Nekromanti Rollspeliga omoderna TV-spel?

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Ja, när det handlar om konsoler som varken är nya eller retro antar jag att det är tal om att vara omodern ...

Nå, vi har Nintendo Wii och Xbox 360 här hemma. Mest är det barnen som spelar och det är mest tal om Lego-spel, Mario-spel, Minecraft osv. Så när far i huset spelar, spelar han mest med barnen. Fast han skulle ju vilja spela lite på egen hand också, utöver de småstunder han röjer lite Xonotic på datorn. Men vad? ... Har dålig koll på TV-spel då jag föredrar bordspel framför blippbloppande.

... Jag gillar spel som gamla Baldur's Gate och Diablo. Eller ja, jag gillar en massa spel, men ska jag föredra något så är det spel av den här typen.
 

Spelaroll

Veteran
Joined
7 Mar 2015
Messages
89
Jag kan inte tillföra något, men den kunde lika gärna vara skriven av mig. Så jag följer tråden med stort intresse.
 
Joined
1 Feb 2013
Messages
859
Location
Norrbotten
Baldurs gate spelen är bra. tillbringat många timmar med dom. Förutom första delen i baldurs gate 2. fängelsehålan i början. den är hemsk tycker jag. super tråkig till man lyckas ta sig ut i staden :)

Baldurs gate är ju även ett spel som är baserat på Papper och penna rollspel. DoD speciellt om jag inte misstar mig. så det bör ju vara ganska enkelt att att rollspela.men skulle väl å andra sidan bara vara som en twist av DoD?
 

Godzillikles

Veteran
Joined
22 Oct 2013
Messages
157
Location
Skaraborg
Till Wii tycker jag att Xenoblade Chronicles kan vara värt en titt: Utforskande, samlande, strid i grupp (grupp av figurer i spelet, inte grupp av spelare), och story.
edit: Eftersom du nämner att du gillar Diablo så finns ju Diablo 3 till Xbox 360, också.
 

Arazand

Veteran
Joined
6 Aug 2015
Messages
190
Spela Xenogears (Playstation 1) på emulator på datorn om du inte redan spelat det. Jrpg förvisso men ett fantastiskt spel som ger mig massor av idéer fortfarande.

Fallout 1 och 2 om du inte spelat dessa har du missat de bästa post-apokalyps rollspelen som jag skulle vilja påstå någonsin skapats. 3, New vegas och 4 not so much, men de är bra på sina egna sätt.
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,008
Location
Sthlm
Xbox 360 har jag en, och kan komma med följande tips:

Dragon Age: Origins är nog det klassiskt rollspels-rollspeliga spelet på xbox.
Dragon Age 2 är mer action-orienterat och återanvänder samma dungeons lite för mycket.

Mass Effect serien är 3:e persons actionrollspel i rymden. 2:an är bäst.

Kingdoms of Amalur är ett action rpg i cartooning stil som är längre än det var kul för min del, jag spelade i typ fjorton timmar och kanske halva spelet var kvar.

Witcher 2: Assasins of Kings är ett småtrasigt spel med besvärlig kontroll. Men det är jävligt vasst ändå. Man är nån slags monsterjägare som ligger runt, lägger sig i politiska frågor och dödar lite moster.

LA Noire är (förutsett att man sätter sig i passagerarsätet i polisbilen) ett spel om att utreda brott i Los Angeles på Noir-tiden. Man vänder på olika föremål på brottsplatser, förhör folk och blir långsamt söndersliten av människornas inre mörker. Ibland skjuter man lite pistol eller jagar nån till fots också. Inte så data-rollspeligt men ganska likt bordsrollspelande.
Den som sätter sig ner i förarsätet får i stället köra bil i Los Angeles i en miljon timmar. Det är en lite annan upplevelse.
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Har inte så stor koll på konsol spel i dagsläget. Så mina förslag kommer vara mer/helt PC orienterade.

Kommer lägga all "om spelet" text i en spoiler (där är dock inga spoilers i texterna), så du slipper läsa allt det om du inte vill, och då är det ju bara att googla spelens namn istället... jag tenderar ju skriva alldeles för mycket, och denna gången är inget undantag. XD


De två första är nog de två spel på marknaden i dagsläget som är mest likt Baldurs Gate ur min mening... bl.a för att de är båda så kallade "spiritual successors" till just spel som Baldurs Gate, Icewind Dale, Planescape: Torment, Neverwinter Nights, etc... specielt andra spelet är extemt likt BG. Jag anser även att de är de två bästa Baldurs Gate liknande spelen på marknaden som kommit ut under de senaste 6-7 åren.

