Jag fuskar mig ständigt fram med InDesign. Typografi har jag böcker om, men programmet har jag aldrig lärt mig ordentligt. Därför hakar jag upp mig på de mest varierande saker.

1 Finns det något enkelt sätt att spegelvända ett enskilt tecken utan att omvandla tecknet till en tabell med endast en rad och en kolumn? I mitt fall funkar det, för det är ett tecken i ett dekorations-typsnitt som står ensamt som jag vill vända upp och ned på, men det känns som om det borde gå att lösa på något bättre sätt.

2. Hur fixar man optisk linjering av en anfang, och inflyttning av första raden närmare anfangen? Det verkar inte som om särskilt många bryr sig omd et nu för tiden, men det blir ju snyggare så. Jag har verkligen ingen aning om hur man kan göra det.

3. Finns det dynamiska sidhänvisningar, alltså att man lägger in en markör på ett ställe på sidan 35 som man sedan kan hänvisa till och få upp »sidan 35« eller liknande i dokumentet? Naturligtvis ska det då anpassa sig efter vilken sida markören för tillfället befinner sig på. Jag har för mig att det rentav finns i Word men jag har inte sett det i InDesign.

4. Om man har en rubrik överst på sidan måste man ju oftast ändra avstånd manuellt för att texten ska linjera (för jag får aldrig någon fason på texten om jag använder mig av rutnäten). Stämmer det att man måste byta form på textrutan för att lösa det? I så fall måste man ju göra det allra sist, parallellt med att man jagar horungar.

Jag kör InDesign CS, svensk version, om det är av intresse.


/Dimfrost

Har själv funderat på de tre första. Den fjärde är jag inte riktigt säker på hur du menar.

*Väntar nyfiket på någon kunig*

//erik. sorry

Kanske var det jag som uttryckte mig oklart i fyran, men det kan också vara jag som har missuppfattat problemet. Vi testar att bygga på svart på den här frågan: hur gör du när du har en rubrik överst på en sida (med två spalter) och vill att texten ska linjera? Om du inte har ett väldigt specialfall (och i så fall borde du väl få problem med linjering när rubriken inte står överst) borde du vara tvungen att flytta ned texten på något sätt. Hur fixar du det?


/Dimfrost

om det bara gäller få ställen gör så här:

gör om den text du vill spegelvända till BANOR. Då blir texten till vektorgrafik. Sen är det bara att spegelvända den som vilken bild som helst.

linjeringen gör du genom att välja en textstorlek som linjerar.. tänk på att du kan använda decimaler på textstorlek, som 24,45 punkter eller vad som passar.

Du kan kerna så att du får ett snyggt avstånd till anfangen, precis som mellan vilka bokstäver som helst. sätt markören precis till höger om anfangen och öka eller minska avståndet genom att trycka på ALT samtidigt som höfer eller vänsterpil.

man kan göra dynamiska länkar när man gör PDF, så att till exempel en innehållsförteckning länker till de ställen man klickar på.. men jag kommer inte exakt ihåg hur man gör nu.. ska kolla up det!

om jag vill att det ska funka använder jag fäst mot stödraster.. det är pilligt, och man får anpassa anståndet i rastret tills det funkar.. men sen blir det alltid rätt.

hoppas det var det du frågade om... lite seg idag ;-)

Med "optisk linjering" menar jag alltså följande: säg att anfangen är ett D och vi använder ett antikvatypsnitt. Då vill jag att seriferna ska skjuta ut i marginalen för att inte anfangen ska se "inflyttad" ut. Se vidare Typografisk handbok sidan 102 eller Bokstaven, ordet, texten sidan 43. Vidare, när jag ändrar kernigen så som du beskriver så flyttas alla de rader som står till höger om anfangen in mot anfangen, medan jag är ute efter en metod att endast dra in den första raden närmare mot anfangen. Det är särskilt viktigt om anfangen är till exempel ett A, när avståndet annars blir väldigt stort till resten av ordet.

Men tack för hjälpen i övrigt.


/Dimfrost

Hmm.

1. Markera objektet som ska spegelvändas. Object / Transform / Scale. Skala det till -100 procent i rätt riktning. (Horisontellt, antar jag, för spegelvändning?) Done.

---då användr jag "optisk marginaljustering" alternativt monterar in anfangerna som bilder istället.

