart belastning av att bära rustning, inte tung packning eller ryttare eller så. Vi kommer dock att ta upp belastning i lite större detalj i rustningskapitlet, men det är inte helt färdigslipat än, så jag tänker tyvärr vara fåordig om exakt vad det blir.

4) Avstandsangrep og undvike.
Det blir jo nesten veldig rart at hesten kan undvike avstandsvåpen som rytteren ser blir avfyrt på kortere avstand.
En rytter passerer gjennom skogen etter en ridetur, og han hører en stemme på siden av seg som sier "STOPP!"
Rytteren stopper helt opp og snur seg i salen, og ser på bueskytter som sikter midt på siden av hesten på kort avstand.
Bueskytteren ber han om å kaste våpnene og verdisakene eller så skyter han hesten, men han vet at det egentlig ikke er noe problem, for enda røveren sikter midt på hesten hans så vet han at det er mye større sannsynlighet at hesten klarer og undvike pilen enn at røveren treffer.

Nja. Skytten har ju i det här fallet även fördelen att ha siktat, så ett så fasligt stort övertag skulle jag inte säga att hästen/ryttaren har. Detta rör ju sig inte direkt om en stridssituation heller så att i ett sånt läge hade ju spelledaren mycket väl kunnat vara berättigad till att ge avdrag på undvika rent arbiträrt.
Men det är också värt att tänka på hur man gör riskbedömning i rollspel kontra verkliga livet. Om någon hotar dig med en pistol på stan kan mycket väl ha en 50% chans att klara dig genom att hoppa åt sidan, men om risken är 50% att bli skjuten kanske man hellre lämnar över plånboken än att riskera att dö. Inte för att uppmuntra folk att ta min plånbok nu, men personligen hade jag lämnat den ifrån vid betydligt lägre procentchanser än 50...
Ett sådant rån/hot är nog mycket roligare att spela ut som ett socialt slag, t ex Injaga fruktan mot Självkontroll, och skulle rånoffret förlora får denne snällt lämna över guldet eller ta konsekvenserna av att vägra, och skulle denne vinna får man anta att ett skäl att offret håller huvudet såpass kallt är att hen helt enkelt gjort bedömningen att det är större chans att skytten missar än inte.

Det som skjer når en undviker er at først må øyet se at våpenet blir avfyrt (eller at skuddet er i luften), så må hjernen tolke det, før kroppen blir satt i bevegelse og en prøver å undive noe.
Her må altså rytteren oppfatte trusselen, så må kroppen hans reagere, så må hesten oppfatte signalet, og så må hesten reagere..
Står det en bueskytter og sikter på hesten på kort avstand så er det ingen sjanse for at hesten klarer og undvike før pilen er fremmme.

Å andra sidan så går det inte heller att stå och sikta med en båge med spänd sträng särskilt länge, så rimligtvis kan man börja reagera redan när skytten spänner bågen. De enda avståndsvapen i Eon som kan avfyras helt omedelbart med bara en fingerrörelse är i regel armborst, som i regel är lättsiktade och ger därför en klar bonus i sådana här lägen,

Man kan argumentera fram och tillbaks hur länge som helst om sådana detaljer, vilket för det mesta är meningslöst då de försvinner i abstraktionen.

Et annet eksempel er en rytter som stormer mot en røver fra lang avstand. Røveren er en herdet banditt så han holder hodet kaldt og sikter mot rytteren som stormer frem.
Når rytteren er på kort avstand så løsner han pilen, mens hesten er i full gallopp. I praksis så er det ikke mulig for rytteren og få hesten til å klare å undvike pilen, da den har et alt for stort moment fremover, pluss at begges rekasjonstid osv gjør det umulig.