Dragon Age: Origins:
Kom ut 2009, skapad av BioWare. DAO är spelet som jag anser definitivt vara en del av orsaken till att vi just nu har en så pass stark "oldschool cRPG revival" som vi har, och har haft under de senaste 5 något åren (men som inte har börjar ta frukt helt förrän under de senaste 2 något åren när fler av cRPG spel började dyka upp). Det är också ett av mina absolut favorit fantasy baserade RGP's som kommit ut på PC under den senaste mängden åren. Spelet är mer eller mindre fullt röstskådespelat, förutom "din karaktär" (huvudkaraktären) som aldrig pratar (man hör denne i strid, men aldrig i konversationer). Spelet har en bra story, intressant värld, intressanta karaktärer och companions, etc. Tror de säger att det ska ta en ca 50 timmar att klara spelet om man bara kör huvud storyn i spelet. Själv har jag lagt 250+ timmar, men det är delat på två spelomgångar (där jag inte spelat klart någon av dem, och att jag nog är en 50-100 timar bort från att bli klar med någon av dem), och med tillägget att jag är en typ av spelare som bara måste "göra allt" i ett spel innan jag klarar spelet. Jag är dessutom en "natural grinder" när jag spelar, grindar i spel utan att jag ens märker att jag gör det, plus att jag tenderar lägga oerhört mycket tid på andra grejer i spelet som de flesta skulle anse var onödigt. I alla fall... Där finns en massa extra material till DAO också, en expansion, och en mängd DLC'er av olika storlekar... och det går antagligen att få tag på en "complete/ultimate/etc" version av spelet där alla, eller de flesta, av dessa redan ingår. Där finns även en DA2, som inte blev så himla väl mottagen (specielt inte av DAO fansen, bl.a pga att ens förmåga att styra sin grupp i en strid är minskad för att spelet blev mer "action aktig" än vad DAO fansen ville ha, och jag tror ens karaktär var lite mer låst till vem de var), men som jag inte vet om det faktiskt var bra eller inte eftersom jag inte spelat det... för att jag inte tycker om att hoppa över spel i en serie, och vill klara DAO innan jag ger mig på DA2. Där är även en "DA3", eller Dragon Age: Inquisition som den heter, som har blivit bättre mottagen än vad DA2 blev, men där jag hört att även om de gjorde stridssystemet mer likt DAO så är det fortfarande inte tillbaka till där DAO var med ens möjlighet att kontrollera sin grupp och ha en bra översikt av stridsfältet (som man har i DAO och spel som Baldurs Gate etc).
Pillars of Eternity:
Kom ut 2015, skapad av Obsidian Entertainment (företaget som reste sig ur askan av Black Isle Studios, efter Interplay lade ner BIS mot slutet av 2003, BIS var ju då företaget som skapade spel som Fallout, Icewind Dale, och Planescape: Torment... men var ju även då "publishers" för just Baldurs Gate). PoE är nog det spel i dagsläget som jag skulle säga är mest likt Baldurs Gate, på alla sätt och vis. Spelet är inte 3D som DAO är, utan är isometrical som hur BG var, och andra spel från den tiden. Dock så skapar du bara din egen karaktär, dina companion förses du med från spelet (dock så kan du själv levls upp dom om du vill, vet inte vad som är default med det just nu dock, så kolla upp det). Spelet är också delvis röstskådespelat, där en del karaktärer har en liten del av sina dialoger läst av röstskådespelare, men det är nästan aldrig allt, och det är nog där mer för att ge en "flavour" av vissa av karaktärerna. Din karaktär är precis som i DAO tyst, talarOch även för att det är oerhört dyrt att ha tal i spel, för dyrt för någon som skapar ett spel tack vare en Kickstarter. Detta är definitivt ett av de där spelen som helt klart endast finns tack vare att spel som DAO hjälpte till att dra igång den "oldschool cRPG revival" som vi är i just nu... och på det så hade detta spelet inte ens funnits i dagsläget om det inte var för fansen av denna typen av spel, för spelet kom till tack vara att Obsidian Entertainment hade en framgångsrik Kickstarter kampanj för Pillars of Eternity (de hade försökt få förlag att hjälpa dem skapa spelet, men ingen nappade, så de tog den enda utvägen de hade). Så om Baldurs Gate is you jam, så är där en rätt bra chans att du kommer åtminstone gilla PoE. Jag själv gillar spelt skarpt, intressant värld och karaktärer, storyn känns bra och välskriven, etc. Där finns också redan en expansion till spelet ute, "PoE: The White March", del 1 av den kom ut i höstas, och slutet, del 2, ska tydligen komma ut i mitten av Februari.
När det gäller spel liknande Diablo... där känner jag inte till så mycket... mest för att även om jag gillar RPG spel (och RPG spel är ju då min favorit typ av spel, mer strategi och taktik typen av grejer snarare än "action/hack-n-slash"), så tenderar jag mer föredra rollspel som är turn-based, eller "real-time with pause" typen af rollspel. Diablo typen av rollspel tröttnar jag på snabbare än de andra typerna jag nämnde, och jag är mindre benägen att känna för att spela dem också när jag ser något nytt. Så jag har bara två som jag kommer ihåg just nu.


Torchlight, och Torchlight II:
Kom ut 2011, skapad av Runic Games. Finns inte så himla mycket att säga om dem igentligen... vilket kanske inte låter lovande... men det är nog mer för att spelet gick lite under radarn trots att den fick bra betyg och recensioner. Vad jag spelat av dem så gillade jag dem. En del av spelets skapare var del-skapare av just Diablo, och där är helt klart en diablo känsla över det hela, men det ser och känns annorlunda ut (mer cartoony, men ser rätt bra ut, jag gillade det). Världen i sig är inte så "angels and devils" fantasy religös-aktig som Diablo var, utan har mer en fantasy-magic-steampunkig stil över sig. Also... pet companions! :grin: När du skapar din karaktär så får du välja ett (utav 3 eller 4 olika) djur som din följeslagare. Ett djur som hjälper dig slåss... men som du även kan dumpa loot på och skicka den till stan där den säljer det åt dig (där då djuret är borta under en liten stund), så du slipper springa fram och tillbaka lika mycket som i Diablo 1 och 2. Och tydligen ska 1:an finnas på Xbox 360 också. Som sagt, jag gillade spelet, och många som spelade det verkar ha gillade det också, det bara verkar ha gått lite under radarn. Så det kan vara värt att kolla upp det.
Som avslutare, så har jag en fråga. Vad tycker du om spel som är turnbased? Spel som Fallout 1 och 2? Är det något som du är intresserad av?

För i denna "oldschool cRPG revival" grejen som vi är i just nu (och som började växa fram under de senaste ca 5 åren... tack vare att spel som Dragon Age Origins kom ut, men även XCOM: Enemy Unknown (även om det inte är ett "RPG" per say) för turnbased sidan av det... spel som visade att där fanns en marknad för dessa typen av spel), så har där kommit ut en del spel på turnbased sidan som du i så fall kanske skulle vara intresserad av.
 

