Search results

VRAKET Små tankar om en äventyrsplats till den pågående kampanjen om den olycksdrabbade flodbåten S/S Liriope. På nåt sätt är det nästan en sorts version av Alien; smådjur som reser genom isolation och farlig mark, och så en fara ombord. Nu handlar det om en sak som händer typ halvvägs till...

Vinterlovet närmar sig, och jag ska försöka spela lite mer Tistelriddare med familjen, och tanken är att äventyret, som är en sorts uppföljare till Silvergastarna, ska skrivas ihop till något som också andra eventuellt ska kunna spela. Det här är en tråd där jag spånar kring det, mest för att...

I Annwyn, världen där Krickdala ligger, hopkurat vid gamla landsvägen och stora floden, under ugglorna och månen, kommer ibland en väldig storm, som smådjuren tror öppnar en port mellan världarna. Så det kan väl passa att släppa betan till Tistelriddare en stormnatt. Siktade egentligen på att...

Ett litet grubbel. Filar på introduktionsäventyr till Tistelriddare. Rollpersonerna anländer något sent till ett födelsedagskalas i en trädgård, och finner att alla gästerna är försvunna. En kall vind går genom träden och får dem att viska kusligt. Det är kväll. Maskeradmasker i guldpapper och...

Fick rådet i en annan tråd att låta Rollpersonerna ha små egenheter som de gör, kanske för att trösta sig själva eller återfå utmattning och sådär -- eller i alla fall var det i den riktningen mina tankar rörde sig. Om jag inte minns fel har väl Fria Ligan ofta en "signature item" som...

Landsbygden utanför Krickdala. Hela spelet bygger ju på nån sorts Pastoral Fantasy: det Susar i Säven, Fylke, Studi Ghibli. Så jag tror att åtminstone en del av varje spelsession kommer att handla om att vandra omkring på blommande ängar, sitta på långsamma tåg och titta ut på landskapet och så...

Jag älskar Tolkien, även om det var decennier sedan jag faktiskt läste böckerna. Och ju mer jag snickrar på Tistelriddare, ju mer uppskattar jag hur elegant han omvandlar traditionella sagor och myter till en sammanhängande, mysig, och urgammal värld; ofta sitter jag och grubblar på hur jag ska...

Halvt om halvt skulle väl det här kunna hamna under tråden om amfibier, men det känns som ett nytt ämne, så jag postar en tråd till. Nån måste väl skapa content här bland rollspelsmakarna medan @krank jobbar på sitt hemliga projekt (vadärdet-vadärdet-vadärdet) och andra skriver på Drakar och...

Ursäkta att mina trådar om Krickdala svämmar över forumet just nu... På tal om översvämningar: den här helgen tänker jag alltså på amfibier: lövgrodor, paddor, salamandrar, och till och med en och annan blek axolotl långt västerifrån. De lever bland de andra smådjuren --bland möss och ekorrar...

Jag skriver just nu om Amfibiekejsardömet: grodornas, paddornas och salamandrarnas gamla rike, som i många, många somrar — ”i tusen somrar” — härskade över stora delar av Annwyn, i synnerhet i de lummiga skogarna och vågmarkerna söder om Krickdala. Amfibiekejsardömet anlade imponerande städer i...

Såhär. Jag har jag börjat sammanställa en lista över teman, bilder och troper att använda som inspiration när jag sent omsider ska skriva ett par äventyr till Krickdala; om inte annat måste jag ha ett sådant klart till sommarlovet, för då väntar sig dotter och fru att återigen få klä sig i räv-...

Korparna. Akademiker med en sorts germansk-nordisk kultur. Stränga, dystra. En sorts prästerskap som flyger mellan de dödas och de levandes värld, och som upprättar ändlösa arkiv över världens händelser för att vid tidens slut kunna döma allt och alla, och som bannlyser och uppfostrar de rädda...

Okej. Så ugglorna i gemen ser sig som väktare över Världsknuten -- väven av oräkneliga världar som är flätade i varandra. De tror att deras uppdrag, givet dem av en mytisk Jägarinna, är att se till så att de magiska, skimrande varelserna — älvor, talande möss etc — inte slipper ut ur spelvärlden...

Eller från mys till ugglor, i alla fall... Sitter och försöker få färdigt en sorts beta-beta-text av Tistelriddare, att utgå ifrån när vi spelar i sommar. Och har då återvänt till ugglorna. De är, om folk minns, lite mongolisk-rysk-sibiriska, typ, med häxor som kan kräkas upp bytesdjurens ben...

Någon påpekade för länge sedan, i en annan tråd, att en stad där det bor grävlingar och mullvadar och sådana djur, borde ha en omfattande underjordisk del. Så är det ju, men det är svårt att göra underjorden mysig. Jag undrar om inte rävfilmen av Wes Anderson kan ha en del uppslag. Typ lite...

Jag provar att posta en till tabell, för promenader vid floden den här gången, och bostäder vid floden, och sådär. Mysigheter. Det var lite svårare att hitta den där sällsamma Fylkekänslan vid floden, tyckte jag, av någon anledning. Jag tror att många grodor och paddor och salamandrar har...

Jomen jag håller på och gör slumptabeller över ”mysigheter” eller — jag vet inte vad de ska kallas. Detaljer som man kan lägga in när man beskriver en gata eller ett hus i staden Krickdala, för att ge den där hemtrevliga, lantligt romantiska känslan som finns i Fylke eller Det Susar i Säven...

Jag har redan skrivit en del om Tistelriddares dödsrike. Kort resumé: när spelvärldens söta smådjur dör kommer de till en stor, lummig tårpil, där de svävar runt som ljussken ett tag, tills alla i de levandes värld har glömt bort dem — då stiger de tyngdlösa bort i mörkret och glömskan och...

Såhär. En fästning på stranden mellan liv och död, uppförd av en Urfader som sett en vision av alltings slut, av Allskymningen, Ragnarrök, Apokalypsen. Fästningen är tänkt att locka till sig själarna från vilda rovdjur och skickliga krigare, och pröva deras list och tapperhet i olika rum där...

Farmor Tårpil Farmor Tårpil ser ut som ett väldigt träd, vars lummiga krona sträcker sig genom en varm och evig sommarnatt, någonstans halvvägs mellan de levandes och de dödas riken. De knotiga, mossbelupna grenarna närmast hennes stam är grova som bergskedjor, eller åtminstone som åsar och...