Nekromanti D&D på 1500-1700-tal i Lappland

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
Om man skulle förlägga ett äventyr i en sån pseudohistorisk setting, vad bör man tänka på för att gestalta allmogen i fjällen någorlunda historiskt korrekt? Det är förresten vinter. Alver och dvärgar och sånt finns, det vet alla samer och den kloka gumman i byn. Vad tycker prästen om det måntro? Vad arbetar folk med? Är de bönder? Rendrivare? Skogshuggare? Om de inte är bönder, hur får de tag i spannmål och sånt? Hur stora är byarna bland berg och myrar? Vilka tjänster kan man hitta där? Om jag tar 1500-,1600- eller 1700-tal beror på vad som blir smidigast i spelet tror jag.

TL;DR: Kan du berätta lite om hur folk levde i Lappland efter medeltiden före industriella revolutionen och ha D&D i åtanke?
 

JJoghans

Regelknackare
Joined
13 Sep 2012
Messages
826
Location
Wakoku
Vore jag du skulle jag ringa till något museum och ställa dessa frågor. De kan säkert ge dig tips på läsvärda böcker i ämnet också. Jag har själv researchat bygder som jag haft dålig koll på, och det är inte helt enkelt att hitta relevant historisk info på nätet. Man får sålla igenom enorma mängder information innan man hittar de där vitala länkarna till avsomnade bloggar som faktiskt säger en något.

Det låter som ett coolt projekt. Lycka till! :)
 

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
@Dazumal
Ja, fast vi har väl några ordentliga historienördar här nånstans? Något som underlättar för mig som DM är att spelarna vet ännu mindre än jag.
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,548
Jag är ingen historienörd men jag såg en gång en teaterföreställning baserad på berättelsen om Långa lappflickan. Den utspelar sig i och för sig på 1800-talet men berättelsen, framförallt stämningen i den, skulle ändå kunna vara en bra inspirationskälla.

http://www.akelundgren.se/bakgrunder02.htm

I övrigt tänker jag mig att samerna levde på jakt, fiske och renskötsel. I och med att renarna strövar mellan sommar- och vinterbeten var renskötarna antagligen närmast nomadiska. Om det fanns fasta byar så var de antagligen små och mer av mötes-/handelsplatser till karaktären. Så vitt jag vet har samerna aldrig varit jordbrukare. Snarare samlare. Min känsla är också att det fanns en stark tro på övernaturliga naturväsen men, som sagt, jag är ingen historienörd.
 

Hans E Magnusson

CAPS LOCK
Joined
18 Jun 2008
Messages
2,410
Location
Umeå
luddwig;n199722 said:
Jag är ingen historienörd men jag såg en gång en teaterföreställning baserad på berättelsen om Långa lappflickan. Den utspelar sig i och för sig på 1800-talet men berättelsen, framförallt stämningen i den, skulle ändå kunna vara en bra inspirationskälla.

http://www.akelundgren.se/bakgrunder02.htm

I övrigt tänker jag mig att samerna levde på jakt, fiske och renskötsel. I och med att renarna strövar mellan sommar- och vinterbeten var renskötarna antagligen närmast nomadiska. Om det fanns fasta byar så var de antagligen små och mer av mötes-/handelsplatser till karaktären. Så vitt jag vet har samerna aldrig varit jordbrukare. Snarare samlare. Min känsla är också att det fanns en stark tro på övernaturliga naturväsen men, som sagt, jag är ingen historienörd.
Om jag minns rätt så har historiepodden haft ett avsnitt om henne
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,548
Zoth-Ya;n199723 said:
Om jag minns rätt så har historiepodden haft ett avsnitt om henne
Annars kliver snart den genuine historienörden DeBracy in i diskussionen och rätar ut alla frågetecken. :wink:
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
DeBracy kan säkert mer än jag om detta område - men jag skriver om inte annat något i början av veckan. (Nu är jag för trött pga bokmässan...) :)
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,717
luddwig;n199727 said:
Annars kliver snart den genuine historienörden DeBracy in i diskussionen och rätar ut alla frågetecken. :wink:
Tur du la till den där blinkningen på slutet! Folk kan ju börja inbilla mig att jag har nån slags koll på riktigt, och det vore lite jobbigt!

Jag har googlat runt lite och plockat lite från huvudet i alla fall, så några grova grejer:

Fjälltrakterna har i äldre tider inte varit så intressanta för nybyggare, utan "Lappmarken" var i äldre tider samernas. Jag tror det har gått nybyggarvågor mot Norrlands inland ända från 1500-talet, men själva fjällen blir väl intressanta för kronan först när man hittar silver på 1600-talet. Vips så finns det en annan poäng med att ha en svensk närvaro där. Så... i fjällen hittar du nog ingen allmoge. Fjällbönder blev väl en grej, men jag tror det är efter perioden som är aktuell här, kanske ända in på 1900-talet. Allmoge hittar du i inlandet längs älvarna och vid kusten.

