Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

Att skriva långa projekt och hålla ut

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av RasmusL, Idag, 00.51
0 responses
8 visningar
0 gillar
RasmusL
av RasmusL
 
Skapad av Spitfire, Igår, 13.18
3 responses
97 visningar
7 gillar
Robert Jonsson  
Skapad av Khan, 10 January 2018, 11.51
144 responses
5.495 visningar
14 gillar
Khan
av Khan
 
Skapad av Vicotnik, 29 July 2018, 00.00
55 responses
802 visningar
3 gillar
Björn Wärmedal  
Skapad av RedMoon, 11 August 2018, 16.15
4 responses
114 visningar
1 gillar
RedMoon
av RedMoon
 
Skapad av Platon, 13 August 2018, 21.25
4 responses
165 visningar
0 gillar
Rangertheman  
Skapad av skraku, 12 August 2018, 14.01
23 responses
815 visningar
1 gillar
LordXaras  
Skapad av Paco, 13 August 2018, 20.55
1 response
122 visningar
2 gillar
Arfert
av Arfert
 
Skapad av krank, 06 August 2018, 10.51
3 responses
157 visningar
0 gillar
Krille
av Krille
 
Skapad av Äventyr, 16 January 2018, 22.32
23 responses
1.612 visningar
7 gillar
Grisodlar'n  
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • Att skriva långa projekt och hålla ut

    Så jag har under det senaste året skrivit lite längre saker. My Drinking Problem, Razor Girls och kommande De som måste dö ligger alla bekvämt över 10k ord och Nerva Actual play rapporten var lite över 20k ord. Vilket, medan det inte är det längsta jag skrivit, är ganska långt för mig personligen. Och alla de grejerna har varit projekt som krävt att jag planerat, gjort rättstavning, fått feedback från andra och så vidare. Just nu håller jag på att skriva en fantasy roman, något som är ännu längre än det jag gjort tidigare och som kommer kräva mer efterarbete och fler omskrivningar.

    Mitt problem är att jag är en absolut slampa för uppmärksamhet och gilla markeringar och liknande. Och när jag skriver kortare grejer får jag sådana hela tiden! Och det får mig att vilja skriva fler saker. Men det är svårare att få den kicken under ett längre projekt.

    Hur hanterar ni andra som skriver längre saker att skriva just långs projekt? Har ni liknande problem som mitt eller har ni helt andra problem? Hur hanterar ni dem?

  • #2
    Kan du inte lägga ut boken, kapitel för kapitel på en blogg? Vore kul!

    Jag har inte direkt dina problem, så jag vet inte vad jag ska säga om det. Jag älskar att vara mitt uppe i egna långa projekt och skriva. Gilla-markeringar hade stört mig enormt.

    Det svåraste tycker jag är att värdera input när man väl ber om och får den. Vad säger att en viss persons smak är "rätt"? Samma sak med testspel. Det som funkar i en grupp funkar inte i en annan. Tycker det där är jävligt lurigt. Med Kickstarer-utgivningen (som jag tycker är skitbra!) blir ju det problemet ännu större. Massa människor säger och tycker. Och hur bra blir det om man lyssnar på alla. Inte alls bra, tror jag. Men det har också hänt att input varit helt avgörande för att en text ska bli ok. Hittills hanterar jag det med att tvinga samma kompis läsa det mesta eftersom jag litar på hans omdöme och smak.

    En annan svår grej med långa projekt är att inte låta dem svälla. Det finns alltid mer att skriva, och att lägga till. Vissa saker måste läggas till men annat är bara en effekt av att texten inte blir färdig och under tiden petar man "automatiskt" in fler och fler grejer, som kanske egentligen inte behövts. Därför försöker jag bli klar fort.

    Kommentera


    • #3
      Ursprungligen skrivet av Nässe Visa inlägg
      Kan du inte lägga ut boken, kapitel för kapitel på en blogg? Vore kul!

