Nekromanti Rollspel - fattig genre (?) (nu i rätt forum)

pender

Veteran
Joined
26 Jan 2001
Messages
23
Fattig genre? Va? Vaddå? Vad menar han??

Jo, jag säger så här... IMHO ligger rollspelen en bra bit efter de skönlitterära verken i motsvarande genre(scifi/ fantasy/ whatever), vad gäller kvalité på spelvärlden och dess miljöer och innevånare.

Jag läser Dan Simmons Hyperion-Cantos och förundras, trollbinds, sugs in i ett fascinerande, komplext universum där författarens intellekt och omsorg är uppenbar och påtaglig i allt från de levande karaktärerna till intrig och funderingar kring livet...

Jag förkovrar mig i diverse rollspelsvärldar och förundras återigen - denna gången av bristen på nya ideér, meningslös regel-fetischism och likriktning...

Vad tycker ni? Finns det inget utrymme för den kreativitet och det nytänkande som utmärker många scifi- och fantasyförfattares skrivande? (Ngra favoriter: Simmons, Pohl, Brin, Card, mfl)

Ett undantag från ovan... Världsbilden som presenteras i Kult. Den är genialisk och originell, och saknar motstycke inom rollspelsvärlden. (?)


Ha det // F /images/icons/grin.gif
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,467
Location
Stockholm
Du har rätt, publicerade spelvärldar är årtusenden efter världarna som skildras i litteraturen.

Jag tycker dock att det är orättvist att jämföra de två, eftersom deras förutsättningar är extremt skilda.

I en bok kan en författare vara extremt specifik och noggrann. Han gå in i de minsta detaljer och skildra enskilda personers vardagliga göranden, beskriva enstaka miljöer minituöst och välja exakt vilka händelser och vilka personer han vill skildra.

Detta kan inte en rollspelförfattare göra. En sådan måste lämna mycket öppet, generalisera, beskriva miljöer och företeelser i stora drag. Detta för att världen överhuvudtaget ska gå att spela i! Världen måste vara öppen för otaliga, kanske oändliga, möjligheter till äventyr och händelser. En skönlitterärförfattare kan koncentrera sig på sin utvalda berättelse.

Att göra en rollspelvärld lika detaljerad som en skönlitterär dito är omöjligt och dessutom icke önskvärt. T.o.m. i rollspel som utspelar sig i redan existerande, detaljerade, världar är författarna tvugna att luckra upp originalets stringens (se t.ex. hur man kan spela magiker i Sagan om Ringen-rollspelen). Annars skulle det enda äventyr som går att spela, vara det som förlagan beskriver.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
"Finns det inget utrymme för den kreativitet och det nytänkande som utmärker många scifi- och fantasyförfattares skrivande?"

Inte om man vill nå ut till en publik.

Betänk att majoriteten av alla rollspelare håller hus i mellersta och nedre tonåren. I de flesta fall är de inte ett dugg intresserade av att fundera kring livet. De är ute efter att ha skoj. Skoj definieras inte som att tänka filosofiska tankar om livet, universum och allting.

Vill man göra sig en publik så har man faktiskt inget annat val än att hålla sig till publikens preferenser.
 

Feliath

Swashbuckler
Joined
28 Nov 2000
Messages
1,905
Detta kan inte en rollspelförfattare göra.

Det kan han nog visst, egentligen. Jag tror problemet snarare ligger i att ingen rollspelsförfattare har vågat göra det.
En av mina personliga drömmar är att konstruera en värld enkom för ett enda äventyr som skrivs tillsammans med och starkt knutet till spelvärlden, så att jag, likt en skönlitterär författare, kan koncentrera mig på just min berättelse. Får jag bara tid någon gång kommer jag nog att göra det också.
Det kräver givetvis mer av en spelledare att sätta sig in i ett sådant äventyr än det gör för ett äventyr i en kampanjvärld man redan är bekant med, och förmodligen kräver det dessutom en större inlevelseinsats från spelarnas sida.
Men det kräver mer av en romanläsare att läsa James Joyces "Ulysses" än Enid Blytons "Fem söker en skatt" (ekvivalenten till grottröj) också.
Man får bara se till att göra äventyret bra och intressant nog att den ökade ansträngningen återgäldas med en proportionellt (eller bättre, givetvis) ökad upplevelse, så att ens äventyr inte blir en motsvarighet till "På spaning efter den tid som flytt": en processad träbit man har till att hota andra med och till att fylla ut bokhyllan.

