Nekromanti Dystopisk sci-fi-värld
- Thread starter Telash
- Start date
Cybot
Mest spelbar
Dystopisk Sci-fi är ju så brett. Jag kommer inte på något som jag inte direkt kan tänka upp en annan full acceptabel dystopi som saknar detta element eller subverterar det.
Nja, kanske inte riktigt. Den ska absolut ha dystopi i sig
Nja, kanske inte riktigt. Den ska absolut ha dystopi i sig
Mogger
Hipsteranka
Jag föredrar nog vår värld. För jag gillar igenkänningsfaktorn och så. Ju mer av det rollpersonerna vet som spelarna vet utan att behöva fråga, desto bättre.
Sen har jag viss vurm för "den enes himmel är den andres helvete", alltså dystopier med utopiska kvaliteter. Eller, världar som är den enes utopi och den andres dystopi. Jag försökte mig på en sån grej i Evolutionens Barn, och gillar den fortfarande. För att vara en trovärdig dystopi måste det, i mina ögon, finnas aspekter åtminstone delar av befolkningen faktiskt gillar. Om vi t.ex. kör en hyperkorporativ värld med megaföretag och sådant, så kan man prata om Den Starke Individen a' Ayn Rand, "valfrihet", "hungriga vargar jagar bäst", "underklassen har det i varje fall bättre än underklassen hade det förr", och så vidare.
I Eclipse Phase har klasskillnaderna aldrig varit större, och det här med demokrati är verkligen inget reelt. Men, samtidigt har alla som har en kropp sina basbehov tillsedda; mat, tak över huvudet, etc på ett sätt man inte kan säga att de har idag. Sånt gillar jag.
Sen har jag viss vurm för "den enes himmel är den andres helvete", alltså dystopier med utopiska kvaliteter. Eller, världar som är den enes utopi och den andres dystopi. Jag försökte mig på en sån grej i Evolutionens Barn, och gillar den fortfarande. För att vara en trovärdig dystopi måste det, i mina ögon, finnas aspekter åtminstone delar av befolkningen faktiskt gillar. Om vi t.ex. kör en hyperkorporativ värld med megaföretag och sådant, så kan man prata om Den Starke Individen a' Ayn Rand, "valfrihet", "hungriga vargar jagar bäst", "underklassen har det i varje fall bättre än underklassen hade det förr", och så vidare.
I Eclipse Phase har klasskillnaderna aldrig varit större, och det här med demokrati är verkligen inget reelt. Men, samtidigt har alla som har en kropp sina basbehov tillsedda; mat, tak över huvudet, etc på ett sätt man inte kan säga att de har idag. Sånt gillar jag.
Ulfgeir
Swashbuckler
En dystopi behöver ju en riktigt stark stat som styr allt. Censur i all media. Övervakning av alla. Massor med byråkrati. Ingen valfrihet, och Jantelagen satt i system.
/Ulfgeir
/Ulfgeir
Cybot
Mest spelbar
Tycker inte jag. Det skulle lika gärna kunna vara ett samhälle med en svag stat där befolkningen sitter i kläm mellan en rad militariserade företag som tar till alla medel för att ta sig till toppen, bara för att slås ner när deras rivaler slår sig samman tillfälligt för att återupprätta status quo.Ulfgeir said:
P.S: När jag tänker efter så finns det en sak som är gemensam för dystopier. Personlig maktlöshet inför ondskan.
Tell
Hero
- Joined
- 21 Feb 2008
- Messages
- 1,083
Jag håller nog med krank i det här fallet. Däremot vill jag göra tillägget att det behöver finnas A) en fungerande propagandamaskin, med exempel på utkast; B) en fungerande historia som förklarar hur saker utvecklades till denna dystopi; C) en central ideologi eller kod, som förklarar beteenden i dystopin, och D) en lista på maktmedel som förklarar varför samhället fungerar som det gör.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
The Space Merchants är ett klassiskt exempel på en företagsstyrd dystopi. Den är 60 år gammal, men fortfarande skojfrisk i sin satir över reklam och kommersialism.