Om man förutsätter att ryttaren rider rakt emot någon med ett skjutklart vapen utan att på något sätt göra sig till en svårare måltavla så undviker denne inte, och bör därför inte ens få slå för att undvika. Detta kan även spelledaren applicera på situationen med rånaren ovan om hen tycker det är lämpligt att riddjuret behöver ha kommit upp i lite fart för att kunna undvika, men den är ju något som varierar från situation till situation och riddjur till riddjur.
Dessutom, en ryttare som stormar fram rakt mot dig med sänkt lans är rimligtvis en anledning att slå ett skräcksslag, vilket kan vara ett effektivare försvar än att undvika.

5) Skade fra hesterygg.
Gir ikke det å angripe fra hesterygg mer skade enn "Lansstöt"? Jeg synes lansstøt er bra, men den krever jo tross alt to overtak, pluss at den gjelder kun for lanser og ol. (ol. = og lignende)
Hva når for eksempel en rytter med hevet lanse stormer inn i en strid og treffer motstanderen men får ingen eller kun 1 overtak? Gjør lansen ikke mer skade enn om han hadde stått stille og stikket med den?
Og hva med for eksempel sverdhugg? Si at en rytter i full gallopp med hevet sverd rir rett forbi en motstander og så deler ut et hugg i forbifarten, det burde jo gjøre en hel del mer skade enn normalt?
En annen ting er at det står at det er mulig med kraftig anfall sammen med lansestøt. Men jeg ser for meg den klassiske rytteren som holder lansen stille og bruker hestens moment til å gjøre skade.
Ved for eksempel et øksehugg eller lignende til fot så kan en legge veldig mye mer krefter i et hugg, ved å bare bruke mer moment (svinge den i en lengre bane), men det er jo ikke store bevegelsen en klarer å få frem med en lanse?

Stridskonsttekniken "Ridteknik" tar bort avdraget för tungt anfall i samma runda som striden öppnas, så som du rider i full galopp förbi en motståndare är det +2T6 i skada, sannolikt med +1T6 för att du med din häst har ett överläge. Är det dessutom en lans är det ytterligare +2T6 skada för bara ett övertag, och är det en riddarlans som dessutom är kraftfull, så lägg ytterligare 1T6 på det. Och om anffalet lyckas betyder det dessutom att du sannolikt är anfallare i nästa runda och kan välja att dra dig ur striden och sen storma in öppna den på nytt. Eftersom du inte drabbas av någon belastning och har en lans med 3-4 i Räckvidd har du en god chans att bli anfallare och kunna göra om det hela igen. Jag vet inte om jag tycker lansar behöver göra mer än +5T6 i skada...

Och ja, skadebonusen för Lansstöt gäller bara om du får tillräckligt med övertag för att aktivera det. Annars får man se det som att det inte var en ren träff och sannolikt bara gled av.

6) Spørsmål anngående holde i tyglar.
Det er jo mulig og sloss med sverd i den ene hånden, og så holde tyglene i den hånden en holder skjoldet. Men skjoldet kan da ikke brukes.
Men kan en plutselig ombestemme seg? S i at en starter som anfaller men misser, så i andre runde så blir en forsvarer og motstanderen velger da og slå et kraftig hugg mot hesten. Kan en da velge og blokkere, men med den risken det medfører at en ikke holder noen tygler?
Og si at en klarer blokkeringen, kan en da i neste handling bruke sidehandlingen til å ta tak i tyglene igjen med skjoldarmen, og så angripe med sverdet?

Den enda sidohandlingen man får göra i närstridsfasen är i regel att röra sig, och då bara om man är fri. Vill man släppa och ta upp tyglarna skulle jag applicera samma modifikation som för att dra eller plocka upp ett vapen, dvs -1T6 eller bara ge spelaren en åthutning och hänvisa till den första regeln på s.270 i grundboken.

Mine tanker (dette er kun midlertidig forslag til løsninger for megselv, men synes det er fint og lese andres husregler og måter og gjøre ting på for å få inspirasjon, så deler tankene)

1) At en vanlig hest er bedre på å undvike en erfaren kriger synes jeg er litt rart, så jeg tenker å sette alle undvike ned med 1T6 (men det er bare en midlertidig tanke, har ikke tenkt så mye på det).