Kuma

Veteran
Joined
29 Jan 2015
Messages
123
Till 360:n måste jag rekommendera Elder Scrolls spelen; öppna sandlådor där du kan bygga karaktärer tämligen fritt, köra din main quest eller virra runt på diverse side quests ad infinitum, gräva ner dig i någon crafting (eller flera olika, eller ingen, your choice), gifta dig och adoptera en batting, etc. Av alla spel jag kört till 360:n är nog Elder Scrolls de som påminner mest om table top RPG's. Men jag har ju inte kört allt, så klart.
Del 4 (Oblivion) är jag inte överdrivet förtjust i, främst på grund av leveling-systemet, men det är i grund och botten ett bra spel.
Del 5 (Skyrim) har ett mer strömlinjeformat leveling-system som ger dig större möjlighet att spela som du vill utan att gimpa din karaktär.

Spelen erbjuder flera raser och folkslag att välja mellan när du skapar din karaktär, och ger god möjlighet att customiza utseendet. Valet påverkar vissa racial abilities och ger små boosts till olika skills som i slutändan är tämligen irrelevanta, så det är inget man ska känna sig hindrad av - såvida man inte är en power gamer, så klart.

Att sedan Skyrim är ett av de snyggaste spelen jag kört till 360:n är kanske inte det viktigaste, men det skadar ju inte heller ;-)

Mass Effect spelen har nämnts tidigare, fantastiska spel allihopa med både space opera och gritty. Själv får jag mycket Babylon 5 vibbar av dem, på många olika sätt. För min del är det en positiv jämförelser.

Sen tycker jag personligen, till skillnad från Jocke, att del två är den svagaste länken i serien, men smaken är som baken. Del ett är rätt annorlunda upplagd, både vad gäller spelkänsla, exploration och leveling, och det som ändras i del två görs bättre i del tre. I mitt tycke. Men, som sagt. Som baken.

[Spoilervarning]
En liten varning när det gäller Mass Effect serien, dock. Avslutningen på trilogin möttes av så mycket kritik och protester av fans och spelare, att BioWare kände sig tvungna att släppa en extra (gratis) DLC för att förtydliga (och förlänga) slutet. Dock inte, i praktiken, förändra.
I mina ögon var kritiken förtjänad, men även där är det ju den personliga Baken som gäller, as it were ;-)
[Slut spoilervarning]

Happy gaming!
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Jag får väl dra mitt strå till stacken jag också när det gäller Mass Effect spelen. De är en av mina absolut favorit rollspel på marknaden... och ME serien är den enda andra spel-serien som kan mäta sig med vad jag tycker om Final Fantasy serien (vilket alltid varit min favorit spel-serie).

De är ju inte som sagt spel som liknar Baldurs Gate eller Diablo... utan de är ju mer "action role-playing, third-person shooter, video-games"... så det får tas i beräkningen för om du skulle gilla dem eller inte. Håller helt med Kuma om att det känns rätt Babylon 5 över hela serien, men skulle lägga till Star Trek också till mixen... och lite andra sci-fi serier... som Farscape, Firefly kanske (fast mer militärisk), S:AAB (Space: Above and Beyond... fast minus stridsplans flygandet då så klart), och kanske en hel del annat också. Det är i alla fall en soppa som jag verkligen gillar. :)

Inga av de tre spelen är helt perfekta, alla har vissa bitar som de är lite dåliga på, och andra bitar som de är bättre på. Och vilka bitar som de är det på kan variera mellan spelen.

Som t.ex det "mekaniska" i spelen... alltså hela den biten med rörelse systemet, 3rd-person shooter systemet, och allt sådant "mekaniskt"... kan varierar rätt rejält mellan spelen. ME1 är helt klart det sämsta på den biten... det är... funktionerande som bäst... väldigt grovhugget och oslipat. ME2 är långt mycket bättre. Och ME3 är helt klart det bästa av dem när det gäller det mekaniska, bland topnivåerna av denna typen av 3rd person shooters skulle jag vilja säga. Det kan vara väldigt skakande att gå från att ha spelat ME3, till ME1 igen, just på grund av hur stor skillnaden är. Jag kan dock inte ge någon info för hur bra eller dåligt det är med en kontroll, för jag har bara spelar ME spelen på PC med tangensbord och mus.

Men... oavsätt de olika problemen som de olika ME'na må ha, oavsätt hur dåligt vissa grejer än må ha varit... så tycker jag att konversationssystemet i all tre spelen (ett system som jag tycker är helt passande på mer action orienterade rollspel som ME är) är så pass bra... och tycker specielt att storyn i alla tre spelen är så himla bra... att de flesta av nackdelarna i alla spelen slätas ut rätt rejält. Storyn i sig själv ser jag som nog för att släta ut de flesta av de vassa kanterna som spelen må har. Och om man lägger till de andra grejerna i de olika spelen som jag också gillade, så blir det mest en axelryckning för mig när man snackar om de dåliga sakerna med ME spelen... för spelen som helhet är helt enkelt för bra för att hänga upp sig på de få grejerna som varje spel är lite sämre på. XD

