Visst är det underbart?

Übereil

Tokigt underbart!

Det är något jag tycker är skönt med konvent. Man kan gå till några och säga "Hej, vad spelar ni? Coolt, går det att vara med?" och sedan spela ett helt nytt spel med helt nya personer. Antingen det ... eller haka på någon som söker folk för spel. Det förekommer rätt ofta också.

Grejen är ju att det är inte så svårt att komma in i gamerkretsar eller börja snacka med helt okända gamers, då man har någonting gemensamt: gaming.

/Han som tycker att det här är något man kan tänka på om man drar sig för att gå på forumsträffar

Första året för mig.

Först gick jag på puben, men var tvungen att åka hem tidigt. Tanken var att skaffa lite kontakter innan själva konventet, men jag vet inte hur väl det gick egentligen. Tänkte att rollspelare var tidiga, men det var när jag gick som folk kom dit

På fredagen träffade jag Arvidos och sjunde inseglet innan jag ens betalat för mig. Det visade sig att det behövdes en person till till Kult hacket så jag hoppade på trots att jag redan spelar det sedan innan. Det var lika kul som tidigare och jag fick spela en rollperson jag verkligen hatar. Underbart. Dessutom gick det ganska bra för henne, på ett för AW, otypiskt sätt. Lite synd att jag tog upp den platsen för någon annan, men väldigt kul för mig. Det var också mycket trrevliga medspelare.
Sen skulle jag gå hem, men tog en runda via indierummet, bara för att klämma litegrann. Det blev en omgång zombies i riddarmiljö och kärlek. Mycket trevligt! Tack Lu-kaazh och Korpa och Johan.
En kort hälsning på forumiter innan jag gick och jag kände mig otrevlig, men några ansikten fick jag iallafall se.

Det gav verkligen mersmak!

Själv tyckte jag att årets indierum var det trevligaste av alla GC-rum jag har vart på. Det kändes mer öppet, inbjudande och gemytligt än de tidigare två åren som jag har hängt runt ikring. Jag vet inte om det var för att det var mycket nytt folk, en annan stämning eller om det var jag själv som var mer öppen, men jag tyckte årets indierum var det trevligaste jag varit på i sydsydväst.

Det var ett sjukt kul pass, och det var kul att äntligen få spela med dig (för visst är det enda gången vi spelat ihop?). Din scen med Eigo-sensei i lärarrummet var riktigt ball!

Mitt GothCon var annarolunda, men bra. Och lite mer normalt än ifjol...

Det började på torsdagskvällen med en GothGrill hemma hos oss för spelledargänget som skulle spelleda för rollspelsbaren. Jättemysigt som koncept. Det lilla orosmoln som fanns var att vi hade gått från att ha några spelledare plus per pass under senaste veckorna till att vara plus minus noll (och kort under noll när en spelledare fått magsjuka men snabbt kunde ersättas).

Fredagen inleds med frukost hemma, incheckning, lite prat med arrangörsreceptionen och GothCons vänner, sedan samling inför Oups rymden. Vi lottar ut lagen, lite för att två av grupperna utgörs av mina vanliga spelare. Jag får ett gäng som jag tror jag spellett några av innan, men inte känner. Det funkar jättebra och vi håller på i närmare fyra timmar trots att det är ett högtemposcenario.

Sedan lunch på Pasta ETC, möte med lite arrangörer om hur att samarbeta kring spelledare. Spelarsamling för Voodoonätter. Sedan går jag runt mellan lagen för att se om det finns några frågor, sammanlagt en fråga (som är om de kan sabba scenariot, vilket svaret är nej, eller i alla fall trolgitvis inte). Folk verkar ha grymt kul och jag har det jättemysigt när jag går runt och lyssnar. Lite fascinerade över hur bra det spelledarelösa rollspelandet flyter. Hinner också slutsnacka med fem grupper av sex, alla låter supernöjda! Sista gäng är klara kring halv nio. Middag på fd Tintin. Lite häng och rollspelssnack i tebaren.