En modernare take på ämnet är Snow Crash, vilken tar detta dystopigrepp in i IT-åldern.
En modernare take på ämnet är Snow Crash, vilken tar detta dystopigrepp in i IT-åldern.
"en fungerande historia som förklarar hur saker utvecklades till denna dystopi"
Det här är något jag tänkte börja med, mest av ren rutin. Att det alltid verkar finnas det i början på sci-fi-spelen. Men jag insåg att jag ställde mig frågande till det. Varför ska det finnas? På vilket sätt påverkar det rollspelet till det bättre?
Det här är något jag tänkte börja med, mest av ren rutin. Att det alltid verkar finnas det i början på sci-fi-spelen. Men jag insåg att jag ställde mig frågande till det. Varför ska det finnas? På vilket sätt påverkar det rollspelet till det bättre?
Det ger mig som SL en känsla av att världen finn på riktigt, vilket är viktigt för att jag dels ska kunna förmedla världen och dels planera kampanjer och äventyr i den.Telash said:
Delvis eftersom jag ofta vill bygga äventyr och kampanjer som anknyter till just såna grejer; i en dystopikampanj skulle jag definitivt lägga in rester av "det gamla", överlevande små bitar kultur, etc. Det ger en rikare värld, helt enkelt.
Ulfgeir
Swashbuckler
Fast om det är företagen som styr, så finns det ju troligtvis valfrihet (av det som företagen tillåter). Och det känns väldigt cyberpunk, vilket kan vara coolt om det görs rätt. Jag tänkte mer forna öststater, Nordkorea, diverse teokratier... Fast klart man kanske redan skall de dagens samhälle som en dystopi. Företagen styr ju redan en del stater till stor del och propagandan har vi ju (se på Apple.)Cybot said:
/Ulfgeir
...mjao, fast "valfrihet" är kanske inte riktigt något som inte kan existera i en dystopi. Folk får välja vilken sorts tandkräm de vill, men de kanske inte får välja vilket företag de ska jobba åt, eller vem som ska bestämma. Det är ju lite det som är problemet med att definiera valfrihet endast ur marknadsperspektiv =)Ulfgeir said:
Major Boothroyd
Veteran
En sak dystopin behöver i min smak är lögnerna för medborgarna. De som när man skrapar på ytan och får sin första blick bakom fasaden ger en aha upplevelse. "Soylent Green görs på vad?!?".
Tell
Hero
- Joined
- 21 Feb 2008
- Messages
- 1,083
Det förklarar den inneboende logik som systemet har. Om aktörerna konsekvent väljer vissa värden framför andra, så ger det en tydlig bild: en annan lika tydlig ges om de konsekvent velar mellan olika värden, eller krossar varje ny kraft. Det förklarar om dystopin har sin orsak i allt för stor statlig konkurrans (failed state, oförmåga att hålla territorier), kommersiell konkurrens, eller överreglering, kastifiering av samhället, religiösa värden, frånvaro av värden, etc. Historien finns där för att ge SL/Spelaren en känsla för vilka värden som skall betonas i spelvärlden, för att den skall fungera simulationistiskt.
Tell
Hero
- Joined
- 21 Feb 2008
- Messages
- 1,083
När väl denna utveckling blir allmän, försvinner statens våldsmonopol, och världen devolverar till en mer tekniskt avancerad version av nuläget i Afghanistan. Detta innebär med viss sannolikhet att allmänna infrastrukturinvesteringar (sk. kollektiva varor) devolverar - vilket tvingar fram större kommunikation via internet. Ge detta 150 år, med popularitet hos företagen (detta senare är nödvändigt, eftersom företagen annars riskerar revolutioner, populister och neofascistiska hobbydiktatorer), och vi är tillbaka i arthashastra, vad gäller samhällstruktur: starka lokala områden, med fungerande infrstruktur, starka vattenvägar, starka luftvägar och starkt internet. Marktrafiken är starkt begränsad. Centralmakten i dessa områden är förmodligen nominellt folkvald, med ett väktarråd av företagsrepresentanter. Avvikande uppfattningar leder förmodligen till utkastande ur kommunaliteten, vilket innebär att landsbyggden är full av lägre-teknologiska individualister, washouts, radikaler, kriminella och obekväma. Eftersom transport plötsligt har blivit en fråga, är det inte otroligt att vi ser tak- och tornodlingar i städerna, varför beroendet visavi landsbyggden är minimalt; Man kan alltså skicka ut straffexpeditioner när det behövs, men undviker dem annars - vad folket på landet kan göra, utöver att bygga upp sina liv bäst de kan, är förmodligen som mest att störa landtransporterna.
