Nekromanti Speltimmen v5

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,551
Location
Rissne
Okej, det här är en idé jag gått och funderat på: Jag lyckades komma igång och se film genom att köra filmklubben; kan jag komma igång och spela spel genom en "spelklubb"?

Okej, enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,551
Location
Rissne
Okej, det tog mig två veckor att få ihop, men jag har spelat AaaaaAAaaaAAAaaAAAAaAAAAA!!! for the Awesome i 68 minuter.

Man hoppar från en hög höjd och ska plocka poäng medan man ramlar rakt ner och sen landar där man ska landa.

Rent tekniskt är grafiken okej. Estetiskt... De använder impact som typsnitt, försöker vara sådär ironiskt roliga utan att lyckas, försöker vara sådär crazy-roliga utan att lyckas med det heller. Jag gillar inte alls känslan här, faktiskt.

Jag upplever inte att det känns som att falla när man faller. Jag är höjdrädd i vanliga fall, men här känner jag inget. Kanske för att grafiken är för menlös och trist, kanske för att estetiken inte får saker att kännas som riktiga saker.

Det här var inget spel för mig. Bleh.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,333
Location
Malmö
Jag har spelat Saints Row the Third.

Glider mest runt och gör småuppdrag - borde antagligen ge mig tillbaka in i storyn och få in lite big cash så jag kan fixa tanks-leverans med mera. Jag har också röjt upp lite väl. Känns inte som att jag har så mycket tuggmotstånd längre - inte för att det är en dålig grej (sen att jag går ner i fordonsexplosioner är en annan sak...)

Men jag har iaf Johnny Tag, så det är alltid något. :gremwink:

Det är kul - men det är sandbox, och jag tycker alltid jag slösar en massa tid i sandboxspel. Samtidigt är det jäkligt charmigt att vara total antihjälte i den genomkorrumperade staden Steelport. Fyran ska vara ännu värre - tror jag skulle gilla det.

Tänkte försöka röra mig vidare och kanske börja spela lite mer fokuserat, så jag kan röra mig vidare till Agarest eller Banner Saga (troligen Agarest). Jag började med Skyrim förr-förra veckan, men vill gärna spela andra spel också... :gremsmile:
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,551
Location
Rissne
Min plan är för övrigt att gå uppifrån och ner i min Steamlista. Det betyder visserligen att jag kör en genre i taget, men det får jag leva med.

Efter AAAaaaaaaaa... kommer "Anodyne", så det skriver jag nog nåt om nästa vecka =) (för ja, i min lista kommer zelda-lookalikes och roguelikes i samma "action"-kategori som Aaaaaaaa...)
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,333
Location
Malmö
Jag går efter steam badges just nu, men fortsätter först när jag spelat klart. Er, försöker åtminstone.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Jag kan nog tänka mig att haka på det här? Eller matchar det inte hur jag spelar tevespel? Nytt spel varje vecka verkar osannolikt... å andra sidan skulle jag vilja konkretisera mina tankar om spel jag spelar, samt spela mer. Hm, hm. Återkommer.
 
G

Guest

Guest
Jag spelar just nu pinsamt mycket The Sims 3 för att... ja, kolla bara på den här skärmdumpen

PRAISE THE HOUSETROLL!

Större bild
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,551
Location
Rissne
Eksem said:
Jag kan nog tänka mig att haka på det här? Eller matchar det inte hur jag spelar tevespel? Nytt spel varje vecka verkar osannolikt... å andra sidan skulle jag vilja konkretisera mina tankar om spel jag spelar, samt spela mer. Hm, hm. Återkommer.
Jag tänker att det finns exakt noll egentliga regler för det hela; det går ju utmärkt att köra varannan vecka eller vad som nu känns bra.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
DmC: Devil May Cry

Den här veckan spelade jag klart DmC, på normal svårighetsgrad på PS3.