2) Jeg synes at alle blokkeringer eller pareringer som utføres mot riddyret burde få -1T6, da en ofte må parere og blokkerer stder og punkter som er langt mindre naturlig enn normalt. Sitter en på en gigantisk stridshest så er det vanskeligere og blokkere eller parere et angrep mot hestens ene forbein, enn det hadde vært og parert eller blokkert ett angrep mot sitt eget bein hvis en hadde vært til fots.

3) Jeg tror en god løsning hadde vært og brukt den "vanlige" belastningsgreien på hesten, men sagt at hvert steg var x kilo. Eller at x kg gir et halvt belasntingkryss eller lignende.

4) Kanskje gjøre det umulig og få hesten til å undvike ting på lenger avstander enn middels.

5) Her er det litt mer komplisert, og en må skille mellom den runden som en rir inn en kampen med full fart og den senere kampen når en står mer statisk (ikke full gallopp).
Et forslag er at en kanskje kan bruke hestens grunnskade den runden som en åpner angripet (hvis det er i full gallopp), det gjelder da også for økser og sverd, som for lanser og spyd.

Mycket här har jag redan svarat på, men jag gör en snabbvända och tar upp några av punkterna där jag har något att tillägga.

3. Att knyta belastning till en viss vikt är knepigt då vikt bara är en del av hur belastande och otympligt något är att bära. En hjälm är till exempel betydligt mindre och lättare än ett harnesk, men är har samma belastningsvärde då det är mer ansträngande att bär något på huvudet än på kroppen. Att knyta det till en specifik kilovikt betyder dessutom att det blir opraktiskt att ha sin packning i en väska, eftersom väskan väger mer. Belastning är också relativt. En stor tirak och en liten missla blir lika belastade av en plåtrustning, eftersom man kan anta att de har rustningar anpassade efter sin egen storlek. En lätt packning för tiraken borde då rimligtvis inte vara en lätt packning för misslan.

4. En quirk med systemet för avståndsstrid är att eftersom det är svårare att träffa på långt avstånd så kommer de skott som faktiskt träffar på långt avstånd också vara väldigt svåra att undvika. Vilket är... intressant.

Dette ble en lang post, så kudos til dere som har orket og lese hele, og enda mer til de som ønsker å svare eller bidra med noen ord

Tack för ditt inlägg! Det har varit mycket intressant läsande och precis den sortens feedback vi vill ha! Hoppas du blev nöjd med svaren!

 

[Galdermester]

Tusen takk for svar @PalMer og @Pendragon

Jeg vil bare først si at jeg ikke skriver for å være vanskelig, og det hjelper meg veldig og høre deres tanker.


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Med rollespill regler så gjelder det å finne en balanse mellom å gjøre ting snabbt og enkelt, mot å gjøre det mer kompleks og "realistisk".

På det enkleste planet så kunne en løst en strid med å summert alle rollepersonenes "stridspoeng" og kastet et terningkast på en motstandstabell for å se hvordan utfallet av en kamp hadde blitt.
..Eller en kan gå ned på helt detaljerte ting som hvert sverdhugg, og hvordan det utføres osv.

Og det finnes jo ikke noe fasit hvordan system som er best, noen liker veldig detaljerte realistiske simuleringer, mens andre liker at ting blir avgjort fort med få terningslag og så lager de bare en "story" rundt slagene.


1)


..samt att anfallaren behöver akta sig för att bli sparkad eller nedtrampad. Denna överlägsna rörlighet är en del av varför en häst genom samma bonus för numerärt överläge som en mer aktivt stridande allierad.