Sidhänvisningar i löpande text får heta »se s. XX« ända tills alltihop är helt färdiglayoutat. Sedan byter jag ut dem manuellt.

Anfanger: Sätt ett blanksteg först i stycket och ställ in så att de två första tecknen omvandlas till anfanger. Sätt sedan textmarkören mellan blanksteget och den första bokstaven och knip tills anfangen optiskt linjerar med textstyckets vänsterkant.

Ah, då var jag smart som valde att hänvisa till avsnitt och kapitel istället (jag är lat). Märkligt att det inte går att fixa dock, eftersom det går på annat håll. Man tycker att det inte borde vara så knepigt att lägga in.

Smart lösning på anfangproblemet, men hur flyttar jag in första raden över anfangen? Där hittar jag ingen listig lösning med knipning.

Jobbar du med "justering efter rutnät"? Själv har jag aldrig riktigt förstått mig på det, det leder till mer problem än hjälp, men jag börjar inse att det kanske är att föredra framför att justera manuellt när man till exempel får en rubrik överst på en sida.

Tack för hjälpen!


/Dimfrost

Att dra in första raden mot anfangen verkar inte gå i InDesign – och tro mig, jag har försökt.

När jag gör rubrikmallarna brukar jag se till att rubrikens x-höjd (eller H-höjd om rubriken är versal) linjerar med brödtextens x-höjd. Då gör det inte så mycket om en rubrik råkar hamna överst i en spalt (även om jag helst försöker undvika det ändå).

Eller bara ta tag i ena kanten och dra.
Funkar inte på enskilda bokstäver i ett textblock -- bara på hela textblock

Automatisk innehållsförteckning finns. Avsnittsnumrering har jag inte koll på eftersom det är en styggelse som helst bör utrotas.


/Dimfrost

Jag utövar lite trådnekromanti, för det var här jag hamnade när jag sökte på problemet. Det här gör man enkelt och rent i LaTeX, så jag blir helt galen när jag inte kan fixa det i Indesign.

Men nu har jag kommit på ett fulhack: Jag gör en teckenstil som gör tecknet färglöst. Sen skriver jag in ett extratecken med lagom bredd direkt framför andra radens första ord, och lägger på stilen på det tecknet. På så sätt kan jag sedan knipa första raden mot anfangen utan att andra raden kommer för nära. Har man en anfang som hänger fler än två rader är det kanske enklare att göra anfangen i en egen textruta som man fixar konturen på och kör den där wrapgrejen – se här

http://tinyurl.com/863qeb8
.

Har inte prövat det här i tryck, så det kanske pajar av nån anledning, men det ser bra ut på skärmen.

Hälsar

Christian

Samma typ av fulhack.. att ha anfangen i en egen testruta (eller spara den som banor) går naturligtvis att göra i indesign. Och några andra varianter, som också kräver lite pysslande.

Det finns ett mycket enklare fulhack som jag kom på långt efter den där tråden, och som jag använder flitigt. Lägg in ett tomt utrymme efter anfangen, alldeles före första ordet i den vanliga texten (jag brukar använda hair space eftersom det är minst). Flytta markören till högre om detta. Nu kan du knipa det utrymmet och få textraden att röra sig in mot anfangen hur mycket du vill. Det hela är mycket smidigt. (Säg till om du inte fattar, för jag inser att jag förklarar rätt dåligt.)

Eller, alltså, nu inser jag att det är ju typ samma sak du gör, fast med första raden i stället. Då funkar det ju oavsett hur många rader anfangen är.

Jag kan garantera att det funkar i tryck också.

Fulhacken jag skrev om är alltså till indesign, inget annat. (I LaTeX, som bara amatörer använder (naturligtvis!) reglerar man detta med ett särskilt värde när man sätter dit anfangen – rent och snyggt och ovärdigt en riktig formgivare.)

Hälsar

Christian

Tack! Men jag får inte ditt sätt att funka riktigt, för när jag sätter dit ett blankt utrymme där så hoppar hela anfangen till nedåt, blir större och allmänt fuckad. Jag får i så fall göra en särskild stil för anfangen där jag reglerar förhållandet till baslinjen manuellt. Vet inte varför det blir så här – kanske har jag någon inställning fel någonstans. Känner du igen detta och har en lösning?

Undrar

Christian