Nekromanti Astronomi i Symbaroum

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
Glad amatörastronom som man är så har jag funderat en del på det. Mycket för jag älskar verkligen astroarkeologi. Gjorde mig nyligen ett astrolobium också. Det som verkligen slår mig är att just stjärnhimlen verkar vara otroligt universal genom nästan alla tidsepoker och att astronomiska verktyg och kunskap finns verkligen överallt. Bara att idag så har vi glömt mycket av det.

Så jag satt och funderade över några av de vanligaste användningarna av astronomi och hur de kan användas för Symbaroum. Finns verkligen hur mycket sanna och mindre sanna historier om hur gamla monument fungerar som olika sorters astronomiska hjälpmedel. Stonehenge som exempel. Där verkar det i alla fall ha betydelser för sommar- och vintersolstånden samt vår- och höstdagsjämningen. Det finns även de som säger att det kan användas att förutsäga sol- och månförmörkelser samt när och var månen kommer att stiga. Men de bevisen är lite mer osäkra.


Eller varför inte ta klassiker som pyramiderna och orions bälte? Vilket inte alls verkar stämma medans det däremot är orienterade astronomiskt samt att det är ganska frän soluppgång vid midsommar:

Faktisk bild:


Sedan finns det många fler fall just i Egypten. Bilder målade i gravar, vägar som är arrangerade efter vädersträck och sånt. Maya-indianerna har ju ganska fräna grejer med sina pyramider också.

Eller varför inte gravkummel?

Men vad ska det här vara bra för då?
Det som jag tycker är bäst med sånt här är då fler lager av information. Och berättelser det kan skapa. Alla historier som finns om himlavalvet och dess fenomen. Vad betyder tex en komet för de gamla människorna i Symbaroum? Var det ett omen för rikets fall? Svält? Vad betyder det då när det dyker upp en till komet på himlen för spelarna.

Skattkartor! Att följa ledtrådar i hur gamla monument är byggda kan man lista ut var det borde finnas mer ruiner och skatter. Gåtor i form av stjärnbilder "När bältet står över horisonten vid sommarsolståndet" eller liknande.

Några saker jag själv har gjort i Symbaroum:

Det onda trädet:
Ett träd som står på en kulle precis väster om en by. Trädet är en Styggelse. Och vid vårdagsjämningens gryning så lyses trädet upp av morgonsolen så att dess vita ved blir alldeles blodröd. Vid solnedgången på höstdagsjämningen så kastar den sin skugga över byn. Och det här funkar mer eller mindre precis så i verkligheten. Folket i byn dyrkar trädet som en gudom pga detta. Vilket inte heller är helt falskt.

Gravkummlet:
Spelarna hittar en monolit på en kulle. På kullen står det gamla tecken om hur den är den ena delen av ett stort riktmärke, där andra änden av det innefattar ett stort gravkummel. Så genom att lösa gåtan på monoliten så förstår spelarna att vid en viss tid så bildas en rak linje mellan en viss stjärna på himlen, monoliten och gravkummlet.

Labyrinten:
En liknande situation. Faktiskt till och med samma monolit men andra datum, så kan man följa en annan linje till en stor labyrint gömd i skogen. Varpå där kan man hitta andra ledtrådar till andra skatter. Själv lät jag det vara ledtrådar till hur man överlever gravkummlet.

Den gömda grottan:
En grottöppning som endast går att se på vissa datum. Mer magi här men rätt lik Bilbo och hur man tar sig in i Ensamma Berget.

Och fler...

Så vad tycker ni att Kometer symboliserades i gamla Symbar? Är en viss komets återkomst en profetsia att Symbar kommer att resa sig ur askan igen?
 

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
En till sak som blir intressant med de här funderingarna är:

Är Symbaroums värld ett klot?

Har den vandringsstjärnor? Dvs Planeter?

Vilken latitud är Yndaros byggd?

Astrologi, vad för stjärntecken har den?

Allt det här blir intressant när man börjar snacka astronomi. Särskilt eftersom man kan använda allt det här för att navigera ordentligt. Både i en mörk skog och ute på öppna vattnet. Eller varför inte använda det på samma sätt som jag skrev i förra posten. Nämligen att äventyra. Att hitta skatter och upptäcka saker. Eller bara de fruktansvärda inplikationerna de inser vad som händer när stjärnorna står rätt. ;)
 

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
Kan det också vara så att på vissa datum då stjärnorna och planeterna står rätt på himlen så påverkas magin? Under solförmörkelse så kanske all korruption man får blir mycket värre? När en konflux mellan Jupiter och Venus händer, blir då det lättare att färdas mellan dimensionerna? Kan det finnas vissa magiska platser som fungerar extra bra eller dåligt under vissa tidpunkter? Så mycket man kan fundera på! :D
 

Fridigern

Swordsman
Joined
23 Sep 2014
Messages
404
Grymt spänannde! Har med mycket Astrologi i mina spel, men hittils väldigt lite Astronomi mer än att de kan navigera efter stjärnorna när det är stjärnklart. Blev väldigt sugen på att sno din monolit-linje-idé, hade passat som hand i handsken för min spelgrupp.
 