Jaja... nu har jag snackat mycket... igen. Så jag ska bara avsluta det hela med att säga... om du börjar spela nu, så har du åtminstone en ca 9-11 månader på dig att klara ME 1, 2 och 3... för mot slutet av året så ska "Mass Effect: Andromeda" komma ut! :grin:
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,481
Location
Rissne
Rhodryn;n149714 said:
ME1 är helt klart det sämsta på den biten... det är... funktionerande som bäst... väldigt grovhugget och oslipat. ME2 är långt mycket bättre.
"Sämst" är det nog bara om det man eftersträvar är ett djupt, actionfyllt system. Jag saknar möjligheten att skippa de flesta strider genom att helt enkelt ta hand om fienderna med mitt snipergevär och oändlig ammo... Jag föredrog helt klart ettans stridssystem. Mycket bättre för oss som mest bara ville utforska och få mer story. Tvåan och trean behöver "skip combat"-knappar och bättre möjligheter att utforska planetytor! =)
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,588
Location
Stockholm
Jag och frugan ska ta oss an Life is strange och jag är megapepp av de sagolikt bra kompis-rekommendationer jag fått.
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
krank;n149726 said:
"Sämst" är det nog bara om det man eftersträvar är ett djupt, actionfyllt system. Jag saknar möjligheten att skippa de flesta strider genom att helt enkelt ta hand om fienderna med mitt snipergevär och oändlig ammo... Jag föredrog helt klart ettans stridssystem. Mycket bättre för oss som mest bara ville utforska och få mer story. Tvåan och trean behöver "skip combat"-knappar och bättre möjligheter att utforska planetytor! =)
Fair enough. Dock så är det ju just bara det mekaniska jag snackar om i det stycket. Mängden, och/eller längden, av strider/na är ju en annan, och helt egen, grej. Då snackar man ju mer om sådants som spelets rytm och pacing och andra sådana grejer. Det jag snackar om är ju mer att ens karaktär gör vad man vill när man vill det, och gör vad man förväntar sig att de ska göra, inom en rimling mängd tid, när man trycker in de olika knapparna/tangenterna... och där kunde ME1 ibland krångla sig... specielt innan man lärt sig spelets konstiga tendenser och sådant. 2an och 3ans mekanik var långt mycket mer fungerande på det, mindre grejer som kom ivägen för ens kontrol av ens karaktär.

Som dig så tycker jag det var syn att 2 och 3 inte hade planetutforskar grejen som 1an har... men om jag/vi förstått det rätt, förståt det lilla BioWare har sagt och visat om MEA, så kommer vi få det igen med Mass Effect: Andromeda... man kan ju hoppas i alla fall. :)

Sen så har du oändlig ammo i alla spelen, skillnaden är ju dock bara hur det hanteras... Överhettning och cooldown i 1an, vs magasin och omladdning i 2an och 3an. Jag hade inga problem med 1ans ammo system, men 2an och 3ans ammo system känns mer "naturligt".
 

Kuma

Veteran
Joined
29 Jan 2015
Messages
123
Ber om ursäkt, det här kom rätt rejält off topic, men... ska bara svara på det här också :p

Rhodryn;n149774 said:
Fair enough. Dock så är det ju just bara det mekaniska jag snackar om i det stycket. Mängden, och/eller längden, av strider/na är ju en annan, och helt egen, grej. Då snackar man ju mer om sådants som spelets rytm och pacing och andra sådana grejer. Det jag snackar om är ju mer att ens karaktär gör vad man vill när man vill det, och gör vad man förväntar sig att de ska göra, inom en rimling mängd tid, när man trycker in de olika knapparna/tangenterna... och där kunde ME1 ibland krångla sig... specielt innan man lärt sig spelets konstiga tendenser och sådant. 2an och 3ans mekanik var långt mycket mer fungerande på det, mindre grejer som kom ivägen för ens kontrol av ens karaktär.
Det här håller jag inte riktigt med om. Jag tycker inte att kontrollen i ME1 krånglar, eller är sämre/trögare. Det är bara en annan kontroll. Inte lika utpräglat FPS/shooter orienterad, kanske. Ingen speciell spelmekanism för att sitta/stå och trycka bakom skydd och sedan sticka fram huvudet och ta potshots på motståndarna - man får vackert bedöma skyddet man kan få av eventuella obstacles och huka sig manuellt med hjälp av knappen. Inte lika assisterad kontroll, definitivt. Men inte spattig.
Ingen reload, ingen ammunition, utan värmeutveckling och en en överhettnings-tröskel - man får paca sin eldgivning eller råka ut för ett längre eldavbrott.

Iofs är det konsolversionerna jag har spelat. Hur kontrollen är i PC-versionerna av spelen har jag ingen som helst aning om.

Rhodryn;n149774 said:
Sen så har du oändlig ammo i alla spelen, skillnaden är ju dock bara hur det hanteras... Överhettning och cooldown i 1an, vs magasin och omladdning i 2an och 3an. Jag hade inga problem med 1ans ammo system, men 2an och 3ans ammo system känns mer "naturligt".
Tvåan och trean har inte oändlig ammo. Ammo konsumeras via heat clips, som matas ut, precis som tomhylsor, allt eftersom de används upp. Får du slut på heat clips, så kan du inte skjuta mer, utan är hänvisad till dina powers (eller cqc, om man nu skulle föredra det). Oftast hittar man tillräckligt med heat clips för att kunna panga på mest som man vill, men inte alltid.
Återigen vet jag dock inte om detta är annorlunda i PC-versionerna än på 360:n.

Jag skulle alltså vilja hålla med krank i att den ena approachen inte nödvändigtvis bör specificeras som bättre än den andra. Bara annorlunda. Och vilken man gillar mest är högst personligt.
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Där är en hel del någerlunda, till helt, nya turnbased rpg's som jag skulle vilja rikta folks ögon till. De flesta, om inte alla, är PC baserade.


