Search results

Nu vill jag skriva ett rollspel till indierummet där man spelar drakar som spelar människor.

Jag har sett super Mario filmen. Okej, inte bra men inte direkt dålig. För få, boos och chain Chomps.

Men om du spelar en vanlig jävla människa och någon kommer in och viftar med ett granatgevär, blir det inte emr dramatiskt då?

Det låter som en farlig plats att spela på.

Jag har en omvänd relation till filmen, jag tyckte den var bra som barn, men som vuxen tycker jag den är rätt tråkig. Känns verkligen som en av de "säkraste" Disney filmerna och avsaknaden av risker för att den känns så otroligt slätstruken.

Morrhår och ärtor Strumpdockor och Existentiellångest Rost och svätt Imorgon och igår Frankenstein och Geppetto

Det här är en sådan film jag tycker jättemycket om när jag inte tittar på den. Medans jag blir besviken varje gång jag faktist ser den. Det är så mycket jag gillar med filmen, framförallt hur saker ser ut, och hur tekniken och samhället fungerar. Sedan måste jag påminna mig själv om hur livlös...

Om en spelare citerar Monty Python vid spelbordet måste de äta upp sitt rollformulär. Hade den regeln vid mitt spelbord när jag var ung tonåring och spelade med vänner som tyckte att citera MP var höjden av humor.

Med risk att få hela världen emot mig. Jag gillar inte Hook. Första halvan är väll okej, men andra halvan efter ett Peter fått tillbaka minnet är inte bra. Den bästa Peter Pan filmen är "Peter Pan goes wrong"

Jag tror egenkligen inte det finns något spel som är rätt start spel för alla. Men visst kan man prata om spel som förmodligen är bra start punkt för många. Jag tror att det viktigaste är att det är ett spel borde den som introducerar och den som är ny tycker låter kul att testa tillsammans. Så...

Jag Jag har trott att Sveriges rollspels center ligger i Skellefteå. Två olika vänner till mig har flyttat dit och oberoende av varandra haft åsikten att de aldrig haft så lätt att hitta rollspelsgrupper. Men rollspelscentrum och rollspels Mekka kanske är olika saker

Tack detta var inlägget som fick allt att falla på plats för mig. Det satte fingret på vad dualiteten jag upplever av det gamla och haft svårt att greppa. Det gjorde det också tydligt vad det nya kommer vara.

Nu tycker jag mycket om böcker och filmer som utspelar sig i en sådan "värld" och skulle tycka det var intressant med ett rollspel för den typen av berättelser. Men om jag skulle spelet ett rollspel i en sådan setting hade jag inte viljat läsa på om en spelvärld med sådana saker utsatta .jag...

Det här är inte en favorit på det viset så jag bryter mot tråden här. Men det är ett av mina favorit sätt att använda mig av poesi. Så jag tycker det passar ändå. Jag är djupt fascinerad av poesi ifrån svunna tider som presenterar föråldrade åsikter som vi idag med rätta finner avskyvärda. Det...

Tyvärr kan jag inte gråta framför andra människor (vilket är något jag jobbar på att hantera) så har aldrig gråtit vid spelbordet. Men jag har fått andra spelare att gråta

Man vinner DnD när WotC skickar pinkerton emot dig

Är tyvärr upptagen, för det låter som ett jätteroligt. Hade jag hört talas om det här med lite mer framförhållning så hade jag gärna dykt upp och kunde också ha spelledigt något.

Många gånger spelar ju rollspel där det inte finns något "Äventyr" utan spelarna är på en plats i världen och är fria att göra vad de vill. I de fallen är det svårt att ta bort spelvärlden

Ja det är nog vad jag hade gjort idag, men för närmare 15 år sedan så var jag mindre erfarenhet och jag mina erfarenheter av speledarelöst var begränsade.

En gång spelledde jag supergänget och gick meta där superskurken bakom allt visade sig vara superspelledaren som var jag. Så spelarkaraktärna fick återvända till platsen som vi var på i verkligheten, för att möta mig som skurk. Där det var tydligt hur jag som deras spelledare hade kontrollerade...