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
Kul att höra Fridigern! Alla de där sakerna går att räkna ut och skapa exakta varianter för var man än vill stoppa dem. Roade mig med att göra en Stonehenge för de breddgrader jag själv bor på. Den ser mycket annorlunda ut. :)

Sitter och skissar på en modell av Astrologi och Astronomi för Symbaroum. Egentligen bara en re-branding av vår, eftersom det är rätt mycket jobb om man ska göra det från scratch ;) Men utifrån det förutsätter jag att det är en sfär Symbaroum befinner sig på, samt att Ambria ligger ungefär i södra Sveriges latitud. Samt att Symbaroum har en satelit och har 5 vandringsstjärnor. Alltså planeter som är synliga för ögat. Samt att den har samma stjärnor så att jag bara ändrar de enligt Symbaroums mytologi. Dessutom så antar jag också att det är samma rotationstid och lutning av axeln och så vidare. Dvs en klon av vårt solsystem, med lite annan geografi på jorden bara. Så att det har samma kalender.

Det jag jobbar på att fixa då är:
  • Symbariska stjärnbilder.
  • Symbariska stjärntecken, dvs vars solen är när man föds.
  • Symbariska vandringsstjärnor
    • Konfluxer av dessa
    • Olika beteenden, tex retrograd rörelse
  • Sol och månförmörkelse
  • Månkalender
  • Kometer
    • Långa perioder
    • Korta perioder
  • Årstiders växlingar, vilka tecken
    • Midsommar
    • Midvinter
    • Vår- och höstdagsjämning
  • Gäststjärnor, nya stjärnor. De Nova Stella. Dvs Supernovor.
Sen skulle det vara kul att skriva in vad alla såna saker påverkar magin. :) Men det är bara för att mina föräldrar tappade mig på huvudet när jag var liten ;)
 

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
Så här rör sig i alla fall planeterna på himlen.

Så här ser det då ut när de vandrar. Vandrare på grekiska är förövrigt Planetes. ;)


Hur solen rör sig på himlen för oss. I början på videon, men sedan blir det mindre märkbara saker.

Stjärnhimlens rotation och hur man vet vad som är norr.

Cykler på himlen:

Rekommenderar STARKT hela den där playlisten. Och förstås tv-serien Cosmos.

Och om man är intresserad av 2000 år gamla astronomiska datorer:
 

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
Så här långt har jag kommit hittills.
Astrologi och Astronomi i Symbaroum

Jag kommer att använda nästan en exakt klon av vårt egna solsystem för att skapa detta. Och året kommer vara 2016 jag utgår ifrån. Det är främst av två anledningar, nämligen att det är lättast att räkna på. Och att vill man räkna ut saker om något år framåt så finns det mycket resurser att använda.

[h=1]Symbaroums himlakroppar[/h]
Symbaroum har de himlakroppar som vi är vana att se på himlen. En sol, en måne och 5 vandringsstjärnor.
[h=2]Solen[/h] Solen är Prios stjärna. Han vandrar runt på himlen och vid midsommar varje år så står han som högst. Vilket de senaste åren har sammanfallit med att den precis kliver in i Tvillingsjälarna.
[h=2]Månen[/h] Månen som lyser på nätterna över Ambria och Davokar går från nymåne till full till nymåne igen på 29 dagar. Och vandrar även till olika höjd över horisonten i stora cykler.
[h=2]Vandringsstjärnor[/h] På himlen så finns det, förutom alla stjärnor och månen, fem stycken stjärnor som vandrar över himlavalvet. Två av dessa håller sig alltid sig nära sin mästare Prios medan de tre övriga kan ses färdas hela vägen runt ekliptikan under åren.
[h=3]Löparen[/h] En liten ljussvag vandringsstjärna, som aldrig färdas långt från Prios sida. På bara 88 dagar så har den återvänt till sin tidigare plats på sin mästares högra sida.

[h=3]Härolden, Morgon och Aftonstjärnan[/h] Den allra ljusstarkaste av stjärnor. Kommer antingen upp före eller efter sin mästare på tidig morgon eller strax efter skymmning.