Att göra en rollspelvärld lika detaljerad som en skönlitterär dito är omöjligt och dessutom icke önskvärt.

Inte alls. Varför skulle det vara det? Det tar en jädrans lång tid bara, och till skillnad från romanskrivande kan man inte försörja sig på att skriva rollspel. Vore rollspel en form av mainstreamunderhållning kan jag ge mig den på att det skulle hända (Hur gör man rollspel till mainstreamunderhållning förresten? Absurt som det kan verka tror jag att förgenererade karaktärer är ett steg i den riktningen).

/Feliath - tror inte att rollspelet som form begränsar, snarare rollspelet som försörjning
 

Björn Hellqvist

Swordsman
Joined
18 May 2000
Messages
667
Location
Skövde
Jag tror problemet snarare ligger i att ingen rollspelsförfattare har vågat göra det.

Inte riktigt... Ta udda spel som Skyrealms of Jorune. Unik värld, annorlunda raser, rubbet... Hur många har hört talas om SoJ? På en kommersiell marknad, där produktionskostnaderna måste betalas av och man ska helst även göra vinst för att kunna publicera mer material, så går det inte att chansa på kufiska projekt. I varje fall inte om man tänkt kunna försörja sig...
 

DanielSchenström

Swashbuckler
Joined
10 Dec 2000
Messages
3,309
Location
Enköping
"En av mina personliga drömmar är att konstruera en värld enkom för ett enda äventyr som skrivs tillsammans med och starkt knutet till spelvärlden, så att jag, likt en skönlitterär författare, kan koncentrera mig på just min berättelse."

Jag undrar, behövs det egentligen? Det kan givetvis göras, och är kanske viktigt om man ska göra stora drastiska saker med världen men majoriteten av dagens berättelser utspelar sig i vår värld eller ialla fall en snarlik sådan så jag har svårt atts e varför man inte kan ta valfri spelvärld och göra samma sak.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Vaddå kapitalism?

Oavsett om vi talar om socialism eller kapitalism så kommer folket/konsumenten i första hand, i socialismen för att folket är staten som du är ansvarig inför, och i kapitalismen för att konsumenten betalar din lön. Om du inte tar hänsyn till folket = staten/konsumenten = lönechecken så lär du bli odugligförklarad och sparkad från ditt jobb, oavsett politiskt system.
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

En av mina personliga drömmar är att konstruera en värld enkom för ett enda äventyr som skrivs tillsammans med och starkt knutet till spelvärlden, så att jag, likt en skönlitterär författare, kan koncentrera mig på just min berättelse.

<hr></blockquote>



Jag har bestämt för mig att det var så Dragonlance startade - en serie äventyr och en romantrilogi som gjordes parallellt, och som väl inte nödvändigtvis skulle bli nåt mer av sedan.
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,467
Location
Stockholm
En av mina personliga drömmar är att konstruera en värld enkom för ett enda äventyr som skrivs tillsammans med och starkt knutet till spelvärlden, så att jag, likt en skönlitterär författare, kan koncentrera mig på just min berättelse. Får jag bara tid någon gång kommer jag nog att göra det också

Ah, men nu talar vi om två skilda saker, serru. Jag talade om publicerade kampanjvärldar, sånna man köper i butik, och du talar om hemmagjorda. I en _hemmagjord_ kampanjvärld är det givetvis fullt möjligt att "specialdesigna" allting för att ge ett specifikt äventyr maximal stämning, känsla och förutsättningar. I en officiell, kommersiell, värld går inte detta eftersom ingen annan än konstruktörerna skulle kunna spela i världen mer än en gång.