Lördagen består av med ännu ett pass Oups, lyxigt lottat får jag ett av mina favoritgäng som den här gången har med sig en ettåring till spelpasset, tur att jag är van vid sådana Grymt skön spelning, Kejsaren av Europa är en av de sötaste rolltolkningar jag sett.

Efter passet så möter jag fru och son i cafeterina. Theo har det jättemysigt, han får sina första riktiga tärningar av mig, spelar spel med arrangörsreceptionen och går stolt runt i sin arrangörströja (han är trots allt bara tre år, men vet vad man ska göra på konvent). Till sist får vi slita oss från konventet för att hämta dotter och åka hem och äta middag. Är rätt slut efter en härlig dag!

Söndagen blir en kort sväng till GothCon för att Theo vill och jag inte kan motstå att visa upp Emma i sin GothContröja och ta med henne till hennes andra GothCon (hon ska snart fylla ett så det är en bragd att vara på sitt andra konvent tycker jag).

-Gunnar (som nu har en treårig son som går ingenom alla våra spel)

Du kan inte ana hur glad jag blir av att höra de orden.

Jag trivdes också bättre än förra året, men det var nog mest för att jag var så jädra nervig förra året. Jag var mycket mer avslappnad i år.

Übereil

Började med att spelleda Vintervila i Veum (OldTimers arr) på fredagsmorgonen. Lite halvmeckigt att arrangörsreceptionen startade samma tid som spelledarsamlingen (plus att vi kom igång sent med spelet av olika anledningar). Själva spelandet funkade bra och spelarna var nöjda.

Efter passet sprang jag runt och pratade med vänner, bekanta och andra i några timmar.

På lördagen var det dags för mitt arr Blodsband. Var stressigt att få ihop spelledare men fick tag i några under lördagen som verkade ok. Det blev en lite kaotisk spelledarsamling (mycket att gå igenom) men de flesta som spelade verkar ha haft skoj (kan man ha för skoj i ett skräckscenario?) och det är ju det viktigaste.

Satt i princip i konstruktörsrummet hela tiden (fre + lör) och gaggade mest med Kaleidoskop, Lost Roads of Locaim och Fallna Gudar samt folk som frågade om Svavelvinter, Coriolis framtid etc. Jäkligt soft och kul.

Kvällarna på Hello Monkey och Puta Madre - god mat är aldrig fel med 'Ligan och Syndikatet-bojsen.

Spelade inget utom ett demoparti Förbjuden Zon.

Köpte Mutant 2, Berlin 2090 och Westerns konventsscenario. Sålde FL-grejer (målet var att inte släpa hem några kartor).

Kom på lördag natt på att jag inte varit i indierummet (och jag hade tänkt det). Tror att jag instinktivt trodde att indierummet och konstruktörsrummet var samma sak - dvs folk som sitter i indierummet är rollspelskonstruktörer - alltså - konstruktörsrummet och indierummet är samma sak. Tydligen inte då Frågade Tomas om det, men han hade inte hittat dit ens när han försökte. Nästa år då.

So - första gången på GC - känns inte som jag utnyttjade det helt, men det gjorde nog inget.

Det här var nog det bästa GothCon jag varit på, med undantag av en sak. Indierummet funkade också riktigt bra. Det var mycket folk i omlopp, det var skön stämning, det fanns alltid någon som tog tag i saker och presenterade spel eller pitchade indierummet. Det var också roligt att få kommentarer som "Vi drog till indierummet för vi visste att vi skulle få kul där". Det känns som om indierummet har blivit etablerat på GothCon.

Jag tror att mycket har vi att tacka tidigare drivande personer för.

Skämt och efterfest med en majoritet av lulebor och sova på golvet första natten åsido. Jag hade nog inte klagat om konventet varit en dag extra. Det kändes som om tiden bara rann iväg och jag fick inte spela Den yttersta domen med GnomviD eller spelleda This is pulp med Arvidos och Genesis.