Shadowrun Returns, Shadowrun: Dragonfall, och Shadorun: Hong Kong.
Shadowrun Returns är nog det spelet som till fullo drog igång, och visade att stora kickstarter projekt kunde vara riktigt framgångsrika. Men byggde också vidare på, vad "XCOM: Enemy Unknown" på många sätt och vis var först med att visa några år tidigare... att där faktiskt fanns en marknad för spel som var turnbased. Innan XCOMEU så var turnbased mer eller mindre en död typ av spelsätt... de sista av de stora spelen, som var turnbased, som kom ut som hade någon typ av framgång på marknaden var runt millenie skiftet till en 2-3 år in på 2000-talet... efter det så började det sjunka kraftigt. De flesta turnbased spelen som man kunde få tag på efter det var antingen mindre indiespel, handhållna spel (PSP, DS, etc), mobilspel, och några enstaka jRPG's och wRPG liknande spel här och där... ofta spel som helt enkelt inte togs på allvar över huvud taget, varken av industrin i sig själv, eller majoriteten av spelare. I alla fall. Shadowrun Returns, Dragonfall, och Hong Kong är alla spel som jag personligen tycker är riktigt bra. Och om man gillar rutbaserad tactical turnbased combat, RPG... för att inte tala om Cyberpunk och Fantasy (Fantasy raser, magi, etc, mashat ihop med Cyberpunk)... så får man det här. :)


Wasteland 2.
Ytterligare ett kickstarter spel som visade kraften av fansen. Och ytterligare ett spel som visar att "Turnbased is back!". För personer som verkligen gillar orginal Fallout spelen så är detta verkligen att rekommendera. För Wasteland 1 är spelet som inspirerade skapandet av Fallout 1 (många av samma folken arbetade på båda har jag för mig), och en/några av folket som låg bakom Wasteland 1 gjorde 2'an. Ett "post-apocalyptic tactical turnbased rpg" (rutbaserad strid) värt att kolla tycker jag.


Divinity: Original Sin.
Ytterligare ett spel som delvis blev till tack vare kickstarter. Det är ett lite mer traditionlet fantasy rpg, with some twists. Dess strids system är lite annorlunda. Det är turnbased kombinerat med action points... och ett slagfält som inte är rutbaserat alls, utan det är mer avstånda baserat (du är fri att flytta dina karaktärer vart de vill, så länge man har action points till det). Spelet har också ett väldigt djupt karaktärsskapar system... till och med djupare än vad Dragon Age: Origins är, så det krävs sin spelare för att ta sig an karaktärsskapandet... men personer som är vana vid penna och pappers rollspel, specielt de mer avanserade typerna, kommer nog inte ha allt för stora problem med det. Spelet har också en 2-spelare co-op möjlighet. För man skapar 2 karaktärer i spelet som är permanenta (sen kan man ha 2 ytterligare companions på det som spelet förser en med)... och om man kör co-op i spelet så styr varje spelare vars en huvud karaktär, och kan sen bestämma hur de två andra companions ska delas upp (har jag för mig).


Hard West.
Western + lite Fantasy'aktigt, turnbased, tactical rpg. Har du spelat XCOM: Enemy Unknown/Within, så vet du hur stridssystemet är, för det är en nästan rakt av kopia av det stridssystemet. Det är dock ett lite annorlunda rollspel, inte bara för att det är ett spel som utspelar sig under Western tider, eller för att där är lite magi i det hela... men även för hur storyn i spelet fungerar. Du väljer ett kapitel, där du spelar som, och följer en viss karaktär i dennes mål, och när det kapitlet är klart väljer du ett nytt som följer en annan karaktär. I kapitlen spenderar också tid på en 3d karta där man springer runt med en ikon som representerar en själv, där man gör allt från att samla in guld, utrustning, mm... och sen så är striderna då ju egna småkartor där man springer runt med sina karaktärer. Tänk Fallout 1, 2 och Tactics... världskarta för resande mm (fast mer inzoomat och sådant), och sen uppdrags områdena. Ens karaktärs förmågor och sådant är också lite intressant och annorlunda. Många av ens färdigheter är representerade av spelkort som man equipar på sina tillgängliga karaktärer, och det kan ge en karaktär många olika typer av färdigheter och effekter. Jaja... tyckte det var ett intressant och anorlunda rpg, är ju i vanliga fall inte särskilt mycket för Western grejs, men XCOM stridssystemet drog mig in.


Blackguards (aka The Dark Eye: Blackguards), och Blackguards 2.
Fantasy, turnbased, taktiskt rpgs, där strid tar plats på ett hexagont stridsfält. De är rätt så "run of the mill" aktigt rpgs, och når inte upp till spel från topstandarden av rpg's. Det gör vad det borde mer eller mindre, as one would expect liksom. Det kan fylla tiden mellan bättre rpg's i alla fall. XD


Darkest Dungeon.
Ytterligare ett kickstarter spel. Lite unikt också som spel. Det har en sen medeltida-, till tidig renässans-, -aktig horror med fantasy element i sig... tänk Cthulu, Kult, etc... fast då i en annan tidsålder. Skulle väl kalla det lite mer RPG-lite på vissa grejer... för det är ju mer ett "rogue-like, dungeon crawler, risk-management" typ av spel, där allt i uppdragen utspelar sig i en sidescrolling typ av grej, stid är turnbased. Och där rpg elementet i spelet är mer på att ens karaktärer och deras utrustning kan levla upp, och sådant. "Du" är en person som fått i uppdrag av en gammal släkting att hyr in hyrsvärd för att försöka rensa ut all ondskan i din familjs gammla hem... som din gammla släkting... ja.. orsakade. Det är inte ett förlåtande spel om man gör misstag, dinna karaktärer kan dö, permanent... och på det så kan de dra på sig allt från stress (kan oftast bara sänkas genom att man skickar dom ivåg på stresssänkande aktiviteter i byn, supa sig full, be, gambling, etc) som kan ha både för och nackdelar av olika styrkor... till possitiva och negativa "traits" som effekterar spelet i olika områden och sätt (på uppdrag, t.ex en kleptoman som stjäl loot som du hittar, hatar en viss typ av fiender så gör mer skada på dem... eller utanför uppdrag som t.ex religös så kan bara sänka stress genom att be i byn, eller en trait som gör att de sänker stress mycket mer om de gör en specifik stressreleaver i byn etc). Ljusnivån i uppdragen är också viktig, ju mer ljus ju lättare fiender och mindre loot och exp, och mörare det är ju svårare fiender men bättre loot och mer exp. Så man kan delvis sätta svårigheten genom att se till att man har tillräckligt mycket facklor med sig. Mat är också viktigt, för hunger kan orsaka problem, specielt i långre uppdrag där de måste äta flera gånger. Spelets art-direction är riktigt intressant också, så där mörk och hemsk och sådant som man skulle kunna förvänta sig i en sådan här setting. Och talarrösten i spelet är riktigt skön också. :D Han ger dig storyn i spelet efter hand som du spelar, och han kommenterar med sköna kommentarer när något specielt händer i en strid. "Executed with Impunity!" :D


