Detta inlägg kan vara lite spoilierande (eller nåt) för dem som ännu inte spelat Våldsam vinter i Vajrak.
Nu åter till frågan. Den allt i allo mässiga grovarbetande Orken, den tveksamt lojale Kobolden och rättframma Resekvinnan har varit på besök i Vajrak. Efter många besvärande situationer så kom de äntligen fram till en lösning.
När de tre vännerna befinner sig i källaren så skjuter kobolden villt mot den Kosheismittade resen som är inlåst därnere, men han missar grovt och kulan får kemikalierna där nere att explodera. Trötta och skadade drar de sig tillbaka upp i huset. Men kobolden som drömmer om rikedom nappar åt sig en halvbränd bok i flykten.
Alltså, vad kan denna bok tänkas innehålla? Någon intressant idé någon?
Hum -- om jag minns Nils manus rätt var det böcker om förbjuden magi i källaren? Då är det maktmagi det handlar om, och eftersom Koschei är inbladad kanske det kan handla om en koscheikult och deras riter?
Det vore rätt coolt om det var en årsbok över en gammal koscheikults förehavanden där det dels fanns beskrivningar av riter, dels fanns namn på vissa bojarfamiljer som hörde till kulten. De här bojarfamiljerna finns fortfarande, och när de får höra att domestjen i Vajrak brunnit blir de oroliga för att deras förflutna ska avslöjas. Kanske är de fortfarande koschister, kanske har de övergivit maktmagin men sitter i duman och har mycket att förlora på ett fläckat förflutet? Hur som helst kommer de nosa reda på RP och försöka förstöra alla bevis och tysta alla vittnen ...
Nässe
Magiker
Registrerad: 06-01-03
Inlägg: 1808
Plats: Malmö
Det skulle också kunna vara fett om en karta ramlade ur boken, som visar var ett bortglömt hemligt sejdbibliotek/ tempel finns beläget. Eller om det finns en karta över en hemlig väg till Sibirsk. Hmm.
Fast det där med namn på bojarer som varit Röda tycker jag låter som början på ett mycket spännande "intrigspel"...
Det skulle också vara fett om något av de namn som nämns är en släkting till en av rollpersonerna, eller där en av rollpersonernas släktingar jobbar som tjänare...
Eller en ritning till ett verktyg som kan ta en till Koscheis rike, eller in i de dödas värld, eller, ett instrument som kan förvrida Vit magi till Röd..
En karta är förstås suveränt! Men det kanske också krävs något vidare incitament för att göra något av den? Skulle man kanske kunna kombinera kartan med de röda bojarerna och släktingen till en av rollpersonerna? Då skulle man involvera rollpersonerna på fler än ett sätt och kunna kombinera en sorts skattjaktupplägg med att RP är jagade.
En karta ramlade ur boken, rået böjde sig ner och plockade upp det tunna papyrus arket. "En karta...!" Hostade hon fram, hennes röst var inte vad den alltid varit. Orken lutade sig fram för att se på råets upptäckt. "Minnsan" Konstaterade han i saklig ton, när han lät sin blick fara över kartan kännde han genast igen symbolen i dess högra hörn. "Samma symbol som på brevet vi fick fick från Rurik, det som vi skulle ge den förrädarens vän." Mumlade han för sig själv. Rået stelnade till när hon också såg symbolen, ett lejon i rött. "Det röda lejonet..." Hon avbröt sig själv med en hastig hostattack. "Den länge glömda skatten. Kartan, den måste leda dit!" Fortsatte hon ivrigt. "Fort ge mig brevet Krusinov, detta är slutet på ett ändlöst sökande."
Rået är för er information en lite tvivelaktig magiker med samma färg som en övermogen tomat.
Kanske nåt sånt? Låter faktiskt ganska bra tycker jag, skattjakter har jag alltid älskat. Brevet -förseglat på magiskt vis- till en nära vän till den avlidne Zoya, kanske orken Krusinovs kära släkting?