Men jag kan inte tänka mig att originalpostaren syftade på alla hemmagjorda kampanjvärldar när han/hon sa att alla rollspelvärldar ligger långt efter de litterära. Av den enkla anledning att han/hon inte en kan ha den vagaste uppfattning om hur alla hemmagjorda kampanjvärldar ser ut.

Men det kräver mer av en romanläsare att läsa James Joyces "Ulysses" än Enid Blytons "Fem söker en skatt" (ekvivalenten till grottröj) också.

"Mer" ... jag vet inte. Det kräver andra förkunskaper av läsaren, men att säga att det kräver "mer" ... Jag hyser ett skarpt ogillande för litterär elitism.

Sen kan man ju titta på vilken bok som skulle bli ett bäst äventyr. Ulysses handlar ju när man skalar bort alla berättartekninker, i grund och botten, om en snubbe som går runt i Dublin och funderar. Fem söker en skatt handlar, antar jag, om fem ungar som letar efter en gömd skatt.

Inte alls. Varför skulle det vara det?
Varför det inte är önskvärt att göra en kampanjvärld lika detaljerad som en romanvärld? Som jag sa i mitt tidigare inlägg: antalet tänkbara äventyr skulle bli mycket begränsade, på många olika plan.
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,467
Location
Stockholm
Jag har bestämt för mig att det var så Dragonlance startade - en serie äventyr och en romantrilogi som gjordes parallellt, och som väl inte nödvändigtvis skulle bli nåt mer av sedan.

Vilket vara stöder min tes. =) Dragonlance är en värld där allt är så pass väldefinierat och bestämt att det är mycket svårt att spela andra äventyr än de som skildras i böcker.
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,461
Location
Stockholm
Kort om Kult

Kult värld är originell som rollspelsvärld. Men inte mer originell är Glorantha, Talsilanta, Vampire, Khelataar, Planescape, och så vidare, och så vidare.

Kults världsbild är nämligen allvarligt klichétyngd om man tittar på de idéer som presenteras och relaterar dem till annan litteratur och kultur. Kabbala, gnosticismen, demiurgen, allt fanns redan påhittat innan Kult klämde in det i ett rollspel.

Så för mig är Kults spelvärld lika originell som In Nomines Satanis spelvärld (som alltså baseras på bibeln). Om man vill ha världar som är originella, alltså som inte har något eller väldigt lite inflytandae från andra källor, tycker jag att man ska titta nån annan stans än hos Kult.

I min bok är de bästa rollspelsvärldarna med mest egen karaktär Paranoia, Puppetland och Toon. I viss mån WFRP och Space 1889 också. Och så Castle Falkenstein förstås.

Fast alla dessa hämtar ju insipration från andra källor, så helt originella är de ju inte heller.

MVH

Magnus
 

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
"Fem söker en skatt handlar, antar jag, om fem ungar som letar efter en gömd skatt."

Fyra barn och en hund!

"det kräver mer av en romanläsare att läsa James Joyces "Ulysses" än Enid Blytons "Fem söker en skatt""

Jag tror snarare att det krävs en helt annan sorts intresse. Jag tog mig igenom ett kapitel av Ulysses för att jag blev tvingad, och skulle inte ens drömma om att göra om det, medan jag har läst ett flertal Fem-böcker bara för att jag hade lust. Och jag tycker inte att jag är mindre vetande än någon annan kultursnobb :gremwink:
 

pender

Veteran
Joined
26 Jan 2001
Messages
23
Krille: Svar på trådar i 2 forum

Som sagt, jag svarar på tråden från skräckforumet här...

För det första…
Därför att skräpkultur i grunden handlar om konsumtion. Det är väldigt få som faktiskt skapar, och desto fler som konsumerar.

-De jag syftar på är de sk proffesionella konstruktörerna, inte ALLA…


Så... nu till det centrala:
I det fallet är det konsumentens marknad - gör något som konsumenten vill konsumera, eller dö som en liten obskyr förläggare i den dammigaste hyllan i spelbutiken … Vill man göra sig en publik så har man faktiskt inget annat val än att hålla sig till publikens preferenser.