[h=3]Bödeln, den röda.[/h] Bödeln må vara liten, men dess röda färg och sin färd genom hela ekliptikan gör den ändå till en välkänd vandrare. På 687 dagar så har den gått genom hela ekliptikan.

[h=3]Den krönte[/h] En nästan lika ljusstark vandrare som Härolden. Men denne är krönt av Prios och skickad ut att regera över sina undersåtar. Idag är det många som kallar den av den anledningen Korinthias stjärna. På strax under 12 år passerar den genom ekliptikan. Kritiker menar att detta är den längsta tid en regent får reagera. Vilket medför att Korinthia har regerat i 19 år för länge.

[h=3]Väktaren[/h] Väktaren är en ljusstark vandringsstjärna som tar god tid på sig att gå igenom ekliptikan. Hela 29 och ett halvt år.
[h=1]Kalendern[/h] Tideräkningen i Ambria har 365 dagar på ett år, räknat från midvintersolsståndet. Under den tiden passerar det 12 månader och totalt 52 veckor. Men det har visat sig att det inte riktigt stämmer, så vart 4:e år så läggs det till en till dag i den andra månaden. Men för de flesta pöbeln är sånt sällan intressant. Utan de räknar mest år, från midvinterssolsståndet, och dagar. Men istället för månader så räknar de i Månar.

[h=2]Året[/h] Året i Ambria räknas från midvinter till midvinter. Problemet som många lärda har observerat är att från midvinter till midvinter inte exakt är samma sak som att solen står i samma plats på himlavalvet. Det är få som tänker på det, men det medför att efter några hundra år har solens position flyttat sig ganska mycket och solen inte längre befinner sig i Tvillingsjälarna under midsommar. Nåja, det fungerar nu och så långt fram i tiden kan man inte säga något helst säkert. Eller hur?
[h=2]Månader[/h] Ambrias år är även delat in i 12 månader som vardera är indelade i 30 eller 31 dagar. Med ett undantag. Den andra månaden har endast 28 dagar, men vart fjärde år lägger de lärde till en dag för att jämna ut dagarna så att inte årstiderna skiftar och det helt plötsligt är sommar i den första månaden.
[h=3]Kalendermånadernas namn[/h] [h=2]Månar[/h] De flesta som inte är lärda och arbetar ute på landsbygden där de inte använder samma eleganta kalendrar som inne i städerna räknar året i månar. Det är från fullmåne till fullmåne. Det medför dock några problem, för att en Månad är 30-31 dagar lång. Och det är lite mer än 27 dagar mellan fullmånar. Så ett månår är lite mer än 12 månar, nästan 13 månar. Men det innebär att de är nästan synkroniserade. Men vart annat eller vart tredje år så ryms det helt plötsligt mer än en fullmåne på en kalendermånad. Detta brukar då pöbeln kalla en Blå Måne. De lärda har fastställt att det sker ganska exakt 7 gånger på den lärde Metons cykel som upprepas vart 19 år. Så 7 Blå månar på 19 år.

[h=3]Månarnas namn[/h]
  1. Vargmånen
  2. Snömånen
  3. Korpmånen
  4. Gräsmånen
  5. Blommånen
  6. Rosmånen
  7. Åskmånen
  8. Blodmånen
  9. Skördemånen
  10. Jägarens måne
  11. Frostmånen
  12. Långa nattens måne
[h=2]Veckor[/h] På ett år ryms det 52 veckor. Folk som lever och arbetar i städer har oftast 5 vardagar och 2 helgdagar. Vardagarna kallas oftast bara vilket nummer de har och första helgdagen kallas Festdagen och den andra kallas Vilodagen. Vardag nummer tre brukar även kallas Mittvecka.
[h=2]Högtider[/h] Nästan universiellt så firas både hos de lärda, bönder och barbarer, vinterssolståndet, sommarssolståndet samt vår och höstdagsjämningarna. Bönder och barbarer brukar även fira Blå Månen och andra speciella fenomen. Annars så delar folket in året i årstiderna runt dessa högtider.
 

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
Tar gärna emot tips på vad kalendermånaderna kan heta. Bästa vore om de hade ett stämningsfullt men ändå intuitivt namn så att det är lätt att använda runt spelbordet.

Planen sen är att lägga till så att man kan lätt räkna bakåt för att få fram när cykliska händelser dyker upp igen. Tex kometer. Men då är frågan när man ska lägga in dem. Tänkte lägga in några "Great Comets" som är lätta att se med nakna ögat som kommer med ganska långa mellanrum, så att folk tror att de är slumpen eller en profetia. Samt någon gäststjärna. Sedan kan det vara kul med några myter kring konjunktion också. Tänkte tex att när Härolden och Den Krönte möts, dvs Venus och Jupiter, så kallar man det kröningen. Vilket sker lite då och då.
 

