Jag skulle vilja påstå att de allra flesta som har en åsikt har denna baserad på mer än bara sina egna invärtes åsikter. Gehör i omgivningen, föräldrar och vänners åsikter, religiösa anknytningar, kvällstidningar, "expertforum", vetenskapliga rön. Det sista exemplet är ju högst relevant för den här diskussionen. Många människor, tror jag, finner stöd för ovetenskapliga åsikter bland vetenskapliga källor, eller källor som åtminstone ger sken från sig av att vara vetenskapliga.

Jag tycker det är en mycket bra poäng och något som gör det väldigt svårt att diskutera utifrån "vetenskapliga källor" rörande områden man själv inte är påläst inom.
Som student har jag lärt mig att jag inte kan hänvisa till vetenskap som inte publicerats i trovärdiga vetenskapliga tidsskrifter, och har en viss inblick i all verifiering, granskning av experter etc i flera iterationer som krävs för att bli publicerad, och vet att Illustrerad Vetenskap väljer att lyfta upp forskning som är i tidiga stadier och ofta i slutändan inte når sitt mål. Ekonomi à la Porter, Ainsoff, Moore, etc kan jag lätt avgöra någon form av trovärdighet hos utifrån vilken tidsskrift, vilka författare som refereras till etc men ämnen utanför min "expertis" blir väldigt svårt att bedöma.

Hamnar vi här lite i "akademiker-har-tolkningsföreträde"-diskussionen igen? Om jag inte förstår en källa riktigt, särskilt luddigare artiklar, kan det lätt hända att jag vinklar den för att passa de mönster jag tror och hoppas att den ska ge uttryck för. I det här fallet vill jag påstå att den som är insatt har all rätt att peka ut eventuella fel i det jag lägger fram och akademiska poäng (särskilt på "avancerad nivå") är här IMO en bra måttståck då det i de allra flesta fall innebär att personen i fråga är iaf lite insatt i vetenskapliga publikationer.

Hur som helst blir det viktigt att kunna ange källa för sina åsikter om man medvetet väljer att grunda dem i vetenskap för att inte sprida okunskap. Dock ställer det krav på att den åhörare som "vet bättre" kan påpeka att källan som angetts inte är helt tillförliglig på ett hänsynstagande sätt och det blir väldigt lätt att trycka ner den som baserat sin åsikt på " fel källa". Det är IMO lättare att hårt kritisera en "sanning" än en "åsikt" men det blir lätt att hamna i nr 1 på Arvidos MCs lista när man gör det. Går det att komma runt det här? Får man skylla sig själv om man börjar lista "sanningar" och får kritik/blir tillrättavisad? Är det även i det här fallet otrevligt av "akademikern" att gå in och skriva någon på näsan som inte bett om det, även om det sker för att motverka att felaktig kunskap sprids? Kan man kräva att en tillrättavisning ska vara mer finkänslig och ödmjuk än andra inlägg?

En åsikt baseras alltid på mer än en grej (emotionell, fakta, egna slutsatser som Ram angav i sitt inlägg). Att endast utmana en åsikt utifrån akademiskt/vetenskapligt håll är inte att argumentera mot åsikten i sig utan att argumentera mot den eventuella vetenskap som åsikten kan härledas till. En (stark) åsikt är en kompott av känslomässiga-, vetenskapliga- och upplevda erfarenheter. Människan bakom åsikten kan också värdera olika erfarenheter högre än andra; vetenskapliga kanske är minst värdefulla i den enskildes åsikt. Akademiker må ha tolkningsföreträde när det kommer till vetenskap men en person som inte i huvudsak förlitar sig på vetenskap för sina åsikter, kommer inte heller se sig motbevisad av vetenskapliga bevis - kan rentav nonchalera vetenskapen (det här stämmer ju i alla exempel med religiösa fundamentalister).

Tillägg: ...Och om akademikern värderar vetenskapen högre i frågan kommer denne skriva sin meningsmotståndare på näsan. Upplevt eller faktum spelar ingen roll.

Hur kan man då hantera det här för att maximera antalet happy campers?

Jag vet inte. Om man är medveten om att folk befinner sig i olika stadier av medvetenhet av omvärldens mysterier (för att uttrycka mig corny) så tror jag att man kommer en bra bit på vägen.

Jag är ju själv typ värst på wrnu på att köra över folk när jag vet att jag har rätt. Problemet är att varenda sate vet att de har rätt. Då blir det alltid sårade känslor. Jag är själv väldigt dålig på att inte skriva folk på näsan, sen så är jag inte alltid speciellt vetenskaplig när jag gör det. Eller i grunden har jag ju läst lite vetenskapliga böcker om genus och sociologi, men eftersom jag inte är akademiker jämför jag i första hand med mina egna erfarenheter och först i andra hand (om ens då) med olika forskares teorier/forskning/slutsatser. Så när jag sedan uttalar mina åsikter är de ungefär som det här inlägget; alldagligt språk färgat av akademiska termer och resonemang. Medan vore jag akademiker skulle det här inlägget stoltsera med svårare ord och mer avancerade resonemang - liksom mina åsikter.

Men att helt ta avstånd från att såra folks känslor tror jag är omöjligt. Alla som deltar i diskussion har ett eget ansvar och det ansvaret inkluderar att inte ta illa upp i onödan.

Hahaha!

Jag vet inte om jag har rätt. Det händer väl, men inte så ofta. Det är därför jag inte postar i OT särskilt mycket.