Snarare än byar av D&D-stuk (som ofta känns formade efter förebild från vilda västern) så handlade man vid marknadsplatser, såna som ofta blivit orter senare. Butiker är det dåligt med, för du får faktiskt inte handla på landet. Alls. Om du inte har någon slags tillstånd. Ta en titt på landsköpmännen t.ex.

Jordbruket i norr har lutat sig mer på djurskötseln än på odlingen av spannmål. Nån enstaka ko om man har råd, annars get ("fattigmans ko"). Fiske och jakt såklart. När det gäller spannmål odlar man korn, vilket fortfarande är det absolut vanligaste i hela Sverige under alla de här århundradena. Vete är inte lika härdigt och odlas bara i vissa delar av Sverige. Vetemjöl är finmjöl som man köper. Vidare är det väl rovor och sånt.

Det fanns förresten vildren i Sverige fram till 1870-talet, så det är en av sakerna som jagas.

Vad man jobbar med tror jag är en sån sak som är svår att föreställa sig, för att det är mycket mer dynamiskt än vad fantasin räcker till för. Jag vet inte riktigt hur det ligger till för fjälltrakterna. Vid kusten blev det säljakt och grejer, kanske for man ner för att jaga ända från långt upp i inlandet? Det fanns andra säsongsbetonade jobb man kunde ta, exempelvis att jobba i skogen på vintern. En del kanske drog iväg och flottade?

Det som kanske är förvånande är hur mycket som är reglerat även från 1500-tal. Det är långt ifrån den upplevda "anyting goes"-känslan som finns i D&D och vilda västern. Samtidigt ska vi komma ihåg att många förordningar kommer till för att folk gjort det som de inte sedan får göra. Kolla på överflödsförordningarna till exempel. Om du förlägger spelet till efter 1766 så kan rollpersonerna lägga sitt surt förvärvade silver på att smuggla choklad och kaffe!
 

Cissi

Up to no good.
Joined
29 Jul 2012
Messages
3,111
Location
Ostgothia
Det här är en jättespännande setting!

Jag tänker att det är viktigt att tänka på att renägande samer är de enda samerna som flyttade runt i fjällvärlden. De samefamiljer som inte hade renar stod långt ner i rang och bodde och levde som småbänder i jordkulor (bokstavligt talat jordkulor) och de hade det inte så lätt. Svenskarna koloniserade fjällvärlden och drev undan samerna och kallade dem lappar. De jagade dem, drev undan dem, anklagade dem för häxkonst, beslagtog både land och trolltrummor osv osv. Det koloniala relationerna mellan samer och svenskar får du inte strunta i och inte heller faktumet att många samer inte alls var renägare.

Men annars så var nordsvenskarna ett folk som levde längs kusten och de stora sjöarna. Fiskebönder, skogsbönder, kolare, timmermän, skogshuggare, pälsjägare, gruvarbetare var alla yrken som nog var vanligare än bonden så som han var i södra sverige. Långa vintrar, mager jord men mycket andra naturresurser gav andra födokrokar än i söder. I Dalarna (OBS detta är inte Norrland) så bröt man malm sedan 1300-talet och det kan tänkas att en del gruvdrift norröver även var så tidig. Så utifrån ett rollspelsperspektiv så finns det både politiska slitningar såväl som religiösa och långa mörka vintrar upplysta endast av norrskenet som reflekteras på snön.

Det borde inte vara svårt att spela Fantasyspel i den settingen. Lycka till!
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,192
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Bondesamhället i Norrland präglas av fäbodkulturen. Fäbodkultur har jag stött på i höga bergskedjor ända borta i Yunnan i Kina, och det ger upphov till ett fascinerande kulturlandskap med extremt isolerade små stugor och betesmarker i avlägsna dalar och bergssluttningar. Fäbodarna behövdes för att jordarna i älvdalarna och sjöarna och kring gårdarna var för magra för att man skulle kunna ha boskap på bete hela somrarna, så istället skickade man upp boskapen på avlägsna fjällbeten, vallad av flickor vars arbetskraft man ansåg sig kunna undvara. Fäbodjäntornas långa isolation och ensamhet under somrarna är ett intressant narrativt tema.