DmC är en reboot på den klassiska tredjepersons hackandslash-serien Devil May Cry, med ny story, nya personer och justerad värld. Spelet är utvecklat för Capcom av Ninja Theory som tidigare gjort utmärkta Enslaved och rätt bleka DMC-inspirerade Heavenly Sword. Som studio har de gjort gigantiska steg framåt för varje titel och DmC är närapå en fullständig fullträff.

Storyn i DmC är att du styr Dante, en exceptionell ung man som är extremt skicklig på att hantera både svärd och pistol, runt i en nutida värld som egentligen är styrd av demoner (det finns änglar någonstans i den här soppan också). Det hela påminner en hel del om Bayonetta, och det är inte den sista jämförelsen jag gjorde med det spelet medan jag spelade. Berättelsen bjuder inte direkt på några överraskningar ens när den försöker introducera twists, men väl utförd och duger gott för sitt ändamål, att vara en fond för utsökt levererade oneliners (knappt ens Scorseses filmer bjuder på sådana här tillfredställande "fucking"), grym musik och estetiskt mycket tillfredställande miljöer och groteska monster.

Miljöerna är nog det jag tycker är allra bäst med det här spelet. De är vilda, otämjda, påhittiga, roliga att röra sig runt i, estetiskt tilltalande, varierande, storslagna och mycket mer. Spelets utan tvekan största styrka och bland de bästa jag sett på många år.

Spelsystemet är väldigt bra, man kan spela det som en buttonmasher eller bygga ganska komplexa kombokedjor och spelet fungerar bra med både och, åtminstone på de enklare svårighetsgraderna. Som brukligt i den här genren betygsätts du efter varje uppdrag (och under pågående spel för den delen), beroende på hur elegant och snabbt du spelat, och med många små hemligheter i banorna, alternativa vägar och med nya vapen man låser upp under spelets gång finns extremt hög omspelbarhet. Jämfört med Bayonetta har det inte riktigt samma tajta kontroll och har också en lite flytande känsla som jag känner igen från tidigare Ninja Theory-spel. Man prioriterar också animationerna högre än i Bayonetta, vilket gör att man för några halvsekundrar ibland tappar kontrollen och kanske missar en viktig dodge vilket är en smula frustrerande. Spelets plattformshoppningssekvenser är inte alltid 100% heller, då kameran inte alltid hjälper till så bra med avståndsbedömningen. Lyckligtvis är en miss inte en särskilt stor setback, så det drar inte ned upplevelsen nämnvärt.

När DmC är som bäst är det direkt hisnande, med halsbrytande vändningar, imponerande pussliga bossfajter, häpnadsväckande miljöer och sånt jävla ös att jag fick gåshud. Tyvärr tappar spelet ångan under de sista uppdragen, som både blir lite för enkla, lite för korta och lite för enahanda, vilket dämpade intrycket en smula.

Det är inte lika perfekt som Bayonetta, men det är fortfarande ett utmärkt spel och jag kan rekommendera det till de flesta, och för den som uppskattar spel i Devil May Cry-genren är spelet omistligt.

4.5/5
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Re: DmC: Devil May Cry

Jag spelar CS:GO en jäkla massa.

Mina medspelare säger dock elaka saker, kallar mig noob, och frågar om jag fått en stroke eller om jag spelar med touchpad. Ibland röstar de demokratiskt ut mig också.

Det som är bra med CS:GO är att man slipper allt jävla trams med story, cutscenes och tutorials och skit. Man bara lirar.
 

sodapop

Veteran
Joined
29 Oct 2011
Messages
65
Location
Göteborg
Re: DmC: Devil May Cry

OBD said:
Jag spelar CS:GO en jäkla massa.

Mina medspelare säger dock elaka saker, kallar mig noob, och frågar om jag fått en stroke eller om jag spelar med touchpad. Ibland röstar de demokratiskt ut mig också.

Det som är bra med CS:GO är att man slipper allt jävla trams med story, cutscenes och tutorials och skit. Man bara lirar.
Ja, bra spel. 5/5 i sällskap med vänner. Har en bit över 300 timmar!