UnderRail.
Ett rätt nytt spel, en månad eller så, and kickstarter... XD Indie mer eller mindre. Det är ett "post-apocalyptic turn based isometric role-playing video game" som utspelar sig i ett underjordiskt järnvägsnät. Tänk orginal Fallout spelen kombinerat med Metro 2033. Har bara spelat en 10 något timmar än så länge, men utefter vad jag sätt så gillar jag det. Vädigt Fallout aktigt över karaktärssystemet också. Det känns som ett "proper cRPG" typ av spel. Det gäller att vara uppmärksam dock, för UnderRail, precis som med många av denna typen av spel från den gamla eran, så är det möjligt att missa vad man ska göra. För även om noteringarna för uppdragen ger en rätt bra beskrivning på vad man ska göra, och var man ska göra det, så kan ibland delar av uppdraget bara ges i form utav samtalet man hade med uppdragsgivaren. Och ofta har jag märkt att uppdrags relaterad information går inte alltid att få upprepad för sig från uppdragsgivarna, så om man missade var exakt man skulle möta upp en kontakt i uppdraget, så kan man spendera rätt mycket tid till att irra runt i försök att komma på vad det var man skulle gå. "Go to X area, then go east from there, and west from the next intersection" etc... på det så är där ingen "let me add that to your map" grej, eller en markerande grej som leder vägen till nästa uppdrag, eller ! som påpekar att en karaktär har uppdrag för dig, etc...sådant som man får i många spel... för att inte tala om att det inte ens finns en ingame karta att få tag på vad jag vet. Så att gå vilse är definitivt ett problem om man inte är försiktig. Kan vara en bra idea att sitta med penna och papper brevid sig när man spelar. Jag gillar vad jag spelat än så länge dock. :)


Dead State.
Ytterligare ett kickstarter spel. XD Det är ett "post apocalyptic, zombie, scavanger survival, basemanagement, roleplaying game". Turnbased strid så klart. Var rätt så länge sedan jag spelade detta dock (2014 nån gång tror jag), så jag minns inte allt för mycket av det. Men jag minns att jag gillade vad jag spelade. Om inget annat så är det värt att kolla upp tror jag. :)


Mordheim: City of the Damned.
Det är väl inte igentligen ett traditionelt rpg... utan är ju mer klassat som ett "strategy RPG". Det lutar mer åt hållet av Blood Bowl, XCOM, etc, där du är mer av en manager som hanterar en grupp av folk, men där dina anställda kan levla upp och sådant. Där finns både singleplayer, och multiplayer. De flesta skulle väl spela spelet för dess multiplayer, eftersom bordspelet (med samma namn) som spelet är baserat på spelades ju alltid mellan minns två spelare, där man slängde två enheter mot varandra som slogs om loot och wyrdstones. Men personligen så när det gäller PC och Konsolspel så föredrar jag att spela singleplayer... har inte rört multiplayern i det, och kommer inte göra det heller. I alla fall... där är en story i singleplayer, och alla 4 faktionerna har jag för mig har en någerlunda unik story linje (kan ha fel dock). Faktionerna är Mercenaries från The Empire (standars männskliga hyrsvärd), Sisters of Sigmar (krigs/strids Nunnor mer eller mindre XD ), the Cult of the Possessed (så Chaos, mutationer, mm), och Skaven (gigantiska tänkande och talande råttor).

De flesta uppdrags områdena är procedurally generated, så även om man får en karta man sätt tidigare så kan grejer vara annorlunda i dem (vissa passager och/eller dörrar är stängda, etc), och sen är där också special kartor som är oftast kopplade till story baserade uppdrag. Stridssytemet är basserat runt initiativ för vem som aggerar först, movement points där man själv styr varje karaktär och springer runt med dem i 3rd person, action points som används för allt från anfall, färdigheter, till magi. Striderna kan också vara vertikala, där du kan ha folk på olika nivåer som kan anfalla andra med avståndsvapen och magi. Line of sight är också viktig, om ingen av dina karaktärer i din enhet kan se en viss fiende, så kan du inte se var den är. Hörsel kan spela roll också, där man kan få en indikation på var fiender eventuelt kan finnas, men det förutsätter att en karaktär hör det. Om man vid något tillfälle har sätt en fiende, och den sedan försvinner ur vy, så kan man på kartan se var just den fienden sist syntes, tills den dycker upp någon annan stanns.