Ovanstående scenario är, i min mening, dystopiskt. Skulle vi anta att vi har centralmakter som kan upprätthålla laglig dominans i 8/10 fall, så får vi istället romersk republik: med jämna mellanrum sker kupper, utrensningar, med mera - de två fallen utnyttjas av demokratiska kandidater/överstar/potentater inom systemet för att tvinga fram kabinettsförändringar underifrån (kallades förr coup d'etat, men i modern tid föredrar vi att inte vara så grova). Legitimitet och samhällsmoral i stadigt förfall, eftersom varje försök att uttrycka individualitet och politiskt engagemang innebär utsättandet av egen person och familj för politiskt motiverat våld.
Båda dessa är essensiellt sett anti-Leviatan.
Anledning till ändring: när jag läste insåg jag att förstameningen var en aning tendensiös och oreflekterad
Bassejr
Hero
två saker tycker jag om att ha I en dystopisk värld:
För det första bör folket leva under ständigt hot att förlora livet, familjen, hemmet, eller sin lycka, pga övermillitariserad stat, mutanter, futuristiska vampyrer (som i Priest) eller annan våldsam fara. Alternativt, om äventyret är mer byrokratiskt/intrigbaserat är det intressant med rätt råa principer. starkast överlever i alla lägen, helt enkelt.
För det andra är det trevligt om det finns någon refferens till en värld som INTE är en dystopi. En avlägsen dal av grönska i ett nuclear wasteland, ruinerna av en gammal paradis stad styrd av halvgudar, legender om en tid som var lycklig, eller sånger och sagor om en lycklig och vacker värld som ska komma. Det ger själva dystopin en Mer Dyster känsla, som i annat fall skulle tas för Normen.
Personligen gillar jag världar där jag känner igen mig. ett postapokalyptiskt USA, eller varför inte ett postapokalyptiskt Sörmland, eller i alla fall den här planeten. Alternativt ett postapokalyptiskt spel på månen. det vore också roligt, det ska jag nog börja jobba på.
Och så gillar jag att ha med mutanter. Antingen hela klaner av djur och folk som är muterade på samma sätt ("Fallouts" Nightkin, till exempel), eller ett system som i BRP för att slumpa fram mutationer.
För det första bör folket leva under ständigt hot att förlora livet, familjen, hemmet, eller sin lycka, pga övermillitariserad stat, mutanter, futuristiska vampyrer (som i Priest) eller annan våldsam fara. Alternativt, om äventyret är mer byrokratiskt/intrigbaserat är det intressant med rätt råa principer. starkast överlever i alla lägen, helt enkelt.
För det andra är det trevligt om det finns någon refferens till en värld som INTE är en dystopi. En avlägsen dal av grönska i ett nuclear wasteland, ruinerna av en gammal paradis stad styrd av halvgudar, legender om en tid som var lycklig, eller sånger och sagor om en lycklig och vacker värld som ska komma. Det ger själva dystopin en Mer Dyster känsla, som i annat fall skulle tas för Normen.
Personligen gillar jag världar där jag känner igen mig. ett postapokalyptiskt USA, eller varför inte ett postapokalyptiskt Sörmland, eller i alla fall den här planeten. Alternativt ett postapokalyptiskt spel på månen. det vore också roligt, det ska jag nog börja jobba på.
Och så gillar jag att ha med mutanter. Antingen hela klaner av djur och folk som är muterade på samma sätt ("Fallouts" Nightkin, till exempel), eller ett system som i BRP för att slumpa fram mutationer.