Fick istället testa på Condottiere som jag sög i. Jag ställde till det första rundan och kunde därmed inte komma igen. Skämdes lite för mitt dåliga spelande som ställde till det för en annan deltagare. Nåja, testade på Looping Louie; ett spel där ett flygplan flög runt och stötte ned ens mynt. Man skulle slå till planet så att den ändrade bana. Borde vara ett lagom kul förfestspel. Sedan spelade jag Psychodrama också.

Jag fick även titta på när Arvidos spelledde Apocalypse World, så att jag fick en bättre uppfattning om spelet. Jag blev lite förvånad över att preppen tog mer än en timme och att det tog såpass lång tid att spela. Jag blev rejält imponerad över två saker som Arvidos gjorde. Det första var att han lärde sig namnen direkt på sina spelare. Det andra var att han en gång ställde en fråga till en spelaren och medan spelaren funderade så aktiverade han en annan spelare och gav på det sättet tid att få tänka och dessutom mindre stress till den förste spelaren då folk inte väntade på den personen. Väldigt smidigt (och något jag kom på mig själv med att göra i This is pulp via cliffhanger-ögonblick).

En grej jag har noterat nu med senaste stockholmölar och nu på GothCon. Jag har träffat för många forumiter och börjar få svårt att komma ihåg vem som är vem. Har säkert träffat 40-60 forumiter och bara det här konventet så var det minst 7-8 stycken till.

Uppätna korvar: 2
Slängda pastarätter: 1
Antal lulebor på efterfest: 4
Antal gånger jag låg på en ny sängplats: 3
Antal gånger jag blev väckt av folk: 2
Antal sömntimmar: tillräckligt
Nya forumiter träffade: 7+
Antal gånger folk tyckte jag såg bakfull ut när jag inte var det: 3
Antal GothConmuggar jag blev av med: 1
Antal cider som Dominion kostade: 8
Nöjda spelare: bara 11
Nya spel spelade: bara 3
Antal gånger jag undvek krank: 6
Hur många gånger jag frågade om jag träffat folk förut: 3
Antal kramar: 10
Antal gånger jag skrattade under spelomgångar: otaliga
Antal gånger jag fick bussen att köra av på fel ställe: 2
Antal gånger jag glömde Dominion i bussen: 1
Antal gånger det hände att telefonen dog precis när jag skulle ringa Vicotnik för att vända med bussen så att jag kunde få tag på Dominion: 1

/Han som gillade att han och krank satte sig så långt borta som möjligt från varandra i bussen

När vi spelade A taste for murder så hade jag relationen "han-krank" till Lu-Kaazh's rollperson, vilket innebar att vi gjorde bara varandra förbannade, så vi undvek varandra alltid.

I andra akten visade det sig att han var min farsa!

Började konventet med att checka in redan på torsdagskvällen. Och eloge till arrangöerna att receptionen funkade som den skulle när jag kom ca 19:40. Tidigare år har varit varierande hur väl receptionen kommit igång (Jag anser att receptionen är prio 1 att få igång på ett konvent, så folk kan checka in, sedan brukar folk vara rätt bra på att sysselsätta sig själva) Sovsalen var dock låst så jag fick vänta..

Sedan var det drags att dra iväg till en viss pub, där var intressanta samtal med ett gäng både nya och gamla forumiter.

Hängde en del i spelmakarrummet, och även lite i indierummet.

Mitt spelande bestod av massa brädspel.

* Settlers of Catan (gick uruselt)
* Puerto Rico (trodde jag skulle få spela final, men tydligen räckte inte mina 2 andraplatser i kvalet till det)
* Carcassone
* Miniroborally (snacka om kaos)
* Besserwisser (skoj frågespel)
* Fluxx
* Pentago (blev totalt utklassad av en 10-åring)
* Mahjong

Jag vann skrivartävlingen, men det var inte så svårt då ingen annan vågade ställa upp. Nåja ett presentkort på SF-bokhandeln sitter ju aldrig fel.