Ah - jag håller givetvis med dig fullständigt om detta. /images/icons/grin.gif Men, hur veta vad spelarna vill ha? Som det låter på dig Krille (?) så har rollspelmediet kört in i en slags återvändsgränd där det bara är en viss typ av fantasy som gäller. Ingenting kan ändra på detta faktum. Absolut ingenting. Hela genren är dömd till stagnation (och förfall?) likt ett gammalt skruttigt rymdimperium på dekis. Trist.

Jag är inte lika övertygad. Än en gång måste jag drämma till med Vampire. Var inte det ett exempel på nytänkande och kreativitet då det utgavs? I en situation då rollspelsmarknaden dominerades av DoD-fantasy mm lanserades vampyr-rollspelet och fick enorm genomslagskraft. Vem hade trott det? (”Nya” teman, ny spelstil, osv) Skumt. Sure , visserligen bygger ju Vampire på en tradition av ”vampyrism” med Anne Rice mfl i spetsen men det handlade väl om ett fåtal, en litterär, obskyr subgenre. Har situationen i rollspelsindustrin förändrats på ngt sätt sedan dess? Finns det inget utrymme för nya grepp? Både vad gäller innehåll (spelvärldar, teman, osv) och form (regler, grafik, spelstil, osv)…

Med andra ord – Har gubben rätt? Vilken gubbe? Jo, han som sade att ”det inte finns någonting kvar att uppfinna”.


Finns det inget utrymme för den kreativitet och det nytänkande som utmärker många scifi- och fantasyförfattares skrivande?" Inte om man vill nå ut till en publik.

Kan det inte vara tvärtom – Nytänkande är ju ett kraftfullt konkurrensmedel. *Funderar på ett passande exempel - Hmmm* Ta en titt på datorrollspelen – Här finns Baldurs Gate, Ultima, mfl rollspel som får sägas stå för DoD-fantasyn. Men finns där också inte del framgångsrika spelvärldar som skiljer sig från mängden, som tex den i Final Fantasy, Myst, Longest Journey, osv. (Disclaimer: Jag har inte själv spelat dessa lir i ngn större usträckning så mina intryck är löst underbyggda det är jag medveten om. Rätta mig om jag e ute o cyklar)


Betänk att majoriteten av alla rollspelare håller hus i mellersta och nedre tonåren. I de flesta fall är de inte ett dugg intresserade av att fundera kring livet. De är ute efter att ha skoj. Skoj definieras inte som att tänka filosofiska tankar om livet, universum och allting.

Har jag påstått ngt sådant? När jag talar om ”nytänkande och kreativitet” är de inte ngn slags snobbism jag företräder. Vad jag efterlyser är fler ”coola monster” och ”grymma besvärjelser”… poängen är följade: Snackar man fantasy kan man väl fråga sig om ALLA diggar lizardmen, beholders, magic missile-magi osv… Ett annat alternativ vore kanske att låta RP möta fantasyanpassade "Kult-monster" eller en varelse som Shrike i Hyperion (Simmons) – ett rymd-opera-monster översållat med vassa spickar, med fyra armar och magiska förmågor… Låter det keff? Jo, det tyckte jag med, men det är fett coolt tack vare den bakomliggande historien mm kring varelsen – den har ett syfte och ett intelligent sådant. (Hmm dessa exempel är inte "nya" men iaf annorlunda... )

... Klumpigt formulerat svar men va 17...

Tjing // F
 

Targon

Hero
Joined
29 Jun 2000
Messages
1,667
Location
Lund
Re: Kort om Kult

Kults världsbild är nämligen allvarligt klichétyngd om man tittar på de idéer som presenteras och relaterar dem till annan litteratur och kultur. Kabbala, gnosticismen, demiurgen, allt fanns redan påhittat innan Kult klämde in det i ett rollspel. [...]Om man vill ha världar som är originella, alltså som inte har något eller väldigt lite inflytandae från andra källor, tycker jag att man ska titta nån annan stans än hos Kult.

