För att svara på ursprungsinlägget.

Maktförhållande mellan män och kvinnor är ett ämne som berör alla människor. Det går inte att undvika personlig inblandning. Följaktligen måste man på ett eller annat sätt ta ställning i frågan.

En vanlig ståndpunkt bland människor som inte är intresserade av politik är ungefär "det finns väl kanske lite ojämställdhet, men det är inte så farligt, framför allt har frågan överdrivits av feminister". Detta är en ståndpunkt som medför ett ganska minimalt konfliktperspektiv. Den enda konflikten i den här modellen blir ungefär den mellan en liten grupp radikalfeminister och resten av samhället.

Jämför med konfliktperspektiven i modeller som "det finns en kamp mellan könen om makt i samhället" eller "det finns en feministisk konspiration som håller på att ta all makt från männen". Att man graviterar mot förklaringsmodeller med små konfliktpotential tror jag är en väldigt adaptiv reaktion på att konfronteras med en fråga som man inte bryr sig om.

Problem uppstår då när individer provoceras av denna förklaringsmodell ("feministerna överdriver") och upplever den som grogrunden för en konflikt. Det här är personer som sist av allt vill bråka, men som inte "lämnas ifred" av feministerna. De kommer helt enkelt i kontakt med en retorik som inte -tillåter någon att inte välja sida-. Ett binärt system:

-> Om du är feminist motarbetar du orättvisor
-> Om du inte är feminist reproducerar du ojämlika system.

Detta får till följd att varje gång någon indirekt angriper de som försöker att inte välja sida så skapas omedelbart en konflikt. En konflikt som är mycket mer levande och känslosam. Uttalade feminister och antifeminister tenderar att vara veteraner från otaliga krig. De har kallats för alla okvädningsord man kan tänka sig, slipat sin argumentation til fulländning och vet ofta vilka argument då kommer att bemötas med innan det hänt.

Ställ mot detta de som bara inte vill. De som försöker att inte välja sida. Plötsligt går det inte längre. Det är klart det genererar en aggressiv respons.

Själv tror jag att detta i grunden är väldigt nyttigt. Om man blir provocerad av en tanke som ändå är relativt mainstream (feminism i det här fallet) har man antagligen ett behov av att behandla den på någon sätt. Måhända att diskussionerna om feminism på rollspel.nu skapar ojämförliga mängder gråt och tandagnisslan, jag tror ändå de manar till desto mer eftertanke.

Ja. Fast.

Geir Angell Øygarden, gav i höstas ut boken ”Bagdad Indigo”, den handlar om krig, och tar bland annat upp just detta, vad som krävs för att döda. Han skriver att det är något av det svåraste du kan få en människa att göra. Även om det tillhandahålls uniform, gevär och tillåtelse att ta livet av fienden, kommer de flesta att vägra. ”Under andra världskriget visade det sig att bara femton till tjugo procent av de amerikans­ka soldaterna sköt för att döda”, skriver han. ”Åttio till åttiofem procent gjorde det alltså inte, de bara låtsades.”

DVS det är inte bara att samhället ägnar sig åt rättsskipning som gör män mindre benägna att döda. Det är också uppfostran och tankesätt. Vet inte om detta är helt relevant men jag tyckte det var intressant.

Jag tror det framför allt är biologiskt det med.

Kan ju inte vara evolutions-smart att ha ihjäl medlemmar av den egna arten.

Just det. Jag måste också nämna en sak som jag hade glömt. Anledningen till att en del personer ser rött när deras hobby kritiseras oavsett om detta är på goda grunder eller inte kan nog också ha att göra med vad jag skulle vilja kalla för "Diddi Örnstedts-effekten". I vilken personer över trettio minns när en person skrev en bok om sina egna paranoida teorier och en annan (Alan Rubin) frireligiös person ondgjorde sig på debattsidor om det skadliga i Kult. Detta fick till effekt att ett flertal av de dåvarande kanalerna för att sälja rollspel försvann och hela rollspelsbranchen fortfarande inte har återhämtat sig.

Detta kan definitivt vara en del av varför många kan reagera med klorna utfälda och bara fräsa när någon försöker debattera rollspelen ur någon slags politiskt eller moraliskt perspektiv överhuvudtaget. Jag tror till och med själv att jag gjort mig skyldig till detta i början av min karriär här på WRNU.

Det som då är väldigt viktigt är att hålla i åtanke att de personer som debatterar på WRNU är rollspelare själva. De är i allmänhet inte ute efter att censurera eller förbjuda rollspel. De är ute efter att påverka hur rollspelare tänker när de skapar och spelar rollspel.

Bara en tanke som slog mig.

Man ställer väl inte samma krav på litteratur, performance art, hiphop, måleri eller hårdrock?

Tro du har en poäng. Många tar det nog som en slags censur-ivran. Och de kanske har rätt... på sätt och vis. Måste rollspel vara "moraliska" och jämställda? Man ställer väl inte samma krav på litteratur, performance art, hiphop, måleri eller hårdrock? Vad tycker ni? Om man nu tycker att rollspel är en kulturform på samma sätt som mina exempel..

Sen kanske vi har högre förväntningar på svenskproducerat än amerikanskt. Vi ligger i allmänhet lite före dem vad gäller jämställdhet.

Jag säger istället att det är män som alltid har varit piskade att försöka se till att ha mer makt, för att endast de män med mer makt än kvinnor blir utvalda att få föra sina gener vidare till nästa generation.

Det finns två makter som styr över allt liv på jorden, och har skapat allt liv som nu finns på jorden. Makten att överleva. Makten att fortplanta sig.

Min enda poäng följande:
När män som kallar sig feminister får ligga mer än män som kallar sig macho så kommer fler män att intressera sig för feminism.
I nuläget verkar det som att alla män ska feminiseras, för att sedan bli bedragna av sina kvinnor för att de är för mesiga.
Har jag vetenskapliga fakta på att det ser ut så nu?
Nej men jag har ögon och lite slutledningsförmåga.

Personligen tror jag aldrig att den dagen kommer, inte utan ett nytt steg i evolutionen i alla fall.

Jag blir så jävla glad av ditt kortfattade och slagkraftiga sätt att skriva. Grejen är att det finns väldigt mycket fakta i det du säger, från den subkultur/rörelse som kallas pickup/"game", vilken i stort sätt just går ut på att lära sig förstå hur kvinnors sexuella urval och betéende fungerar. Väldigt fin sammanfattning från ditt håll.

Ge mig dina fakta. Du har just sagt att du inte har några.

Du vägrar dessutom bemöta mina inlägg överhuvudtaget när jag lägger upp ett annat personligt exempel att jämföra med.

Det finns väldigt mycket fakta! Du kan googla på "sexual selection", det är klassisk evolutionsteori.
För nyare information kan du googla på "seduction community" och vad som kommits fram till där.

Bör dock påpekas inte ens Darwins samtida gav så mycket för teorin och det är ganska uppenbart (från alla skitstormar) att många män och kvinnor tycker att seduction community är kvinnoförnedrande trams.