Mina inköp blev:
StarFluxx
Engarde III
Pirater!
Väsen

/Ulfgeir

Vilken tvist det skulle vara för forumet om krank visade sig vara far till han.

ser framför mig hur krank talar genom en ansiktmask: "Han, I'm your father."
Tyvärr förstörs min inre bild av att jag ser James Earl Jones och Harrison Ford framför mig...

Jo, den var skön. Men det var inte jag, utan din Lulekompis, som gjorde den. Däremot gillar jag hur jag när det drog ihop sig till slutscen totalt slutade samarbeta och istället muckade gräl med min rival (som förövrigt kan ha varit den som suttit mest tyst under spelet. Försökte hjälpa där)

Och jo, det var första gången vi spelade med varandra.

Första GothCon. Första Convent överhuvudtaget om jag inte räknar DanCon i år, vilket såklart räknas, men var lite hemmamatch för mig och därmed krävde mindre mod.

Jag hade ju svansat kring den heta GothConGröten i några år nu, men aldrig vågat mig dit, för att jag inte kände någon och för att jag trodde att jag inte är en Conventmänniska. Jag brukar behöva vänja in mig så pass mycket i en grupp tills jag kan skaka av blygheten som blockerar rollspelandet.

Men nu att jag var där visade sig det att det gick så bra med spelandet som sällan förut. Det betyder inte att jag inte tyckte jag var väldigt undermålig på många sätt, men det gör inget, man behöver ju ett mål att träna sig upp till

Men i det stora hela var hela Conventsupplevelsen för mig fylld med en förvånad känsla av "hoppsan, jag KAN ju!", mixad med en känsla av varm akceptans, mot och från mer eller mindre alla i indierummet/indiekorridoren (där jag spenderade mer eller mindre hela tiden).


Hur blev det så? Många underbara människor. Mitt forumstillvaro överhuvudtaget har i det sista året/halv året plötsligt blivit mycket .. hm .. 'inclusive', jag vill nog låna ord som redan sagts här i tråden:


Man kan nog med rätt säga att den som jag kan tacka för att jag verkligen anmälde mig till GothCon i år var Möller, som sade till mig på ett forumsöl "klart ska du dit" och lyckades få mig att känna mig så välkommen genom att dessutom erbjuda skjuts, att jag verkligen gjorde det.


En annan grej var själva spelen. Jag har sedan ett tag tillbaka varit fascinerad när det mer samberättar-orienterad spel diskuterades här på forumet, men hade aldrig provat det (och var säker att jag inte kan det).

Fast det visade sig vara så rätt för mig som det kan bli. Så är det jag vill spela, och det är som jag har alltid vetat att det är så. Jag upprepar något jag sagt minst två gånger de senaste dagarna: JÄVLA Stockholms-gängs-OSG! (klart älskar jag er ändå. och väntar tålmodig på att spelvinden vänder här)


Nu har jag spelat Apocalypse World med Arvidos och Sjunde inseglet, det första nästan helt gemensamskapad, det andra med lite mer förberett aventyr. Jag var förhållandevis nöjd med mig i det första och inte alls i det andra, där jag hade väldigt svårt att spela ut min rollperson som den var skapat. Vilket jag tror hänger ihop med att det är lättare att passa in en rollperson i berättelsen ju mer den/man själv medverkar i att skapa den berättelsen.

I samband med det vill jag också säga här: Arvidos, du var helt otroligt underbart duktig med att få mig att känna mig "förhållandevis nöjd" med min performance.


Dessutom har jag överraskad mig själv med att jag spelade Psychodrame. Två gånger. Vilket är änny mer samberättande och kräver ännu mer av mig, men fångade mig ändå.

Det jag är mest överraskad över i sammanhang med Psychodrame är att man kan sitta där fem pers och spontant spela ut fem ärligt talat rätt otrevliga rollpersoner, och ändå ha så kul med det och till och med känna sympati.