Sällan har sanningen uttrycks klarare! Instämmer till fullo! Kult må vara helt ok som rollspel, men särskilt nytänkande i förhållande till populärkulturen i sin helhet kan ingen påstå att det är.
 

Azagthoth

Myrmidon
Joined
7 Feb 2000
Messages
3,548
Location
Stockholm
Skoj definieras inte som att tänka filosofiska tankar om livet, universum och allting.

Alltså, det tycker jag är väldigt kul, och jag gjorde det i de nedre tonåren också...
 

Targon

Hero
Joined
29 Jun 2000
Messages
1,667
Location
Lund
Vi över 25

Betänk att majoriteten av alla rollspelare håller hus i mellersta och nedre tonåren.

Men visst är det väl så att vi rollspelare som befinner oss över 25-års strecket ständigt växer i antal och därmed bör kunna utgöra en köpkraftig skara som faktiskt är uppriktigt intresserade av långt mognare material än de förpubertala alser som för närvarande översvämmar marknaden.
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,495
Location
En mälarö
Åldersfunderingar

>Men visst är det väl så att vi rollspelare som befinner oss över 25-års strecket ständigt växer i antal...

Gör vi det? Det vore intressant och veta hur många av dem som spelade rollspel i tonåren även gör det efter de fyllt 25. Det vore överhuvud taget intressant att få lite åldersstatistik på de aktiva forumdeltagarna. Vi gör såhär: den som tror att han/hon möjligtvis kan vara yngst eller äldst kan väl rapportera in sin ålder. Själv är jag 32 vilket nog gör att jag kommer ganska högt på listan men troligtvis inte till toppen. Priser till vinnare i varje klass i form av en napp eller en eller käpp kanske kan delas ut /images/icons/wink.gif

/Anders
 

Targon

Hero
Joined
29 Jun 2000
Messages
1,667
Location
Lund
Re: Åldersfunderingar

Gör vi det? Det vore intressant och veta hur många av dem som spelade rollspel i tonåren även gör det efter de fyllt 25. Det vore överhuvud taget intressant att få lite åldersstatistik på de aktiva forumdeltagarna.

Just därför vore det jävligt bra med en enkät i form av den som jag för en tid sedan föreslog på www.rollspel.nu-formuet men som Azagthoth avvisade med motiveringen att han inte hade tid att sammanställa en sådan. /images/icons/sad.gif

Vi är nog en hel del här på forumen som befinner oss mellan 25-35. Själv fyllde jag 30 nu i höst så du slår uppenbarligen mig. Ingen käpp till Targon alltså. /images/icons/sad.gif
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Re: Vi över 25

"Men visst är det väl så att vi rollspelare som befinner oss över 25-års strecket ständigt växer i antal och därmed bör kunna utgöra en köpkraftig skara som faktiskt är uppriktigt intresserade av långt mognare material än de förpubertala alser som för närvarande översvämmar marknaden."

Jag är skeptisk, av två skäl.

För det första så tror jag inte att "vi över 25" är särskilt många. Visst, många yngre blir äldre, men dessa får dessutom mindre tid till sina hobbies, samt en massa nya tidsfördriv, som flickvänner, hus, ungar, bil, trädgårdar och en massa annat.

För det andra, de nyskapande rollspel som flibbertywhatever (kommer inte ihåg namnet, så ta inte illa upp - det är ingen förolämpning) efterlyser är så smala att det ändå inte spelar någon större roll. Säg att varje sådant här nyskapande rollspel kan tilltala 10% av de som är mogna. Säg att antalet tillräckligt gamla rollspelare är 10% av hela rollspelarskaran. Det innebär att detta smala rollspel kan tilltala omkring 1% av Sveroks 14000 medlemmar - det blir ca 140 sålda kopior i Sverige.

Nu när jag tänker efter så skulle jag tippa på att det är ungefär så många som spelar Västmark, med härledning på Svansklubbens medlemsstatistik.

Waow.
 
Top