Fridigern

Swordsman
Joined
23 Sep 2014
Messages
404
Symbaroum är väl delvis baserat på det som var coolt med Ereb Altor, och där fanns det ju mer än en måne. Menar att de var nio till antalet, och att det även fanns en blodröd måne som bara syntes någon gång per 2000 år och alltid innan förfärliga händelser...

Det var dock bara den helt vanliga måne som syntes vanligtvis, de andra såg man bara till ibland. Elliptiska banor?
 

Paal

Imaginär fantast
Joined
10 Nov 2011
Messages
1,359
Är inte månaderna döpta efter de gamla gudarna? Eller blandar jag ihop med något annat nu?

Hursomhelst gillar jag konceptet på månader döpta efter gamla gudar men som blivit omdöpta efter Prioskyrkans ljusbringare.
 

Ydram

Warrior
Joined
23 Apr 2002
Messages
263
Location
Umeå
Fridigern;n210414 said:
Symbaroum är väl delvis baserat på det som var coolt med Ereb Altor, och där fanns det ju mer än en måne. Menar att de var nio till antalet, och att det även fanns en blodröd måne som bara syntes någon gång per 2000 år och alltid innan förfärliga händelser...

Det var dock bara den helt vanliga måne som syntes vanligtvis, de andra såg man bara till ibland. Elliptiska banor?
Rent vetenskapligt så är det väl mer eller mindre omöjligt att få fram en hel måne som dyker upp så. Antingen så ser man den hela tiden eller så när den väl kommer så slungar den iväg jorden någon annanstans i rymden. Det skulle dock kunna vara nått skumt himmelsfenomen som gör att månen blir just blodröd vid väldigt specifika tillfällen. Månen blir ju röd-orange när den ligger lågt i och med att det röda ljuset böjs genom atmosfären och reflekteras mot månen. Men det sker ju nästan jämt då den ligger lågt.

Jag tror att en komet är coolare. Jag minns själv när Hale-Bop dök upp 97. Det var rätt fränt. De kan dessutom ha banor från allt ett 20-tal år tills nästan 100.000 år. Dessutom så passerar de genom vår bara runt solen så blir det ett jäkla meteoritregn direkt efter. Hmm... Tänk dig en rejält saftig komet som precis missar jorden. Och när vi passerar genom resterna av dess svans så blir det massor med meteorer. "And the heavens rained down fire..." :)

Har du läst om hur lång historia Halleys komet har?

Paal;n210423 said:
Är inte månaderna döpta efter de gamla gudarna? Eller blandar jag ihop med något annat nu?

Hursomhelst gillar jag konceptet på månader döpta efter gamla gudar men som blivit omdöpta efter Prioskyrkans ljusbringare.
Verkar vara lite både och. Vissa månader är efter gudar, andra efter kejsare. Några bara "9:e månaden". Men absolut. Var nått sånt jag själv funderade på. Några gudar och några hjältar och kanske nån regent. Då får man lätt ihop 12 månader.

Från Klockan klämtar för Kastor så räknar de upp ganska många gudar:

Prios - Lyssa, solkatten
Jordemor - Uron, världsormen
Stigfinnaren - Arex, spårulven
Bödeln - Oroke, spindeldrottningen
Vildungen - Blodsdottern
Valvbyggaren - Lammarruk, urdvärgen

Vilket redan är 12 stycken. Men hur får man de månaderna både passande att använda i dagligt tal. Samt att det är rätt enkelt att komma ihåg dem och vilken månad de representerar.
 

Njord

Veteran
Joined
1 Jan 2014
Messages
107
Intressant tråd! Hade faktiskt en liknande ide i somras. Tänkte bland annat att ambrierna skulle ha haft två kalendrar, en gammal (från tiden före det stora kriget) och en ny (från den slutliga segern över mörkermästarna, när Ambrias nya tideräkning börjar). Dessa kalendrar skiljer sig framför allt åt när det kommer till månadernas namn, då de i den gamla ofta anspelade på de gamla folkgudarnas namn. Medan den nya kalenderns namn mer anspelar på hjältar från kriget. Även veckodagarnas namn ändrades från att anspela på böndernas och det vanliga folkets liv, exempelvis Skördedag och Marknadsdag till att få en mer krigisk klang exempelvis Marschdag och Segerdag.
I Warhammer Fantasy Roleplay finns det en intressant kalender som utgår från ett himlavalv med två månar, och då Symbaroum har en del Warhammer-influenser kanske den kan vara inspirerande.
 
Top