Når en slår sammen flere momenter så er det lett for å bli kluss når en havner i spesifikke situasjoner.
For eksempel som ved hestens undvike når det også innbefatter at motstanderne må holde seg på lenger avstand og må være aktsomme så de ikke blir sparket på. Og at det også er vanskeligere og få inn en ren treff siden hesten alltid er i bevegelse. Når en da bruker undvike i forbindele med avstandsvåpen mot hesten, så vil jo hesten ha like mye i undvike som den har i nærstrid. Og den vil derfor ha "bonusen" som den får for at motstanderne må vise aktsomhet for at de ikke skal bli truffet av hesten osv. Mens i realiteten så vil det blir mye vanskeligere da hesten ofte ikke kan se pilen selv


Ett eksempel:

Bueskytter A skal skyte mot person B.

1) Person B står på 10 meters avstand og ser på bueskytteren.

2) Person B står på 10 meters avstand men står slik at han ikke kan se B, derimot så har han person C som skal kommandere han til å undvike når A skyter.

Det vil her være mye vanskeligere for situasjon 2 og undvike.

Det kan selvfølgelig skje i avstandstrid at hesten ser kastevåpenet eller prosjektilet også, feks ett troll som står på 10 meters avstand og kaster en stor klippeblokk mot hesten.
Men veldig ofte så vil det nok være piler og armbrøster osv som hesten ikke får med seg.

Forslag til husregel for meg selv er i det minste å gi hesten -1T6 på undvike avstandsangrep som den ikke selv ser eller får med seg.


2)

Till skillnad från tidigare utgåvor och andra spel så är Eon 4 inte "bestäm vilken cool manöver du vill försöka och slå för att lyckas med den" utan mer "slå tärningarna och beskriv sen hur cool manöver du lyckades med".

Her har du helt rett, jeg hadde glemt at en siktet etter at en hadde slått anfallslaget (så da fungerer det jo ikke helt slik jeg hadde tenkt). :emb:
Men tenker uansett at blokkere for andre burde være ganske mye vanskeligere enn å blokkere hugg som går mot seg selv. Bruker en parere så vil det jo også være vanskeligere, men ikke i samme graden, siden når en parerer så har en jo som regel noe mer rekkevidde enn et skjold.


3)


Jeg forstod det som om jeg hadde rett at det kun var rytterens rustning som belastet hesten. I så fall så er det jo helt merkelig. Om rytteren har rustningen på seg eller i sekken på ryggen burde jo ikke ha noe og si.
Det er jo litt rart hvis en rytter feks må hoppe over en liten vollgrav, så blir det lettere hvis han tar av seg hjelmen og bærer den i hånden (for at da synker belastningen for hesten).

Og det er jo rart hvis en hest skal få avdrag når den bærer kun en missle med helrustning (totalvekt 70 kg), mens den får ingen avdrag når bærer en stor tirak, pluss en stor ryggsekk og fulle salvesker med tyvegods (150kg).

Jeg tror det letteste hadde vært en ren kg regel, det har jo selvfølgelig litt og si hvordan den bærer ting, men ett sted må en vel sette grensen for hvor detaljert det skal være.


Jeg overså denne som kom på bunnen:
En hjälm är till exempel betydligt mindre och lättare än ett harnesk, men är har samma belastningsvärde då det är mer ansträngande att bär något på huvudet än på kroppen. Att knyta det till en specifik kilovikt betyder dessutom att det blir opraktiskt att ha sin packning i en väska, eftersom väskan väger mer. Belastning är också relativt. En stor tirak och en liten missla blir lika belastade av en plåtrustning, eftersom man kan anta att de har rustningar anpassade efter sin egen storlek. En lätt packning för tiraken borde då rimligtvis inte vara en lätt packning för misslan.

I rustningstabellen så står det vekten på en rustning, men den vil i realiteten være avhengig av størrelsen på den som har den på. Så her har du jo helt rett, uansett hvilke system en hadde brukt så ville det blitt feil siden rustningsvekten på tiraken og på misslen hadde vært lik. Så uansett så blir det her en logisk feil (som er ganske normalt for rollespill). Men det eneste som blir logisk feil er vel i forbindelse med rustningen, og ved å kun bruke rustningen som belastning så føles det veldig feil (hvorfor bruke den eneste tingen som uansett blir feil, når den tingen uansett ikke spiller så stor rolle)..