Jag känner likadant. Inte en chans att jag vågar posta i OT-forumet om det inte gäller något helt harmlöst. Har det att göra med sexism, rasism eller politik så håller jag mig långt borta.

Jag vet sällan att jag har rätt. Däremot brukar jag veta att andra har fel =)

Qft! Det är så lätt att ta på sig kränkt-hatten/offerrollen för att få bete sig lite hur som helst. Lättkränkthet är ett himla ofog. Läs gärna här..

Intressant artikel. Tack för länken,

Kul att du tycker!
OT: Det är en mycket läsvärd artikelserie, fyra stycken tror jag. Maciej Zeremba är ofta (men inte alltid) suverän.

Själv får jag väl säga att jag tycker tvärtom. När han gav sig på min arbetsplats, skolan, så visade det sig att han mest var ute efter spektakel och att spela på folks fördomar; det fanns väldigt lite faktiska efterforskningar och väldigt mycket "appeal to emotion" genom enskilda skräckexempel. Jag gillar inte alls hans taktiker, och tycker att han verkar ganska obehaglig.

Jag har inget att säga om den länkade artikeln, utom naturligtvis att den undergräver och misstänkliggör varje person som någonsin råkar ut för faktiska kränkningar och liknande. "Äh, det vet man ju att det bara är larv, det har man ju läst i han Zerembas artiklar..." Jag är inte tillräckligt insatt i ämnet. Men som sagt, när han väl skulle prata om ett ämne där jag HAR kompetens så visade det sig ungefär vilka metoder han väljer att använda. Hans beskrivning av skolan har väldigt lite med skolan att göra, kan man väl helt enkelt säga.

Själv har jag exakt motsatt erfarenhet. Han skrev en lång artikelserie om FN-styret i Kosovo, och hade rätt på exakt varenda punkt om jag själv hade kännedom om.

Utöver den serien är hans artikel om lärarhögskolan är bland det bästa jag läst i en svensk tidning.

Edit: och den säger mycket om vilken typ av människor som examineras till lärare nu för tiden, dessutom.

Edit2: eller tja, om folk som läser vid högre läroverk i allmänhet, förresten.

Nu får jag inte min examen förrän till hösten, men lite i förväg vill jag från djupet av mitt hjärta säga "tack för den".


EDIT: och själv blev jag mest förbannad av artikeln om lärarhögskolan. Jag har som sagt inte koll på just Stockholms lärarhögskola, men jag får nog säga att jag inte känner igen det han beskriver från varken Gävle eller Växjö, där jag läst. Och det betyder att karln ännu en gång genom att spela på och vädja till dina och andras fördomar, och komma med enskilda fall utan att backa upp med någon form av statistik, målar en bild av att "så är det på lärarhögskolorna", som om de här enstaka fallen, de här anekdoterna, självklart vore representativa.

Med all respekt: Det känns konstigt att vi nyss haft en tråd där du beklagar dig över diskussionklimatet och bla skriver



Sen passar du på att trycka till Krank och även kör det här inlägget:

Diablo III

Vilket känns som ett klassiskt: trycka- till - någon- ny- på forumet inlägg

Tolkar jag saker och ting helt fel, eller vad?

Jag är alltid nyfiken; Vad tycker du att det säger och hur kommer du fram till det?

Till att börja med så kan jag konstatera att Zarembas artikelserie vimlade av faktafel. Zarembas status som grävande journalist fick sig en allvarlig törn när efter hans reportage om skolan.

Artikelserien är skriven ur ett väldigt tydligt nyliberalt perspektiv med rötter till den klassiska "Kunskapsrörelsen" (googla!) och DN:s traditionella höger/liberala skolkritik. Hans Bergström och Johannes Åman är dagens starkaste debattörer med de åsikterna.

Se mer här: Zarembas fel


Kritik mot Zaremba

Sedan, med tanke på att jag jobbar i de här miljöerna som du kritiserar tycker jag nog att du ska uppdatera din bild av lärarutbildningarna (eller akademin öht)...för dina åsikter skvallrar rätt mycket om okunskap.

Eller ville du bara retas lite?

Nu tolkar jag dig som att du bara trollar men utifrån det du skriver känns det inte helt osannolikt att det faktiskt skulle vara allvarligt menat.
Lite för att knyta det här till normdiskussionen så kan man ju undra om uttalanden av den här typen är stötande? Eftersom att jag tillför "folk som läser vid högre läroverk i allmänhet" och det gäller mig så tar jag inte särskilt illa upp, men utifrån artikeln, författarens namn, etc känns det lika motiver att säga "och den säger mycket om vilken typ av människor invandrare nu för tiden, dessutom." men då kanske man har korsat någon form av osynlig "ok-gräns"? Jag hade tyckt ett sådant uttalande var lite olustigt, är jag för känslig då eller är det så att "folk som läser vid högre läroverk i allmänhet" ska ha en högre tolerans för den stora kammen?

Men vafan. Jag ville läsa det här. Länkarna funkar inte!

Här är iaf den första, denna gång med bara ett http:

http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/martin-westin-en-missbrukad-synvanda/

EDIT: För den andra, sök på "sönderfallet" på samma site.

Ah...

Jag som har massor av vuxendagispoäng klarar inte ens av de mest basala saker. Vitulv rests his case?

Jag kom hela vägen till "(alla hjältarna är män)" och sedan ledsnade jag.