När och om ,om någonsin är stereotyper och fördomar ok att porträtteras i rollspel?

@Dr_Dängrot, när jag läser tråd-titeln till skillnad från trådstartsinlägget tänker jag så här.
Att spela upp fördomarna rakt av såsom dina tre startexempel är hur opepp som helst.

Att porträttera fördomar, dvs kanske ha en fördomsfull SLP som sen visar sig ha fel osv osv är en helt annan femma. Jag skulle vara försiktig även där, eller göra det helt blue/orange typ nån hatar ewoker eller nåt.

Om man skall använda stereotyper i sitt spel - vilket kan vara helt okay att göra - så tycker jag att man helst bör hålla sig till sådana som har en någorlunda solid grund i verkligheten, vilket inte är fallet med alla stereotyper.
Dessutom bör man inte överdriva - vare sig stereotyperna, eller hur många som följer dem.

En donut-älskande polis? Visst, varför inte.
Alla poliser älskar donuts så mycket att de är beredda att göra nästan vadsomhelst för att inte bli utan? Nu börjar det bli rätt fånigt.

Ha en entaka kannibalstam långt in i mörkaste Kongo som äter upp sina dödade fiender som en del av en magisk ritual? Ja, jo, det kan väl fungera, och liknande har förekommit på riktigt.
Ha varenda inföding i Afrika som en kannibal som inget hellre vill än att koka och äta alla vita de ser. Nej. Bara nej. Det är inte bara rasistiskt, utan även löjligt överdrivet, och har ingen basis i verkligheten.

kaptendral said:

Nej jag tror inte heller alla stereotyper alltid är dåliga, särskilt inte som grund för en mer komplex karaktär (jag gillar tex tricket att lägga till ett ”men...”). Sen tycker jag personligen att poliser, politiker, börshajar och norrlänningar är tillräckligt priviligierade så dom (vi i fallet norrlänningar) är rätt okej att driva lite med.

Click to expand...

Vi norrlänningar är ju offer för storsvensk kolonialism och resursextraktion. Har du aldrig lyssnat på Euskefeurat, gosse?

2097 said:

Ja och det är ju en ball grej med pulp. (Skulle inte säga det är enda grejen, ett cliffhangrigt halsbrytande berättande går att göra i en galax för länge sedan långt långt borta ex vis, det måste inte vara samuraisvärd och biplanes.) Men stereotyperna man använder varken behöver eller bör vara rasse-stereotyper.

Click to expand...

Instämmer, men om man skruvar upp dem till 11 så att det inte går att ta dem på allvar, då blir det lite annorlunda. Typ kannibaler med ben i näsan runt en stor svart gryta med en missionär i, det går liksom inte att ta det som en allvarlig verklighetsskildring...

Man Mountainman said:

Vi norrlänningar är ju offer för storsvensk kolonialism och resursextraktion. Har du aldrig lyssnat på Euskefeurat, gosse?

Click to expand...

Meh, ni har en baggis jämfört med vad skåningarna utsätts för.

Vi får inte ens erkännande för att vi uppfann mat, när alla andra bara svalt ihjäl hela tîden. Några andra försökte uppfinna maten, men misslyckades och svalt ihäl och dog ut, tex mayo-indianerna, ost-makedonierna, auberginerna och ostekerna. Men, sedan uppfann Edward Persson spittekakan, och, världen kunde äta, och ur den utvecklades all annan mat (inklusive kokta missionärer). Men berättar man om det i svenska skolor? Nej! Erkänner man skånskan som ett eget modersmål och ger hemspråksutbildning i den? Nej! Berättar man att kartprojektioner ger en skev bild av hur stort saker är, och att Skåne egentligen är större än hela universum? Nej!

Troberg said:

Typ kannibaler med ben i näsan runt en stor svart gryta med en missionär i, det går liksom inte att ta det som en allvarlig verklighetsskildring...

Click to expand...

"Haha, kolla vad vilken rolig karikatyr jag gjorde av Dom Där Andra!" Du drar genast gränsen mellan vilka som är välkomna i din hobby och vilka som är outsiders.

Dr_Dängrot said:

är det ok att spelarna i 1920's chtulhu möter afrikanska kannibaler som inget hellre vill än att koka dom i grytan och äta upp dom eller för den delen i en setting av idag i tex dagens Amerika möter svarta ghetto stereotyper som röker weed och viftar med pistoler och talar urbanics eller att dom i ett skräckäventyr blir cursed av en romsk häxa som ger dom onda ögat osv osv

Click to expand...