En tynnplate gir en stor belastning, men den veier kun ca 22 kg.
Pelsrustning gir omtrent ikke noe belastning og veier ca 5,5 kg.

Det er altså kun 16.5 kg forskjell på vekten, og det da sier det seg selv at det ikke er rustningen som hindrer hesten mest. Om en person veier 60 kg og en annen 80 kg har mer og si for hesten.
Og når i tilegg noen bruker hesten som en pakkhest ved siden av så blir utstyret de har med seg mer i belastning enn noen rustning (jeg leste om at riddere ofte hadde en egen pakkhest som "utstyrshest" hvor de hadde med all proviant forpakning osv, og det kun var det mest nødvendige på stridshesten, men i rollespill så kan jo hesten uansett bære med seg 100-200 kg i diverse ting, men en må passe seg på å ikke bruke en rustning som veier 10 kg mer med tanke på hestens belastning)



4) -> 1


En quirk med systemet för avståndsstrid är att eftersom det är svårare att träffa på långt avstånd så kommer de skott som faktiskt träffar på långt avstånd också vara väldigt svåra att undvika. Vilket är... intressant.

Jepp, det har du helt rett i. Uansett hvordan en lager et system så vil det alltid bli noen quirks. Men med skjold så veies det opp endel ved at en får +1T6 i blokkere, men hadde det ikke bare blitt lettere og hatt samme avdrag osv for undvike og blokkere? Så begge fikk +1T6 på lang og mycket lang avstand? (Ikke at det spiller noen rolle, men det kunne jo enkelt vært løst sånn uten at det hadde ført til mer regler. Alt kunne bare fulgt hverandre så hadde en sluppet å tenke på om det er blokkere eller undvike).
Og så hadde parere vært -2T6 fra det.

Altså feks:

Normal avstand -2T6 på parere og ingen modifikasjon på blokkere og undvike
Lang avstand +1T6 på blokkere og undvike og -1T6 på parere

Det hadde jo kanskje rettet det mer opp, pluss at det hadde forenklet systemet


5)


Takk, jeg hadde ikke sett den ridteknikken da vi ikke bruker stridskonster (de er vel ikke "offisielle" enda?).
Så skaden med hest er bra, i alle fall hvis en bruker spyd eller lanse og har stridsteknikken "ridteknik".
Men de fleste har vel ikke stridskonster, så da må en altså klare å få to overtak før spydet eller lansen faktisk gjør mer skade?
Og en gjør ikke mer skade uansett hvis en rir inn striden i full gallopp og åpner med for eksempel et velrettet hugg med stridsverd når en passerer motstanderen? Jeg skal ikke si at noe burde gjøres eller noe er feil, men jeg bare føler at det kanskje er noe som muligens er kunne vært annerledes



Og igjen, tusen takk for svarene, jeg føler nå at jeg bedre kan begynne med litt strid til hest i Mundana
En annen ting er at det føles ut som om jeg klager mye, men jeg synes faktisk at det aller meste ser veldig bra ut. Men en tar jo ofte ikke opp det som faktisk fungerer og ser bra ut, en tar som oftest opp kun det som lurer på.


Det er bare en ting som jeg fortsatt lurer litt på, og det er dagsrasjoner med havre og kraftfor til en hest.
De fleste har jo ikke så stor peil på hester (inkludert meg), og de får litt sjokk når de får vite at de må kjøpe mat til hesten, at den ikke bare kan gresse litt innimellom. Det sies at den trenger havre osv. i tilegg, men regner med at den kan gå endel dager med kun gressing, men hvor lenge, og hva blir konsekvensene av ikke kraftfor eller havre?
Er det mulig lage en husregel som feks gir noen konsekvenser etter X dager uten kraftfor/havre? Noen forslag?