Vad mytologi och dyl. fantasyteman anbelangar fanns en korsbefruktning mellan samernas religion och asatron - redan på vikingatiden fanns ju nordbors jordbruksmarker nära samernas jakt- och betesmarker åtminstone i Jämtland och Nordnorge, även om det absolut stämmer som DeBracy säger att man i det som nu är Lappland tog mycket längre tid på sig med att kolonisera fjällområdena. Den samiska guden Horagalles tros till exempel ha influerats av kulten kring Tor - eller rentav ha rötter i den.


Rollspelet Draug utspelar sig i Norge under tidigt 1800-tal och har ganska gedigna skildringar av folktron, bondelivet, med mycket mera. Det kan nog vara värt att införskaffa som inspiration!
 

Zire

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
3,001
Location
Umeå
Kan ju också tipsa om Krutrök och sägner, det fokuserar på tiden kring 1809. Även om fokus ligger lite mer mot västerbotten, och ingenting om samerna (vad jag minns) så innehåller det åtminstone en del information om just den perioden. Trots sitt historiskt perspektiv så hanterar den också varelser som man då trodde fanns.

(Reglerna är dock något helt annat än DnD. De är mycket enkla, använder typ grundegenskaper och inga färdigheter. Mycket enklare hantering av strid.)
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,876
Location
Barcelona
Ända fram till 1800-talet (när exploateringsvågen kom igång på allvar) så erkändes lappmarken som samernas egendom (inte kollektivt då, förstås, utan jag antar att varje hushåll ägde sin egen bit fjäll). Detta egendomsförhållande, där samerna förstås i gengäld var tvungna att betala skatt till kronan, instiftades typ av Gustav Vasa och hade inte bara en rent ekonomisk, utan även en geopolitisk funktion: på det sättet kunde kronan hävda sin överhöghet över Lappmarken, gentemot rivalerna Norge/Danmark respektive Ryssland. Utvecklingen av egendomsförhållandena och statens politik gentemot samerna kan man läsa om exempelvis i denna bok: http://www.lennartlundmark.se/web/stulet_land

På 1500-talet ägnade sig de flesta samer åt jakt och fiske vid sidan om småskalig renboskapsskötsel, vilket innebar att varje hushåll förfogade över en 10-20 renar. Länge framåt 1600-talet växte hjordarna kontinuerligt, en utveckling som drevs av höjda skatter och ökad efterfrågan på pälsverk.

Den renskötsel som bedrevs på denna tid kallas "intensiv renskötsel", att kontrastera mot den "extensiva renskötsel" som bedrivs idag. Vid intensiv renskötsel står skötaren i ständig kontakt med hjorden, medan extensiv renskötsel bygger på att låta hjordarna vandra relativt fritt och sköta sig själva.

* * *

Vad gäller kampanjen, kan jag kanske påminna om att Carl von Linné gör sin Lapplandsresa 1732. Det kanske vore ett bra upplägg för en kampanj: en vetenskaplig expedition utsänd från Uppsala universitet, kanske för att hitta spåren av en tidigare expedition som försvunnit under mystiska omständigheter uppe bland fjällen? Konflikter mellan vetenskap och vidskepelse, mellan civilisation och vildmark, paranoia och survival horror!
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,548
Man Mountainman;n200448 said:
Vad gäller kampanjen, kan jag kanske påminna om att Carl von Linné gör sin Lapplandsresa 1732. Det kanske vore ett bra upplägg för en kampanj: en vetenskaplig expedition utsänd från Uppsala universitet, kanske för att hitta spåren av en tidigare expedition som försvunnit under mystiska omständigheter uppe bland fjällen? Konflikter mellan vetenskap och vidskepelse, mellan civilisation och vildmark, paranoia och survival horror!
Grymt bra idé!
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,717
Jag tjötade med Vidugavia idag och vi kom överens om att du naturligtvis bara ska läsa de relevanta delarna ur Olaus Magnus "Historia om de nordiska folken" (exempelvis kapitlet "Om jättar") och köra på det.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Hjärnan ägnar sig för närvarande åt vad Aristoteles trodde dess syfte var (producera snor), så viss reservation för misstag...

Det händer extremt mycket under perioden 1500-1700-tal. Över tre århundraden transformeras det mesta. Det gäller särskilt för det inre Norrlandsområdet.

1500-tal
Det moderna Sverige börjar ta form iom Gustav Vasa, arvkungadömet, frigörelsen från danskarna, en hel del nya administrativa reformer mm. Fogdeväsendet stramas upp, skattväsendet likaså. Det gör att samhället blir väsentligt mer organiserat och centraliserat jämfört med tidigare. Fram till slutet av århundradet var Gävle den nordligaste staden i Sverige. (Snäppet norr om Falun, men Falun direktägdes av kronan och ingick inte ens i folkbokföring mm för resten av samhället.)

