Search results

Blev nyfiken på den här efter att ha läst om den på forumet. Glad att jag chansade och beställde. Verkar toppen som verktygslåda, och trots att det är lite mer komplexa regler än vad jag är van vid är det inte svårt att förstå. Som en välskriven manual.

Jag tänker att en av anledningarna till att rasism i fantasy kan kännas fel eller anakronistisk är att den är enbart där för att skapa en spännande konflikt. Och att man dessutom oreflekterat återanvänder fantasy-troper, att saker ”ska” vara på ett visst sätt. Dvärgar och alver ”ska” hata...

- En oljefläck, stor som ett huvud, hänger i luften i ungefär ansiktshöjd. Den glänser som en mörk regnbåge och utstrålar en kväljande värme. Det droppar svart klegg från den och den rör sig sakta som om den var på väg någonstans. - Ett kalt dött träd. På de nedersta grenarna hänger upphängda...

Jag har funderat på exakt samma sak! Jag har iofs haft otroligt minnesvärda upplevelser vid bordet med initiativ och hjälteförmågor. Men jag har ändå tänkt om det går att få till något som mer fokuserar på gestaltning av våldet. Kanske korta ögonblicksbilder av när du skadade någon, blev skadad...

Ta en vän och improvisera ihop en svettig mardröm tillsammans med The Driver till Kult: Divinity Lost (och The Horror Contract i boken för att diskutera vad som är skrämmande för er och få igång de kreativa juicerna) Origenes till Kuf. Visste inte att (gnostisk) skräck skulle funka så bra i...

Jag tycker det kan få lov att träffa nära (och vara riktigt räligt), men det måste inte vara så. En go krypande skräck som sakta byggs upp kan vara nog så skrämmande, och kul.

Jo precis, men jag tänker att skräck är mer en grundkänsla, får du till en bra stämning vid bordet är det lättare för alla att släppa lite på garden och komma in i det. Förutom att t ex ha släckt i taket en mörk kväll och stämningsfull musik har jag märkt att börja mötet med att prata om skräck...

Så behöver det inte alls vara. Få till en bra stämning vid bordet där alla vill bli skrämda/tycka det är läskigt så kan det vara otroligt kul.

Misstänkte det :) jag får väl läsa på hur det här funkar. Expert nova verkar inte så dumt?

Du har 35% chans att lyckas i något när det anses vara spännande? När något står på spel. Om det hade kunnat vara en scen i en film. Baserat på någon sorts abstraktion av karaktärens kunskap eller förmåga? (Eller missförstod jag frågan?)

Det här är så smart! Hela spelet är full av sådana här godbitar.

Jag kan lätt se de här olika situationerna i nån film, där a är i början av filmen, b är ett stort slag, och c är en mäktig duell i slutet. Strid bör väl betyda någonting och inte bara vara statistik?

Det enda BRP jag har spelat (vad jag vet) är @Lemur s Dimmiga Dalar, vilket var skoj! Men den här tråden fick mig att få några funderingar om systemet i allmänhet (inte Dimmiga Dalar specifikt). - Är värdena som används vid skill checks verkligen något som ska representera verkligheten till...

Cairn finns som gratis pdf och tryck till självkostnadspris, och har en hemsida med massor av material. Finns även en dansk utgåva för den som vill öva på sin danska. Och här är min lilla Cairn-samling på itch.io.

Min bild är att det finns en hyfsat stark målgrupp och marknad för SL-löst rollspelande som något queer och antiauktoritärt: ”no dice, no masters”. Och jag tror det går helt okej, snubblade över den här kickstartern till Venture & Dungeon (två “Belonging outside belonging”-spel) som fick in...

Ironsworn försöker typ göra det som SL-ledda spel gör, och det verkar hyfsat populärt (även om det går att spela med SL också). Perilous har ett tillägg med dungeon-kort så att det går att spela DnD-esque action utan SL. Så det är inte helt långsökt!

Det var lite snutigt, men också lite mitt fel för egentligen hänger det inlägget ihop med föregående som är ett svar på Gamiels fråga: ”Vad är det för kul egentligen om man hela tiden som spelare är rädd för att dö o spenderar många minuter på att diskutera hur man bäst ska desarmera varje dörr...

Jo det är sant, det går att vara neutral i domslut och ändå få hålla låda med världsbyggande etc.

Vissa menar att en bra SL är helt neutral och inte tillför mer till spelet än de andra spelarna, även om man styr olika saker. Så tänker att det är olika synsätt även inom traditionell SL:ande?

Jag har bara spelat ”uppföljaren” City of Winter, det var superfint!