      Jag har inte direkt dina problem, så jag vet inte vad jag ska säga om det. Jag älskar att vara mitt uppe i egna långa projekt och skriva. Gilla-markeringar hade stört mig enormt.

      Det svåraste tycker jag är att värdera input när man väl ber om och får den. Vad säger att en viss persons smak är "rätt"? Samma sak med testspel. Det som funkar i en grupp funkar inte i en annan. Tycker det där är jävligt lurigt. Med Kickstarer-utgivningen (som jag tycker är skitbra!) blir ju det problemet ännu större. Massa människor säger och tycker. Och hur bra blir det om man lyssnar på alla. Inte alls bra, tror jag. Men det har också hänt att input varit helt avgörande för att en text ska bli ok. Hittills hanterar jag det med att tvinga samma kompis läsa det mesta eftersom jag litar på hans omdöme och smak.

      En annan svår grej med långa projekt är att inte låta dem svälla. Det finns alltid mer att skriva, och att lägga till. Vissa saker måste läggas till men annat är bara en effekt av att texten inte blir färdig och under tiden petar man "automatiskt" in fler och fler grejer, som kanske egentligen inte behövts. Därför försöker jag bli klar fort.
      Min plan är att försöka få den färdig och sedan bedöma om den är bra nog att försöka publicera på riktigt eller om den mest är Fantasy! fanfiction om en karaktär en spelare spelade i tre sessioner och som jag blev magiskt kär i :p Osvsett vilket har jag lyckats producera 10k ord på en vecka så jag är i sällsam form hastighetsmässigt. Så det finns en chans att den dyker upp helt på en blogg eller typ, här på forumet.

      Ledsen att jag gav dig en gilla markering nu, men du hade ett bra svar och jag är dålig på meta-etik om sådant....

      Jag har planer att organisera en "speltestgrupp" tillsammans med några andra lokala spelledare... men grejerna jag publicerat hittills har jag valt ut folk att läsa. För folk ger olika feedback om olika saker. Jag har någon jag skickar saker till och bara går "Är jag sexistisk eller transfob här?" och någon jag bara frågar om matte.

      Jag är också skyldig till "Skriva på bara" grejen och får ofta radera en massa i efterhand. Vilket alltid känns frustrerande.

      Kommentera


      • #4
        Hoppas du når fram till mål med boken! Har många gånger tänkt att det man spelat som rollspel skulle blivit spännande berättelser att skriva. Skulle verkligen vilja prova någon gång.

        Bara fört att vara tydlig, jag gillar att få "gilla" på mina inlägg :) Men om jag fått beröm/ gilla mitt inne i ett skrivprojekt hade jag blivit nervös över att inte leva upp till förväntningar. Risken är att jag tappat bollen. Det som också skulle kunnat hända är att jag övervärderat min egen text, och låtit bli att ta bort eller skriva om sådant som var dåligt.

        Kommentera


        • #5
          Jag är själv narcissist av rang och mår bra av konstant bekräftelse på det jag gör. Men jag lider också av stor självcensur, vilket leder till att jag sällan kommer så långt att jag vågar visa upp något. Deadlines och att få mig själv att känna accountability driver mig bäst av allt, men det har också den oturliga sidoeffekten att projekten måste vara tillräckligt avgränsade för att jag ska kunna sätta en realistisk deadline som dessutom går att se i närtid.

          GrottZine var guld på det sättet; tydligt avgränsat, tydlig deadline för varje nummer, instant gratification när jag släppt ett nummer och folk som skulle gnälla om det inte blev gjort. Men jag vet verkligen inte hur jag ska hålla ångan och intresset uppe för de projekt jag har på önskelistan som ligger på 5000 ord eller mer. Jag vet knappt hur jag ska kunna styra ihop en artikel till HYDRA på mindre än 2000 ord.

          Så... alla tips mottages tacksamt här också...

          Kommentera


          • #6
            Själv har jag helt förlorat förmågan att producera utanför flow. Det jag inte får klart på 1-3 timmar kommer aldrig bli klart.

            Jag önskar er alla all lycka med era fantastiska projekt.