Ursäktar förresten att jag inte svarat på tråden, såg inte att det kommit nya poster. -Ursäkta-
/Oskar
Ps: Om du är har vägarna förbi Östersund så finns det en spelgrupp som gärna spelar en kväll eller två Christian.
Jag tycker det låter utmärkt! Om Zoyas vän dessutom har en högt uppsatt samhällsposition blir det nog ännu mer spännande, för då kan ni använda honom för att sätta press på RP ... och RP kan sätta press på honom .
Östersund! Detta ska jag ha i åtanke, även om jag knappt åker av Hisingen dessa dagar . Tack för inbjudan! Om ni eller någon av er kommer ner till Göteborg kan vi försöka ordna en oktoberlandsfika -- det hade vi en förra året som var mycket trevlig!
Hej igen. Hela historien med boken blev lite mer invecklad än väntat. Allt gott och väl med orken Krusnisov och kobolden Maximil (nåt sånt), de hade en stor last av plundrat gods från vår käre Zoyas domestje. Däribland en stor mängd vapen, oturligt nog blev de stoppade av en poliskontroll i en mindre by utanför Leongrad. En släde fullastad med krutvapen, en kobold med revolver i byxlinningen (gangsta style) och två knogjärn samt en dynamitgubbe undangömd. Allt detta utan något som hellst certifikat, deras lögn misslyckade och de åkte i fängelse som förrädare och spioner. Till saken hör även att de bar runt på en halvbränd bok om röd magi, säkerheten ökades drastiskt om fängelset .
Det hela såg halvt olyckligt ut för våra äventyrare, men efter stor möda och mycket besvär lyckas en av deras nära vänner övertala en mycket mäktig förkämpe för de röda att hjälpa henne att rädda sina vänner.
En mycket läglig najadattack inträffar i byn där råets vänner hålls fångna, det flyr ut i kaoset som skapas. Men det ruskigaste av ruskiga varelser uppenbarar sig ur brunnen najaderna kom ifrån, Rusalkin spred död omkring sig när hon svepte fram runt torget. Rået tog till extrema säkerhetsåtgärder och skapade på så vis lite mer kaos i den stackars byn, i den fe han offrade slets en portal upp och en materialiserad gränsdjävul trädde ut, rået flydde med svansen mellan benen och benen på ryggen. Demonen tog ingen notis om dem, den hade en Rusalki att ta hand om...
Kobolden stupade senare för en najads benkniv, även om han inte sörjdes i stora mängder var han en avsaknad i gruppen. Orken och rået tog sig tillbaka till polishuset efter striden, alla var döda och najaderna borta. Orken ville ha sina tillhörigheter tillbaka, därav en stor summa pengar.
I polishuset träffade de på en alv som lutande på sin käpp presenterade sig som vävmagikern ..... (är kass på namnen). Orken som inte tog större notis om alven började med sina ingenjörs kunskaper att montera av dörren från dess fästen. Tillslut så brakade dörren ner från gångjärnen, och rået som fick syn på maktmagiboken rusade in med begär pulserande genom kroppen.
Försent upptäckte han den extrema bevakning som satts att vakta denna ondskans bok, plåtspindeln tog ett väldigt skutt och landade rakt på råets bröstkorg och attackerade genast med sina sylvassa giftben.
Efter många sår och skråmor fick Krusinov upp en revolver laddad med högmagnitiserande kulor, han drog i väg ett skott mot spindeln, men missade. Kulan däremot, dragen av metallen från spindeln ändrade riktning och sprängde sönder bokens väktare.
Rået som tagit åtskilliga hugg från spindeln kände livet rinna iväg när giftet pulserade genom henne tog sin flykt till en av de mörkaste magierna, väldigt få lyckas med magier som denna, och de som lyckas blir oftast starka och fruktade av alla, om de överlever processen. Rået lämnade sin kropps skyddande hydda och tog i sin besittning den stackars alven som inte kunde stå emot råets själsliga styrka. Rået tog plats i alvens bakhuvud och kunde genom att ta över alvens förmåga att tala berätta hur läget var för sin vän Krusinov.