Ibland blir det tragiska 2-16 förluster, ibland blir man kallad "retard" av främmande tyskar och ryssar, men IBLAND(!) går det bra.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,551
Location
Rissne
Re: DmC: Devil May Cry

OBD said:
Det som är bra med CS:GO är att man slipper allt jävla trams med story, cutscenes och tutorials och skit. Man bara lirar.
Jag blev så provocerad av att alla jävla spel jag ser som verkar coola faller på att de bara kör multiplayer att jag köpte Enslaved: Journey to the West för någon dag sedan i ren protest.

//Krank, som är sur på spel som t.ex. nya värdelösa multiplayer-only-mechwarrior


EDIT: Ovanstående var INTE menat som ett "du spelar fel" eller så. Basatt alla vet. Försöker inte starta nåt gräl eller så =)
 

Vimes

Lenny Kravitz
Joined
15 Jun 2000
Messages
11,369
Hearthstone

Jag spelar Hearthstone-betan. Det är ett digitalt CCG, någon form av Magic light i Warcraftvärlden som Blizzard ska lura på oss. Jag tycker det är trevligt och lättillgängligt. Hitintills har jag mest spelat Shaman.
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Re: Hearthstone

Laddade ner det.

Väldigt likt magic, men med en del förenklingar. Inga länder utan alla tickar upp med en mana per runda. Monster blockar normalt inte utan man kan fritt välja om man vill slå motståndaren eller nåt av monstren.

Jag är inte övertygad efter att ha kört tutorial och en ai-fight.
 

Lukas

Smutsig hippie
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,611
Location
Huddinge
Re: Hearthstone

Vimes said:
Jag spelar Hearthstone-betan. Det är ett digitalt CCG, någon form av Magic light i Warcraftvärlden som Blizzard ska lura på oss. Jag tycker det är trevligt och lättillgängligt. Hitintills har jag mest spelat Shaman.
vill du ta en match någon gång?
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,551
Location
Rissne
Jag fuskar lite. Aaaaaaaaaa(...) for the Awesome spelade jag trots allt inte alla 60 minuterna av den här veckan.

Jag har spelat 61 minuter av Anodyne den här veckan däremot.



Anodyne är en zelda-like med retrografik... gjord av David Lunch eller något. Musiken är stundtals riktigt obehaglig, man stöter på massor av figurer med minst sagt underliga historier som inte alls hänger ihop med "main quest"...

Överhuvudtaget är jag ganska impad. Grafik och ljud samarbetar väl, estetiken är klockren, kontrollerna enkla och klassiska.
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,023
Location
Sthlm
jag har spelat 30 timmar ArmA 3 de senaste två-tre veckorna.

Det är en soldasimulator som bygger på att det är skitjobbigt att kriga.

Spelet lever på att folk sitter hemma och gör olika uppdrag som man laddar hem genom Steam, det finns nån slags kampanj med, men den är trist och pajig och näst intill ospelbar.

Det är ett sånt spel där man måste kolla på videos för att lära sig GÅ och SKJUTA, något som man gör i typ alla spel.

Jag tycker att det är bra för att det kräver helt andra saker av mig än andra spel.
Sen är det klart att det går att tröttna på att spelat kräver att jag går över en kulle på rätt sett, eller blir upptäckt och tokdödad.

Det otroligt populära DayZ är baserat på ArmA 2 motorn, så folk som har spelat det är lite bekanta med hur motorn känns.

Det finns också gott om videos att kolla på på youtube, där folk som faktiskt kan gå uppför en kulle visar hur bra de är på just detta.
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Re: Hearthstone

Ok, det blev tydligen Hearthstone som blev veckans spel för min del.

Som jag sa i förra inlägget är spelet en förenkling av magic, men det är egentligen rätt vettiga förenklingar. Att skippa länderna var rätt givet,men att ta bort all form av timing var ett smart drag. Det finns alltså inga (vad jag sett) saker som kontringar eller liknande interupts, utan först spelar ena spelaren sin runda och sen gör nästa spelare sin runda; utan avbrott. Motsvarigheten till interupts (eller hette det instants?) är istället secrets som man spelar ut dolt i förväg och som sedan triggas av vad motståndaren gör. Exemplen jag sett hittills är armor som skyddar mot angrepp och grejer som instantdödar monstret som anföll hjälten.