            Kommentera


            • #7
              Jag har inte klurat så mycket på det här tidigare, men tog mig en funderare nu.

              Jag har en tendens att fokusera på långa projekt – mitt primära rollspelsknåp närmar sig säkert ett decenniums pysslande med olika varianter. Det blir så klart en hel del pauser och intensivare perioder, vilket man nog helt enkelt får leva med i större åtaganden.

              Samtidigt håller jag mig tillfälligt tillfredsställd genom mindre projekt. Med Fummelpodden får jag kontinuerligt ur mig något ganska lättsamt, men ändå belönande. Det ger även inspiration till de större projekten – man hittar nya infallsvinklar eller blir helt enkelt bara lite extra pepp på rollspel.

              Så utan att alls vara en expert på området tror jag att det kan vara en bra lösning om man gillar jätteprojekt: varva dem med kontinuerliga småprojekt, så att man orkar hålla ångan uppe i längden.

              Kommentera


              • #8
                Jag är usel på att skriva långa projekt. Dels är jag väldigt självkritisk och skriver om och om och om igen så att ingenting någonsin blir klart, dels brukar idéerna eller inspirationen ta slut. Det senare problemet hänger förstås ihop med det första. Den där självkritiken gör också att jag inte gärna lämnar ut mina texter till andra för korrekturläsning eller synpunkter. Om jag själv inte är nöjd med texten, varför då plåga någon annan med den? Naturligtvis är det kontraproduktivt, och jag försöker bättra mig.

                Mitt retro-rymdopera-rollspel Solfläckar är nu uppe i ca 17 000 tecken. Det har skrivits om så många gånger att det inte alls är samma spel som från start, men det blir å andra sidan bättre och bättre. Jag har också lärt mig oerhört mycket under resans gång, bl.a. av att diskutera med kunnigt folk här på forumet. Min plan nu är att lägga andra projekt åt sidan och fokusera på Solfläckar. Om inspirationen tryter för regler får jag jobba på världen och kommer jag inte framåt där får jag skriva scenarion. Jag ska också spelleda Solfläckar mer framöver. Det tvingar mig att skriva saker och sedan gå vidare, vilket är bra.

                Kommentera


                • #9
                  Det är själadödande tråkigt, men att skriva klart projektet jag påbörjade i stället för projektet jag vill göra för stunden är ett sätt att få klart saker. Om jag hade styrt om Cyber M/77 efter alla infall jag fått efter vägen hade 8 månader inte varit nog, ärligt talat hade nog inte 80 månader varit nog.

                  Se Niklas Gerholms Star Challenge, han började någon gång på 80-talet och skrev sedan konstant på spelet, och justerade alllteftersom han gjorde nya upptäckter och fick nya infall, jag vill minnas att manus var någonting närmare 1000 sidor när det var som "värst". För att sedan komma ut för tre år sen som en kloss på 320 sidor. Jag tror Niklas hade kul under den 30-åriga resan, och att ha hobbyn "skriva på ett rollspel" är absolut lika intressant/värdefullt som ha hobbyn "skriva klart rollspel", men den ena resulterar lätt i en låda med manus, medan den andra kan ge dig fysiska böcker att ställa i hyllan.