Alven och orken och rået, till viss del tog sig norrut mot taigan där de hört om en gammal maktmagiker som var bevandrad inom liknande operationer. Det skulle stå dem dyrt att söka Häxan i Skogens hjälp, men inget som stått i deras väg har ännu levt att berätta om det.
Jaha, lite långt nu när jag tittar på det i efterhand. Stor applåd till den som tar sig igenom det hela. Så ligger det till i alla fall, rået innlåst med alven i alvens kropp. Undrar hur detta ska sluta, tar gärna emot kreativa förslag. =)
Först trodde jag att najaderna var i maskopi med motståndsrörelsen, men om jag fattat rätt var najadattacken bara läglig?
Rået är alltså en av rollpersonerna, men nu är hon s a s i bakhuvudet på en annan av rollpersonerna, och ni är på väg mot taigan för att hitta en magiker som kan göra något åt saken?
Hm ... jag tycker absolut att ni ska passa på att försöka göra en arkanisk rollperson av rået . Läs avsnitten om arkanik (se sid 175, 202, 253 och 277f) och fixa till det så att det blir ett äventyr att hitta en mekanisk kropp som rået med hjälp av magi kan ta i besittning. Se till att hon både får begränsningar (hur blir t ex hennes tal? blir hon klumpig?) och fördelar (kanske hög tålighet, inget krav på vatten/luft). Det kan bli en väldigt cool och originell rollperson!
Andra kan säkert komma med fler förslag!
Hälsar
Christian
ps. Jag upptäckte just att ert rå är hanlig medan jag skrivit "hon" ovan -- enligt boken är råer alltid honliga, men ni kan förstås ha en egen variant på detta!
Najaderna var nog lite i maskopi med motståndsrörelsen, och nu är rollpersonerna i stor skuld till dem...
Och alldeles rätt, rået (som är kvinnligt, bara mitt huvud som säger att det är manligt eftersom polaren som spelar det är kille) är i bakhuvudet på alvmagikern.
En mekanisk kropp låter urcoolt, ska helt klart gå på den idén. Hade först tänkt mig att göra henne till någon slags koshei smittad, en högre odöd så att säga. Men gillar din idé bättre.
Ja, koscheismitta och maskiner har ju flera likheter, faktiskt. Dels rent fysiskt vad gäller sådant som behov av vatten och luft, men också rent ... poängmässigt. Jag tycker liksom att arkaniska och koscheismittade rollpersoner är ett sätt att utforska gränserna för vad som kan räknas som en fe, och i en allegori och över vad det innebär att vara människa. Jag har alltid älskat Asimovs robotberättelser av samma anledning!
Jag är väldigt spänd på hur ni gör med begränsningar i den nya skepnaden, oavsett vilken den blir, så rapportera gärna!
Ja, vi får se hur det blir. Rörligheten kommer nog att bli lite lidande, och som sagt tidigare är ju metall lite hårdare än feér så tuffare blir hon. Annars tänker jag nog konsultera spelaren själv ifråga, höra vad han har för ideér, och de andra spelarna förstås.
Sen måste vi ha den lite småförvirrade uppfinnaren som de innförskaffar materialet ifrån. Gnom med tuffsigt hår, stora glasögon, hög panna, ja det vanliga. Det roliga blir att se hur de hanterar införskaffningen.
Varför inte dra det ett varv längre och säga att tekniken som krävs är av uråldrigt, bortglömt slag -- uppfinnaren behöver först studera ett exemplar av en vaktdocka (se Livet i Ordning) för att veta hur han ska göra. Det kan bli ett spännande uppdrag tror jag!
Föregående diskussion
Tillbaka till forum