Alltså det är väl helt upp till dig och din grupp att avgöra vad som känns okej, det är ju inte direkt som att det är olagligt att sitta hemma på kammaren och använda stereotyper i er fiktion. Dock bör ni väl kanske snacka om det innan, typ "de här stereotyperna kommer vi att använda oss av", så att folk kan opta ut om de vill. Det mest uppenbara är väl att saker inte bör vara "in your face" mot någon som är med.

Spelar ni i en offentlig miljö, typ på konvent eller liknande ska man nog akta sig för att använda de här typerna av stereotyper över huvud taget.

Sedan vill jag bara tillägga, i egenskap av göteborgare, att det är helt okej med stereotypen "korrupt göteborgspolitiker" så länge det inte kommer från en stockholmare, då jävlar...

Troberg said:

det går liksom inte att ta det som en allvarlig verklighetsskildring...

Click to expand...

Om du tror att problemet är att det gestaltade kan upplevas som en "allvarlig verklighetsskildring" så har du inte förstått problemet.

Troberg said:

Instämmer, men om man skruvar upp dem till 11 så att det inte går att ta dem på allvar, då blir det lite annorlunda. Typ kannibaler med ben i näsan runt en stor svart gryta med en missionär i, det går liksom inte att ta det som en allvarlig verklighetsskildring...

Click to expand...

Nja. Kan funka, men då bör du se till att alla andra i den världen också är vandrande stereotyper uppskruvade till 11. Bara göra det med en eller några enskilda grupper kan väldigt lätt bli väldigt fel.

Kan man kanske klassa in stereotyper i mjuka och hårda stereotyper ?

Exempel på mjuka mer ok stereotyper. en amerikansk donut älskande lätt överviktig polis eller en lätt alkoholiserad noir detektiv en amerikansk texasbo som är Gun nut .

Den alkoholiserade noir-detektiven är oftast protagonisten vilket skiljer hen från dom andra exemplen.

2097 said:

Den alkoholiserade noir-detektiven är oftast protagonisten vilket skiljer hen från dom andra exemplen.

Click to expand...

Varför skulle inte den alkoholiserade noir-detektiven lika gärna kunna var en bi-roll eller den lätt överviktiga polisen vara protagonist ?

Jag menade vad vi hittills oftast sett, speciellt jämfört med kittelkokarna. #lemonhead
Det har i 1900-tals-media oftast varit rätt obvi vilka som är "som vi"-rollfigurer och vilka som är "inte som vi"-rollfigurer.

Troberg said:

Meh, ni har en baggis jämfört med vad skåningarna utsätts för.

Click to expand...

Vet inte om man kan sätta pris på lidande, men vad Karl XI gjorde när skåningarna skulle bli svenska är rent mardrömsfoder.

Tortyr med glödande järnstänger, pålspetsning av brutalaste sort, mord på alla män i hela Örknereds socken (för säkerhets skull) och utbredd terror. Tiotusentals skånska män tvångsinskrevs i armén och tvångsförflyttades till Finland och Estland och såg aldrig sin hembygd igen. Rikssvenska män förflyttades till Skåne och fick mark och (nu lediga) gårdar om de gifte sig med skånska flickor, utan större frivillighet för skåningarna.

Dessutom förbjöds det danska språket, den danska kyrkan och kontakt över gränsen, dvs. folk fick inte ens skriva till sina släktingar i Danmark. Böcker på danska brändes, även biblar och psalmböcker. Enligt vissa beräkningar dog/mördades var fjärde skåning mellan 1676 och 1718, när Kalle dussin trillade av pinn.

Det kan såklart finnas poänger att ha med fördomar och förtryck i sin spelvärld men att skriva spelet på ett fördomsfullt sätt är aldrig bra. Att utforska sexism, rasism, stereotyper eller nedvärderande skildringar av grupper av människor kan vara poängen med många spel men då finns stereotyperna där för ett tydligt syfte. Att bara ha med lite fördomar för att det är "kul" eller "coolt" eller liknande har jag väldigt svårt för, lite som att kasta in "en cool asiatisk kultur med shaolinmunkar och katanas" i random fantasyvärld. Det blir lätt orientalism, exotifiering eller bara sunkigt. Gestalta med syfte = helt okej, att skriva sitt spel på ett fördomsfullt eller stereotypt sätt = inte okej.