Som sagt så kan dina råskinn levla upp och bli bättre också, men de kan också ta permanenta skador, och till och med dö permanent. Karaktärer som slogs ut under ett uppdrag måste slå mot listor för att se vad som händer, och där kan utkomsten vara allt från några få bra grejer, till ok, till många olika dåliga grejer. Som dödsfall då ju. Andra negativa grejer som kan hända är att de kan förlora ett öga (vet inte vad som händer i PC spelet om man förlorar båda), bli döva på ett (båda?) öron, bli av med fingrar, armar, och ben, få psychologiska åkommor (t,ex karaktärer som VÄGRAR lämna en närstrid, oavsätt hur dåligt det än må gå), mm... men så länge man inte dör (eller eventuelt så länge karaktären inte blir obrukbar för den är helt blind eller har blivit av med både benen eller armarna, vet inte helt hur det är med de grejerna, har inte hänt mig än att någon blivit av med mer än en av sina par av grejer), så finns karaktären kvar, om än dock med viss negativ förmåga att göra saker i strid, tills du själv gör dig av med den. Det coola med det är att det ger ens karaktärer... karaktär... gör dem intressanta och minnesvärda.


Jaja... det var alla för denna gången... finns säkert fler som jag glömt... men jag låter det stanna här vid 12 stycken. Det räcker väl för nu? XD
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Mitt svar till Kuma om ME i spoilern nedan, så inte nödvändigt att läsa om man inte är ute efter nya rollspel att spela... se mitt tidigare inlägg för det. ;)

Eftersom quotes inte fungerar i spoiler tags, så kommer jag sätta all din text i Bold, så att du ser vad du skrev, och vad jag skrev.

Edit: nahe... bold fungar inte heller här i spoiler tagsen... ehm... jaja... får vara så då. XD

- - - - - - - - - -

Kuma;n149866 said:
Tvåan och trean har inte oändlig ammo. Ammo konsumeras via heat clips, som matas ut, precis som tomhylsor, allt eftersom de används upp. Får du slut på heat clips, så kan du inte skjuta mer, utan är hänvisad till dina powers (eller cqc, om man nu skulle föredra det). Oftast hittar man tillräckligt med heat clips för att kunna panga på mest som man vill, men inte alltid.
Återigen vet jag dock inte om detta är annorlunda i PC-versionerna än på 360:n.

Jag skulle alltså vilja hålla med krank i att den ena approachen inte nödvändigtvis bör specificeras som bättre än den andra. Bara annorlunda. Och vilken man gillar mest är högst personligt.

Hmm... du har helt rätt om ammo konsumtionen, kollade några videos på youtube. Vet inte varför jag inte mindes att man faktiskt kunde köra slut på ammo. Den biten har helt fallit ut minnet på mig... tror delar av det var nog för att jag nästan aldrig hade problem med ammo... även om jag alltid spelade som soldat. Men jag vet inte om det är bara för att jag glömt bort att det faktiskt hände, eller för att jag kanske aldrig körde slut på min ammo. So I stand corrected.

Och på sista biten där. Igen så är det ju bara det mekaniska jag snackar om... att något förväntat händer när man tycker på en knapp/tangent, inget lagg mellan knapptryck och action, etc.

Det är som med en bil. När du trampar på gaspedalen så förväntar du dig att bilen ska börja accelerera direkt... eller om du trampar på bromsen så ska bilen börja sakta in direkt... eller om du drar i ratten till ska bilen börja svänga direkt. Så om där är glapp i gas/bromspedalen eller ratten, och bilen börjar inte accelerera, bromsa, eller svänga, direkt... så får du en känsla av att "det här känns inte rätt, något stämmer inte med detta". Om du kan svänga ratten fram och tillbaka några cm utan att bilen svänger när du gör det, så är där något fel med styrningen. Det är sådana här sakerna jag menar när jag snackar om det mekaniska i spel. Det behöver inte handla om rörelse mm heller, det kan vara att öppna, använda, och navigera i, menyer och sådana grejer. Helt enkelt vad som finns under huven... motorn, kugghjulen, kabeldragningen, kodningen, etc.

På vilket sätt man föredrar att spela något har inte så med det att göra när man snackar mekanik igentligen. Mekanik kan dock ändra på hur man spelar ett spel, men det är också en annan grej än vad det är jag försöker säga.

- - - - - - - - - -

Kuma;n149866 said:
Det här håller jag inte riktigt med om. Jag tycker inte att kontrollen i ME1 krånglar, eller är sämre/trögare. Det är bara en annan kontroll. Inte lika utpräglat FPS/shooter orienterad, kanske. Ingen speciell spelmekanism för att sitta/stå och trycka bakom skydd och sedan sticka fram huvudet och ta potshots på motståndarna - man får vackert bedöma skyddet man kan få av eventuella obstacles och huka sig manuellt med hjälp av knappen. Inte lika assisterad kontroll, definitivt. Men inte spattig.
Ingen reload, ingen ammunition, utan värmeutveckling och en en överhettnings-tröskel - man får paca sin eldgivning eller råka ut för ett längre eldavbrott.

Iofs är det konsolversionerna jag har spelat. Hur kontrollen är i PC-versionerna av spelen har jag ingen som helst aning om.
Alla ME spelen är utpräglat 3rd-person shooters, och i de flesta fallen så används en "over the shoulder 3rd person view" i strid, där du alltid ser din karaktär. Det är endast när man använder sniper rifles som man går in i en FPS typ av vy när man använder siktet. Utan för SR's så fanns där ingen 1st person vy för när du sköt dina vapen, inte officielt i alla fall, har för mig att folk skapade mods för att få det.