Etniska svenskar bor i enskilda gårdar och mindre byar längs Norrlandskusten och i viss mån upp längs älvarna. Det överlappar ännu ganska mycket med kustsamernas områden, rena fientligheter är dock förhållandevis få.

Många av de som bor här, gör det för att undfly det alltmer organiserade livet i söder - skatterna, lagarna osv. Och soldatutskrivningarna som kommer iom att staten Sverige börjar kriga mot Ryssland, Danmark, Polen och andra aktörer i större skala. Sedan 1300-talet (Magnus Eriksson) finns en slags "homestead act" som innebär att den som bryter mark och bygger en gård i Norrland, vinner äganderätten till den iom att skatt erläggs till kronan. Så det är en förhållandevis attraktiv möjlighet för den som kan och eljest har dåliga utsikter att ärva gård eller mark i södra Sverige.

Den huvudsakliga näringen i dessa kustsamhällen - både för samer och svenskar - är som Man Mountainman beskriver småskaligt fiske, lite jordbruk intill gården samt jakt. Får är det vanligaste bruksdjuret.

Under vintrarna sker isfiske samt viss handel - hemma på gården bedrivs hantverk under vintermånaderna.

Handeln är för övrigt sedan medeltiden formellt reglerad genom "bottniska handelstvånget" som eg betyder att all handel i Bottenhavet ska passera genom Stockholm eller Åbo. Men fram till 1600-talet görs det ganska lite för att upprätthålla förbudet. Gustav Vasa genomdriver dock skatter (införde eller höjde dem, har sett olika uppgifter) på tex jakt och handel med skinn.

Handel till lands förblir dock reglerat men åtm i praktiken fritt, under i princip hela tidsperioden. (Lite osäker på senare delen av 1700-talet. Ju fler städer som grundläggs, med stadsprivilegier, desto mer intresse från deras sida att styra handeln till sig...) Det äldre systemet moderniseras av Gustav Vasa, som bland annat som nämndes beskattning av handeln.

Ju fler svenskar som flyttar upp, desto mer trängs samerna tillbaka. Mot slutet av århundradet trängs kustsamer från den östra sidan av fjällkedjan upp och i kontakt med samer som levt på västsidan (Norge) och de blir en sammanhängande population. (Det fanns tidigare i Jämtland, parallellt med den norska invandringen, men längre norrut var kallfjället obebott.)

När Gustav Vasa erkänner lappmarkens utbredning och samernas rättigheter, 1543, så är det i stort sett bara längs Luleälvens utlopp som det finns bofasta samer kvar längs kusten i mer än enstaka hyddor.

Varken svenskarna längs kusten/älvarna eller samerna i fjällområdet tillämpar vid den här tiden den utvecklade form av fäbodskultur som kom senare. (Den spreds då huvudsakligen i inlandet.) Men ortnamn mm vittnar om att djurhållningen byggde på separata sommarbeten på vallängar och liknande. (Skillnaden är förstås en gradskillnad, men eftersom områdena ännu var rätt glest befolkade låg sommarvallarna närmare ordinarie bebyggelse.)

Och det är inte förrän den samiska befolkningen drivs upp i de karga fjällområdena, som renstorlekarna ökad - innan dess är de små och djurskötseln tycks ha bedrivits på samma sätt som hos deras svenska grannar. (Ökningen i storlek beror ju på att den behöver kompensera för bortfall av ffa fisket men också jordbruket.)

Detta är långt före de olika "skiftena", så generellt är det mycket lite jord som ägs privat, av svenskar eller samer, vid sidan om adeln. Den ägs huvudsakligen av byn, om nu befolkningen är stor nog för att utgöra en sådan, eller betraktas som släktjord som de olika grupperna inom storfamiljen på släktgården brukar tillsammans i lag. Norrland är, som ovan nämnts, delvis ett undantag. Men gårdarna är här små och och de som försöker utvidga spannmålsodlingen måste ändå slå sig ihop i lag för att kunna göra det. (På samma sätt växte ju bygemenskaperna fram under medeltiden i södra Sverige...)

Jämtland och Härjedalen är vid 1500-talets början en semisjälvständig del av Norge. Men när Danmark tvingar in Norge i personalunion (efter Kalmarunionens avveckling) erkänns inte detta, utan blir en del av riket fullt ut. Då inleds också en period av konflikter, när Sverige försöker erövra landskapen (och till slut lyckas, 1645).