Jag tycker nog också att det är vettigt att tänka på som spelare också. Jag skulle inte vara bekväm att spela någon voodoo-stereotyp mest för att jag har väldigt dålig koll på vad voodoo faktiskt är i verkligheten, allt jag har att dra ifrån är popkulturella stereotypa skildringar och då lär min gestaltning inte bli annorlunda. Men om jag spelade ett scenario om den kulturen/religionerna/regionen och fick möjlighet att lära mig om det på ett icke-stereotypt sätt så absolut, känner jag att jag och gruppen gör det respektfullt så kan det flyga och jag har då också förhoppningsvis lärt mig och fått en mer nyanserad/mindre stereotyp bild av vad voodoo är.

Ja du vi gjorde ju ett lajv där dom var nere i ett kärnkraftverk och hade voodooifierat sig med olika historiska personligheter #2097regrets
Jag var inspirerad av The Shadow War till GURPS. #appropriation

Om jag spelar i Sydafrika på början av åttiotalet tänker jag göra regimen och alla som jobbar för den superonda. Det är en fördom jag har som jag inte tänker hålla igen med. Om jag spelar i DDR kommer jag göra Stasi-folket superonda. Om jag spelar motståndsmän i Norge eller Frankrike 1942 så kommer Gestapo att vara superonda. Det är såklart stereotyper och fördomar. Det fanns säkert en bunt slentrianonda människor eller sömngångare som bara inte brydde sig bland dessa grupper, men om jag spelar Örnnästet skiter jag i att Franz egentligen var en rätt schysst kille. Jag vill skjuta nazister och är ointresserad av att porträttera dem som mångbottnade och ibland missförstådda. Så visst kan fördomar funka i spel. CIA framställs sällan som ett gäng snubbar på ett kontor som sitter och analyserar data. Ändå är det vad merparten av dem gör. Stereotypen och fördomen är att de är onda svin som i hemlighet torterar folk off the books. Det är det jag kommer att använda större delen av tiden.

Ah det där är inte min grej alltså. Vissa vill riva ner världen och andra bygga upp den.
Helst båda. Men jag kan inte flyga och jag kan inte dyka, jag kan bara blunda och lägga mig igen. They've given me hate but I know there is love osv osv

erikt said:

Nja. Kan funka, men då bör du se till att alla andra i den världen också är vandrande stereotyper uppskruvade till 11. Bara göra det med en eller några enskilda grupper kan väldigt lätt bli väldigt fel.

Click to expand...

Självklart. Jag använder ju pulp som exempel. Alla tyskar är onda, men i slutänden puckade, nazister. Femme fatales. Dinosaurier i gömda djungler. Indiska Kali-kulter. Karga, fulla ryssar. Fjompigt överlägsen engelsk överklass. Allt är uppskruvat till 11.

Edit: Dock skulle jag inte PUBLICERA ett sådant scenario, just därför att väldigt mycket går förlorat i skrift, och kan feltolkas.

Edit 2: Jag fick en fråga utanför forumet om skillnaden mellan att publicera och spela. Två saker: Dels, som sagt ovan, satir, ironi och humor kan gå förlorad i skrift, dels så väljer man sin publik på ett helt annat sätt när man spelar, eller, snarare, man väljer vad man spelleder utifrån spelarna. Jag skulle tex inte spelat med pulpkannibaler om det var någon i gruppen som tar illa upp, eller om det är någon som har rasistiska tendenser (inte för att jag spelar med sådana överhuvudtaget, iofs), på samma sätt som jag tex inte skulle spelat, säg, ett skräckscenario om en självmordskult om jag visste att någon spelare har för nära erfarenheter av självavdagatagande.

Det är inget konstigt alls, egentligen. Man väljer alltid utifrån spelarna. Vet man att vissa inte gillar detektivande och bara kvicknar till när de får slåss, då kör man något slåssigare, vet man att vissa lever för att skapa konflikter i gruppen så kör man något där det är OK och så vidare. Det är liksom inte som om man har ont om idéer, det är bara att plocka någon ur huvudet och köra.

Dr_Dängrot said:

Kan man kanske klassa in stereotyper i mjuka och hårda stereotyper ?

Exempel på mjuka mer ok stereotyper. en amerikansk donut älskande lätt överviktig polis eller en lätt alkoholiserad noir detektiv en amerikansk texasbo som är Gun nut .

Click to expand...

Det kanske inte är så dumt. Tänker du att hårda stereotyper är sådana som oftast anses stötande och mjuka stereotyper är sådan som oftast inte anses stötande? Det går säkert att hitta någon typ av klassifikation som man kan använda som en allmän rekommendation, men i slutändan beror det ju ändå på vilka personer man spelar med. En texasbo kanske skulle ta illa upp av att bli stereotypiserad som Gun nut till exempel så har man en sådan i gruppen får man nog akta dig så man inte blir skjuten