Futuristiska dungeon-spel

mrund

Kummelgast
Joined
12 Jul 2013
Messages
1,278
Location
Fisksätra
På senare år har flera spel kommit ut där huvudaktiviteten verkar vara att utforska futuristiska dungeons. Rymdskepp, rymdstationer, månbaser. Några spel som jag sett nämnas under denna rubrik är Alien, Mothership och Coriolis-GD 2025.

Jag är helt okunnig här. Ni som vet, vilka likheter och skillnader finns mellan spel i genren? Är alla Old School, d.v.s. lika muntert icke-realistiska som D&D var på 70-talet? Eller finns det futuristiska dungeon-spel som strävar efter att vara hård scifi? Finns det futuristiska dungeon-spel som strävar efter att vara indie, där det viktiga är att jag och Susanne utforskar vår lesbiska rivalitet om Kalles androgyna rymdskeppsmekaniker medan vi irrar runt i gångarna?

(Scenariot "Det döende skeppet" till Coriolis 2016 är en futuristisk dungeon, men det är annars inte det spelets huvudaktivitet.)
 
Vad innebär "realism" i detta fall?

I Another Bug Hunt till Mothership fanns i vart fall toaletter i personalbostäderna och en mässhall med kök och matlager till den första av tre dungar i det äventyret.
 
Inte riktigt vad du frågar efter, men har du kikat på Those Dark Places? "Industrial sci-fi" dvs blue collar hard sci-fi a la Alien, Outland m fl, så mindre av renodlad OSR in space/rymddunge. Tycker personligen att systemet funkar bättre till Alien-viben än vad Alien RPG gör (pga regeltyngd).
 
I Mothership finns hela spektrat skulle jag säga. Dungeons som är grundade i realism (Gradient Descent), och dungeons som är gonzo och knäppa (Ooze Nun).
 
Bra att du tar upp det begreppet. Hur är det egentligen med trad-Traveller, är den typiska rollpersonen arbetarklass där? Öh, @Mekanurg , @Oldtimer ?

Det varierar: blue-collar sergeanter och trader crew jobbar ofta ihop med adelsman, akademiker och höga officerare. Social status och formell utbildning är grundegenskaper.
 
Last edited:
Finns det futuristiska dungeon-spel som strävar efter att vara indie, där det viktiga är att jag och Susanne utforskar vår lesbiska rivalitet om Kalles androgyna rymdskeppsmekaniker medan vi irrar runt i gångarna?
Cinematic-scenarion till Alien har ett ganska hårt fokus på att rollpersonernas olika motivationer snabbt ska leda till att man blir tvungen att spela ut dramatiska motsättningar i gruppen och att de motsättningarna ska få konsekvenser. Är det vad du frågar efter?

Den sortens motsättningar tycker jag är rätt centralt för källmaterialet, så jag vet inte om det är tillräckligt indie för dig. Om du specifikt är ute efter att spela lesbiskt svartsjukedrama i rymden och inte bryr dig så mycket om xenomorpher så är många dramaspel settingbefriade. Inga problem att förlägga Gastkammaren på en rymdstation, liksom.
 
Bra att du tar upp det begreppet. Hur är det egentligen med trad-Traveller, är den typiska rollpersonen arbetarklass där? Öh, @Mekanurg , @Oldtimer ?
Det beror ju helt på. Du kan skapa en rollfigur som går direkt från gymnasiet ut i arbetslivet och har en lång karriär som industriarbetare. Eller en rollfigur som väljer att studera vid universitet och sedan går vidare som framgångsrik akademiker. I min kampanj, som snart skall starta, har vi båda sorterna. Och några däremellan.
 
I de nämnda har jag bara spelat Alien. Och då bara scenariorna Chariot of the Gods som ingår i starter setet och Hope's Last Day i den version som ingår i den första utgåvan av grundreglerna. Och i alla fall de är båda ganska hård SF, och då framförallt CotG. Där är detta med luftslussar, fungerande reningssystem och att få igång belysning och värme en av scenariots mest primära delar. Och "dungeonen" som utforskas, ett rymdskepp, är ganska vettigt konstruerat. Det känns som att man har satt sig ner och knåpat ihop det efter hur man tänker sig att ett skepp gjort för det tänkta ändamålet ska se ut, inte efter hur coolt det ska vara för rollpersonerna att utforska. Där han man istället skrivit scenariot så att utforskningen ska bli cool.
 
Låt oss vända på saken. Vill du se icke-realism? Läs en 70-talsmodul till D&D. Jag säger inte det som ett värdeomdöme. Att Salvador Dalí var en icke-realistisk målare är bara ett nyktert konstaterande.

Jag vet inte, har nog aldrig reflekterat över det.

När jag spelat OSR-dungar som Anoumalous Subsurface Environment eller Rotblack Sludge har jag inte tänkt tanken att fundera på hur realistiskt det är.

När jag SLat Mothership har jag lagt fokus på att skapa en känsla av trovärdighet. Men det har ändå vart scenarion som bygger på teknik-som-magi grejer som cryosömn, FTL-drift och terraformering av atmosfärer. Jag är för vetenskapligt okunnig för att ha en tydlig åsikt om realism-grad i det, men min begränsade kunskap säger "inte det minsta".
 
Jag är för vetenskapligt okunnig för att ha en tydlig åsikt om realism-grad i det, men min begränsade kunskap säger "inte det minsta".
Tidigare nämnde du toaletter i personalbostäderna och en mässhall med kök och matlager som realistiska drag. Det får mig att tänka att vi nog är ganska överens om vad realism innebär i rollspel.

Mindre realistisk är en dungeon där det är en trädgård full med elaka älvor i rum 14, tre fulla svartalfer i rum 15, och åtta animerade skelett i rum 16. Och där korridoren mellan dessa tre rum är försedd med en fallgrop och en pilar-ur-väggen-fälla.
 
Death in space körde vi så, det var kul. OSR.

Annars tycker jag att vi har kört en del dungeons i Coriolis, men det kanske är min SL som tagit ut svängarna!
 
Back
Top