Än så länge känns spelet lite väl simpelt, men det kan bero på den begränsade mängden kort jag har. Idén att köpa "låtsaskort" för riktiga pengar tilltalar mig inte alls, så jag får se hur länge spelet håller utan investeringar.

Jo, Blizzard har en smart lösning på problemet med trejdandet också, istället för att ge folk möjlighet att byta/köpa kort av varandra, så måste man permanent ta bort kort för att få nån sorts "dust" som man kan bygga nya kort för. Till en riktig ockerkurs förstås. :/ Giriga, smarta typer de där Blizzard.

Betyget blir 3/5. Spelet är så pass smidigt och väldesignat rent tekniskt, att magic-datorspelet känns helt värdelöst i jämförelse (magic-spelet på dator var sjukt segt, så det var egentligen värdelöst oavsett vad man jämför med). Den stora bristen är förstås pay-to-win-konceptet som får mig att tvivla på om spelet har nån hållbarhet om man inte är beredd att betala.
 

Brynolf

Dum fan
Joined
11 Oct 2003
Messages
3,694
Location
Stockholm
Re: Hearthstone

Jag har fastnat i Hearthstone-träsket den senaste månaden. Har inte betalat en spänn och det är ändå skitkul.
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
8,588
Re: Hearthstone

Tja, mitt dataspelsliv ser ut så här:

1) Satsar på att bli så bra på Starcraft II att jag avancerar upp till den näst sämsta ligan: Silver League.

Min värdighet äts upp i samma takt som insikten växer att jag knappast blir bättre. Just nu är jag tvåa i min division, men ligger -13 i matcher. Tycker att så fort jag börjar vinna så möter jag nån ex-platinum-spelare sopm spelar unranked. Och hörni, konkurrensen har blivit överjävlig just nu, eftersom alla sugiga Bronze League-spelare har tröttnat. Det finns bara en kvar och det är jag. Aaargh!

Jag är rätt snabb, tycker att jag har ganska ok koll på building orders, är snabb på att expandera, men suuuger kopiöst på allt vad micro heter. Mycket move action som slutar med att mina soldater offrar sig för precis ingenting.

Men att sitta och detaljklicka funkar inte eftersom jag är för gammal, för ointresserad, för otålig, har för dålig mus och för dåliga ögon. Och nej, jag vill inte spela Protoss, trots att alla kidz hånfullt påstår att det är den enklaste rasen. Nån sa (roligt tycker jag) att protoss är så enkla att spela så att det liknar det svåra med att koka vatten, liksom rätt automatiskt så fort du fått på kastrullen på plattan. :gremgrin:

Men jag kan bara inte sluta...jag måste lyckas avancera åtminstone en jävla liga innan jag ger upp.


(2) Baldur's Gate: Enhanced Edition

Tja, jag spelar på en padda i soffan och mysspelar, inte minst med den värmande tanken på hur mycket hårdvara jag behövde för ca 15 år sedan för att kunna lira det här spelet. 75:- är rätt okej pris också...

Och ju mer jag spelar desto mer inser jag att precis så vill jag spela D20: många dödliga fajter, bra story* och gejmistiskt. Baldur's Gate motsvarar mitt rollspelsideal! (iaf när det gäller den typen av rollspel)


* Ett sidospår: jag är förälskad i allt vad OSR heter, men många gånger tycker jag att det saknas en story. Sent har jag insett att många i OSR-gänget faktiskt avskyr stories. De föraktar Dragonlance och tycker att äventyr som "Time of the Troubles" är dåliga för att det är så invecklat med en metastory som pågår i bakgrunden. Ro hit en dungeon och lite ös, liksom.

Och jag kan gilla det där, men fattar inte hur OSR-folket kan lira dungeon efter dungeon utan att...tröttna? Blir det inte lite som att gå på ett vaxkabinett med tokroliga monster i monter efter monter efter monter efter monter utan att det finns något egentligt tema?
 
Top