Man kan faktiskt "trycka sig mot" skydd i ME1, man gjorde det genom att trycka på nån knapp/tangent (minns inte vilken)... eller så kanske det till och med var automatiskt, men det låter inte rätt. Och där kunde man tryckt mot skyddet förflytta sig fram och tillbaka om skyddet var stort nog. Och när du skjuter från ett "tryckt mot skydd" läge så har du två (kanske tre, minns inte riktigt) typer av sätt att skjuta... antingen väldigt osiktat, där karaktären bara sticker vapnet runt hörnet/toppen av skyddet och skjuter osiktat, sämre träffsäkerhet men bättra skyddad... eller lite insiktat genom att luta sig eller kliver ut från kanten av skyddet, eller ställa sig upp back lägre skydd, där ens träffsäkerhet blir bättre men man är mer utsatt för att bli skjuten... sen kanske det går att sikta in ännu mer genom at hålla in en sikta knapp, men minns inte om det faktiskt fanns i ME1, och då var man ju också mer utsatt för att bli träffad. Att inte använda "trycka in mot skydd" grejen i ME1 (eller ME2 och 3 också för den delen) brukade ofta betyda att man tog massor av mer skada, specielt runt lägre skydd och sådant där motståndarna kan skjuta över skyddet... för ens synliga hukade profil var då större än vad den är om man hade tryckts sig in och "låst sig fast" vid skyddet.

När det gäller trögare mekanik mm... jag minns väldigt klart att en av de stora punkterna som de flesta klagade på med ME1 var att det mekaniska i spelet var rätt trögt och undermåligt för vad som redan på den tiden var standard nivån på de flesta 3rd person shooter spelen. Och spel som GTA4 och Dead Space som kom ut året efter ME1 visade ju också att ME1's mekanik var undermålig. Och jag minns också att det var en av punkterna som påpekades när ME2 kom ut att det mekaniska var långt bättre, och att ME3 var helt klart det bästa mekaniskt sätt. Jag påstår inte ME1's mekanik var obrukbar, bara att den inte var på samma nivå som senare ME spel, eller på samma nivå som "top of the line 3rd person shooter" spel från den tiden. Och ja, problemen med det mekaniska var mer uppenbart på PC än vad det var på konsol, för de flesta PC spelare är vana vid en högre nivå av mekanik, kontroll över, och respons från, sin karaktär. Men man måste komma ihåg att snacket om problemen med det mekaniska började komma ut innan PC versionen kom ut 6 månader efter konsol släppet.

Dock, så måste jag säga att "problemen" med det mekaniska dränktes nästan helt ut av all beröm och lovord som kom ut om spelet. Det blev ju, och är fortfarande, prisad som en av de bästa RPG spelen någonsin. Och jag själv är en av dem, jag själv tenderar sopa bristerna under mattan med ME spelen, och brukade bli väldigt defensiv när det gällde folk som kritiserade ett av mina favorit spel, och jag själv plaserar ju ME spelen uppe i toppen tillsammans med mina 3 favorit Final Fantasy spel (har ju som sagt en top 3 lista som består av 6 spel, där ME1, 2 och 3 är tre av dem). Så jag kan vara minst lika blind för ME1's brister som alla andra kan. Men, när jag kliver tillbaka, när jag tittar på spelet så objektivt som jag kan, och jämför det med ME2 och 3, och andra spel, så kan jag totalt se de där bristerna som ME1 faktiskt har (och de brister som ME2 och 3 också har). Dock så bryr jag mig inte om att ME1 (eller 2 och 3) har brister, men jag kan se att det faktiskt finns brister, buggar, och annat sådant. Bara faktumet att det är så ovanligt att vi får video/dator-spel som är Sci-Fi rollspel är ju också en sån där grej som gör att man liksom glömmer bort att bry sig om skavankerna med de spelen... medan de flesta är nog mycket snabbare på att kritisera fantasy baserade rollspel, just för att vi är så vana vid att där finns uppsjöar av fantasy rollspel på marknaden. Det har blivit lite bättre, vi får fler sci-fi rpg's, men långt ifrån samma mängd som fantasy får, och ofta inte samma typ af rpg's heller.

Jag gillar ju båda två, fantasy och sci-fi, och fantasy är generelt sätt min favorit genre... men jag hungrar konstant efter mer sci-fi baserade video/dator spel som är rollspel, och jag hungrar specielt efter mer "riktiga rollspel", cRPG's, etc för sci-fi. För bland sci-fi får vi oftast spel som just ME, eller Deus Ex (nya som gamla), System Shock, de nya Fallout spelen, etc, när det gäller rollspel. Det är ovanligheter att få sci-fi rollspel som är som t.ex de gamla Fallout spelen, eller... ja... jag får ta till fantasy här... som Baldurs gate, Neverwinter Nights, Diablo, Dragon Age, etc. Ni vet... sådana där "rollspels rollspel", cRPG's, etc. Jag skulle älska att få ett sci-fi rollspel somvar som dragon Age Origins! Men sci-fi rollspel tenderar att allt som oftast vara "rpg mashed together with [incert type of games not normally associated with RPG games]"... 1st person shooters, 3rd person shooters, real time stratagy, etc. Jag hungrar så pass mycket efter sci-fi RPG's, att jag anser spel vara RPG's som igentligen inte är det. Spel som Dawn of War 2, UFO: Enemy Unknown och dess remakes XCOM: Enemy Unknown (och GAH!!!... jag nästan svälter av hunger från hur mycker jag vill ha XCOM2 just nu... four more days! Unbearable! Har hungrat efter XCOM2 i 3 månader nu sedan det först igentligen skulle komma ut i november förra året), och andra spel som tar en annan typ av spel typ och slår ihop med rollspel... men som mest är de ju RPG-lite, "X type of game, with rpg elements". Det jag försöker säga här, igen, är att det är väldigt lätt att blunda för sci-fi rollspels brister. Antingen för att de kanske råkar vara så pass bra som ME spelen faktiskt är... men även för att vi måste nästan göra det, för att vi får så få sci-fi rollspel jämfört med fantasy, att vi får på vissa sätt och vis nöja oss med det vi får.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Tackar för alla tips och råd och inte minst en intressant tråd!
Nå, jag kom över ett beggat Diablo III för en ringa summa (det var ju utan expansionen så ...) på Tradera igår. Tänkte jag skulle testa det innan jag hyvlar vidare.
 
Top