Och till alla jag spelade med de sista dagarna: Jag ber om ursäkt för alla tillfällen där det var jobbigt med språket, för mig och därmed mina samtalspartner. Och ännu mer ber jag om ursäkt att jag har så lätt att skjuta det på språket när det egentligen bara är jag som inte spelar bra just då.

Jag har ett par gånger funderat på att spela rollspel på franska men kännt att det är bland det svåraste man kan göra i ett främmande språk. Jag tycker att du klarade det galant och jag upplevde det aldrig som ett problem. Jag hade också jättekul i Psychodrame med dig; tack för två jätteroliga spelpass! Jag hoppas att vi träffas och spelar på fler konvent.

Vafan!

Nu spelade väl vi inte så mycket, men skitsnack! Du pratar jättebra svenska och jag har aldrig upplevt någon språkbarriär med dig.

Men det stavas konvent även fast konventen följer den engelska stilen med C i namnet.

=)

I det här läget måste jag hålla med Möller (Domedagen är kommen) men alltså jag har aldrig spelat rollspel med dig, men jag har svårt att tänka mig att ditt språk skulle vara ett problem. jag tycker nog att du är för hård mot dig själv.

//Lukas som tydligen bara sysslar med posetiv feedback i den här tråden

Jag måste nämna en till sak som jag upplevde som väldigt kul på konventet, och det var hur många forumiter som verkar ha någon koll på vem jag var(i alla fall lite).

//Lukas som trodde att han var helt anonym för alla som inte spelade varulvsspel.

Har bloggat om det också nu så*:
Rapport i korthet från årets GothCon:

Förkväll: Åker SKuD-bussen upp. Diskussioner om en massa saker på vägen upp med folk jag antagligen inte känner. Folk jag inte känner väl, i vilket fall. Besöker GC-puben. Pratar med WRNU-folk (Mahlex, krank, Han, m fl) om diverse. Får bra tips från krank (som jag hänger med en hel del på konventet. I min uppfattning då).

Hamnar i samtal med folk from norrland om militära fordon och huruvida Sverige skulle klara en invasion. Uppenbarligen är vi bra i skog, och större är inte alltid bättre igenom skogar.

Kvällen avslutas med att jag ser på medan en forumpersonlighet spelar Han:s ex av Trygg-Torkel, barbaren. Underhållning på hög nivå.

Dag 1: Fotograferar Diplomacy-reklam. Humor på hög nivå.

Tar några shoppingrundor och hänger i indierummet. Snackar med folk en del, bl a Krille i Spelmakarrummet. Blir sugen att pröva Apocalypse World för första gången när jag ser ett Homestuck-hack till det.

Spelleder skräckscenario för katter på eftermiddagen/kvällen. De får reda på var träd kommer från medan stadens vattenpölar hälsar snön välkommen.

Spelleder Paranoia passet därpå. Gruppen är överrens, och kanske lite för effektiv (alternativt med viss brist på överlevnadsinstinkt). Alla dör, utom en - antingen var det den de kallade kommunist hela tiden, eller en annan. Tar lite kort tid för min smak - även om spelarna verkade ha någorlunda roligt. Tänker i efterhand att jag nog behöver jobba mer med beskrivningar. Antecknar en del för framtida användning till Äventyrssommar.

Dag 2: Spelar lite Mutant City Blues med Möller som SL, med bl a Gizmo som deltagare. Härmar CSI Miami-öppning vid lik (Säkerhetsvakt som blivit skjuten, ergo "Det verkar som att det finns ett hål... i säkerheten".) Vi klarar biffen och listar ut den skyldige.

Spellederer Paranoia (samma scenario). Har mer beskrivningar. Plockar ut mer folk. Försöker vara en bättre Datorvän. Tar längre tid, känns klart bättre. Alla utom en klarar sig från att bli anklagade som förrädare, förutom den som saknar kloner och flyr fältet. Övriga bevis stärker misstankarna mot honom. Han är för tillfället på fri fot i Alfakomplexet. Er vän Datorn uppmuntrar alla att hålla ögonen öppna.