1600-tal
Der är nu konflikterna hårdnar. Dels upptäcks bla silvermalm vid Nasafjäll (nära norska gränsen) och genom kungligt dekret anses all mark som "ligger fal", dvs obrukad, tillhöra kronan. Det används för att starta gruvdrift (silver och bly), där "lapparna" skrivs ut för transporttjänst om vintrarna.

Nu grundläggs också fler städer (för att få politisk kontroll över området, vilket oftast förutsätter ekonomisk kontroll - vilket underlättas genom städernas roll som handelsplatser). Härnösands stift startas också, för att ha en "bas" för kristnandet - och för att bryta Trondheims starka ställning i ffa Jämtland. (Härnösand grundades formellt 1585, från ett tidigare fiskeläger. 1645 blev det residensstad för "Härnösands län" och den främsta administrativa utposten i Norrland under lång tid. Prästutbildning startade här 1658 och på 1700-talet blev det sedan permanent biskopssäte.)

Tidigare vidhöll kronan (bla under Gustav Vasa och hans söner) samernas rättigheter mot den svenska inbyggarbefolkningen, mån om att ha goda relationer med samerna. Men under 1600-talet börjar lokala domstolar och så småningom också lokala politiska församlingar, gå emot samernas rättigheter för att utvidga svenskarnas, utan att kronan gör särskilt mycket för att hålla tillbaka.

Det är nu det sänds ut missionärer, den traditionella samiska religionen förbjuds, "trolltrummorna" ska samlas in och brännas. När häxprocesserna startar, likställs bruket av trolltrumman med häxerier och de som upptäcks kan avrättas.

Det är nu, när befolkningen tränger längre upp i floddalarna, som fäbodsbruket breder ut sig. Nu börjar också skogsarbete bli en lönsam gren, med åtföljande flottning av timmer samt milande av kol och tjära.

Medan den svenska befolkningen alltså utvecklar ett mer diversifierat näringsliv i samband med utbredningen, så berövas samerna en stor del av sina områden i skogslandet och renskötsel och jakt (och viss handel) tar över.

Mot slutet av 1600-talet (from 1685) hårdnar trycket ännu mer, när det bestäms att kristnadet ska ske med tvång och inte enbart frivilliga dop.

Skatterna höjdes också, vilket var en drivande faktor i ökningen av storleken på renjordarna.

En faktor som driver på inflyttningen är det sk "lappmarksplakatet" (1673) som ger nybyggare rätt att inkräkta på samebyarnas områden, för att ta i anspråk "oanvänd mark". (Vilken mark som är oanvänd tvistas det om, men domstolarna går oftast på nybyggarnas linje.) Den som gör det får dessutom skattefrihet i 15 år samt frihet från knektutskrivning.

1700-tal
Början på seklet är en fortsättning på 1600-talets kolonialiseringsiver, men den klingar sakta av. I upplysningsanda företar Linné sin "lappländska resa" 1732. På 1740-talet börjar domstolarna åter att hävda de gamla förordningarna som skyddar samernas jakträttigheter mm. Lappmarksgränserna fastställs på nytt ung vid mitten av seklet.

Samerna får nu också möjlighet att inrätta nybyggen på samma villkor som svenskarna, vilket innebär en försiktig "återvandring" mot skogstrakterna.


Viktigt att notera är att iom att samerna ändå betraktades som medborgare, hade de rätt att utse riksdagsledamöter (2 st from 1602 - vilket betyder att de fick den rätten 97 år innan jämtarna blev betraktade som medborgare!) och nämndemän. De har därför haft möjlighet att åtminstone i vissa delar hävda rättigheter juridiskt, som oftast förvägrats urbefolkningar - även om det under långa perioder naturligtvis inte alls kunnat uppväga den koloniseringspolitik som kronan bestämt.

- - -

Detta är något om hosotrien, politiskt, ekonomiskt och kulturellt såvitt jag har koll på den.

Några bra källor är bla engelskspråkiga Wikipedias sidor om "Sami people" samt inte minst webbsidan Sapmí/Samer, varifrån jag tagit många av de årtal som nämns ovan. (Sånt som är svårt att komma ihåg på rak arm...)

- - -

Av detta gör du ju självklart som du vill med i din setting. En variant är väl rent av att samerna _är_ alver? Gruvdriften - silverbytningen i Nasafjäll och den iofs senare järnmalmsbrytningen i Gällivare-Kiruna området - passar ju utmärkt för en girig dvärgpopulation. Kanske de lierar sig med den svenska kronan för att få dess stöd, militärt och ekonomiskt, för att göra intrång i alvernas marker där de åtråvärda fyndigheterna finns?

:)
 
Top