Lägger mig tidigt, somnar inte. Får idé till samberättarspel, skriver ner mycket. (F n nästan klart, behöver bara snyggas till och revideras efter feedback).

Dag 3: Handlar lite för mycket. Har plötsligt två extrapåsar att ta hem - fast man har iaf figurspelsterrän så det räcker nu. Hittar Baron Munchhausen-rollspelet. Lycka!

Hänger med folk i indierummet, fördriver mest tiden och snackar spel. Spelar "Soffan". Slår möjligen Han (svårt att veta när man spelar Soffan).

Ser Rollspelsdraken delas ut. Ser inte till någon faktisk drake. Aningen besviken, men osvedd.

Formulerar enkel spelidé om tågresande. Postar denna på WRNU på vägen hem.

Hänger med i intressant diskussion om bl a kön/genus, lag och roller på vägen hem.

Ångrest:
-Skulle velat prova Homestuck-hacket av Apocalypse World.
-Skulle velat pröva lite fler spel (det föll sig lite illa)
-Skulle velat alfa-testa Äventyrssommar. Olyckligt, men jag var å andra sidan kanske inte förberedd nog heller.

Nästa konvent kanske...

*(revisioner av bloggtext kan förekomma)

Torsdag: GothConpub. Spelade Zombie-fluxx (sköt upp gruppens oundvikliga död genom att bara hoppa in i spelet – direkt efter att jag satt mig inser de att jag genom att inte ha någon zombie framför mig när alla andra har det gör att vi inte förlorar, vilket de hade gjort annars), vanlig fluxx och Condottiere. Pratar Homestuck och varulvsspel.

Fredag:
– Spelledde Null state. Det gick så där, jag kände att uppdraget behövde en twist men kom inte på någon, så känslan blev "ibland är en mördarcyborg bara en mördarcyborg".

Spelledde Homestuck-hacket. Som Svarte faraonen påpekat finns mycket att förbättra i reglerna, men att bara spela Homestuck var roligare i sig än jag hade väntat mig!

Spelade mitt hemmagjorda Once upon a time. Fick lägga Meta-kortet och var därmed nöjd med min insats.

Spelade Apocalypse World på kvällen. Härligt att få spela en chopper, och Quarantine var också häftig att ha med.

Lördag: Spelade Utpost med min kompis Anton (icke-forumit från min klass, var också med på Homestuck). Tips till Utpost-spelare: "Tar ofta egna initiativ" är det bästa fokuset. Citat: "Jag vill inte slåss, jag vill bara våldta honom".

Anton hamnade i en omgång Fiasco, och det är alltid lika skönt att se folk man tagit med sig klara sig själva! Han verkade ha trevligt.

Spelade A taste for murder. Lite segt som sagt, men det skriver vi av på trötthet samt att vi var sex personer. Jag spelade en orolig gammal änka.

Spelade mer Once upon a time. Meta-kortet lades inte, men det blev bra ändå.

Spelade Murderous Ghosts. Lite meck med reglerna (jag fastnade vid att inte veta om jag hade öppnat en dörr eller inte) men om man grokkar spelets flow (fina utrikiska ord här) blir det nog riktigt läskigt.

Kom hem sent.

Söndag: spelade Best Friends. Jag var rädd att jag skulle vara tråkig och inte komma på något, men mellan att spela den smarte som försökte ta tag i saker ibland och att vara stolt liten flicka och sjunga fint så blev det riktigt kul!



Arrade indierummet: jag hade kul. Det var skönt att vara två, för man behövde inte oroa sig över att gå hem sist eller alltid vara där. Dessutom hade vi snälla pseudoarrangörer som Arvid, Genesis och Möller som gjorde lika mycket för att vara inbjudande.

Det fungerade, och jag är jätteglad att så många tyckte att det var bra. Saker vi pratade om men som rann ut i sanden var att ha affischer och kanske göra lite reklam för Föreningen WRNU.