                  Saker som hjälpte mig att få klart Cyber M/77:
                  • Projektgruppen. I det här fallet ett gäng som hade investerat sin tid och kreativitet, och pushade på för att få se frukten av sitt arbete. Men det hade lika gärna kunnat vara en blog/facebookgrupp/förståeende partner eller vad som, någon som frågar "Hur går det?" eller "När kommer nästa uppdatering?"
                  • Jag hade en separat fil vid sidan av där jag tillät mig att skriva ner ideer som var coola men som skulle skifta folkus för Cyber M/77s ursprungliga plan. Där finns allt möjligt bös, spela en AI, spela en landsvägsriddare, spela folket som bor utanför muren, spela en kolonisatör/rymdsoldat, spela svensk socialistisk framtidsdystopi. Alla värdefulla och fina, alla fantastiska, och alla står i direkt konflikt med vad Cyber M/77 skulle vara från början.
                  • Fokus på målet - att hålla boken i handen. Jag har gjort det förr, det är coolt, jag vet vad som väntar i tunnelns slut.
                  • Racet mot klockan. När jag skrev Höstdimma så släpptes Götterdämmerung precis innan jag blev klar. Ett spel med betydligt större muskler bakom sig. Det var inge skoj. Eller, Höstdimma sålde i knappt 30 ex, det var vad jag hade väntat mig, men vore det inte för Götterdämmerung hade kanske WG kommit igång tidigare. Efter att ha jobbat i tystnad i åratal började gänget bakom NeoTek plötsligt prata om att spelet skulle lanseras snart. Att släppa CM77 i skuggan av det skulle vara samma sak en gång till. Så behovet att hinna klart före GothCon gjorde det lättare att skjuta sådant som inte var nödvändigt på framtiden.

                  Kommentera


                  • #10
                    Nu skriver jag inte texter, utan mina grejer är programmeringsprojekt, och de blir ALDRIG klara. :)

                    Det kanske går att dra lärdom av det här ändå för er, så jag försöker analysera lite:
                    * https://omjonasson.se/rollspel/kingspeace/ är ett exempel på projekt som stannade av, och en anledning var nog att jag programmeringsmässigt mest var intresserad av att få till areadetection/areafill i javascript och det som återstår var att skapa och balansera upp en massa händelser/val. Där hade jag bara lite vaga idéer och noll personer att bolla med så det dog förstås fort ut.
                    1. Vill du skriva en hel bok eller egentligen bara en kort novell? Vill du skriva ett helt rollspel eller egentligen bara ett stridskapitel? Känn till din målsättning.
                    2. Ha folk att bolla med. Hakar du upp dig på en punkt, ha en person som kan säga "välj lösning X" eller "hoppa över det där nu och gör grej Y så länge".

                    * Gör klart de tråkiga/svåra bitarna så att det finns någonting, så att det blir komplett, skit samma som det är uselt i version 1. Jag har minst två gånger gjort strategispel där jag fastnat på att AI-biten. Det första exemplet var ett RTS där AIn inte kom längre än att fiendearmén kunde patrullera mellan fasta koordinater, men det gick att spela mot den. Det andra exemplet var likt GameOfThroneBoardgame där man gör sina drag i hemlighet och sen händer allt samtidigt, även här var AIn inkompetent (fast inte lika) men det gick att spela mot den och till och med spela klart spelet. Det var alltså komplett, men AIn gjorde dumma drag ibland och utnyttjande bara en eller två trupp-typer.
                    1. Är kapitlet om X astrist att skriva? Skriv något ändå så att det blir komplett. Det går att skriva om senare, men hakar du upp dig så blir ingenting klart alls. Att säga "version 1 är klar" är mycket coolare än att säga "nu återstår bara kapitel X".

                    Kommentera


                    • #11
                      Från någon som hade 12k inlägg på detta forum.

                      Skriv först på spelet - skriv klart - sedan posta det här. Skär ned på saker som stjäl kreativt utlopp. Jag är åtminstone sådan att jag gör bara saker 90% klart. Har jag skrivit forumsinlägg om något jag funderar på så är det 90% klart i mitt huvud. Enda gången jag skriver något på forum innan jag skriver något om ett spel är för att jag vet att spelet inte kommer att bli publicerat och endast skriver det för att få det ur huvudet.

                      Utöver detta finns det tre saker som är jätteviktiga.

                      • Tid & Disciplin
                      • Efterforskning
                      • MVP.

                      Avsätt tid till skrivandet. Sätt upp ett tidsmål för när du ska vara klar. Sätt extremt korta mål och vad disciplinerad för att skriva klart dem. "En halvtimme per dag". Själv skrev jag upp alla rubriker jag behövde och sedan skrev jag två rubriker per dag. Det behöver inte ens vara i ordning. Skriv det du tycker är roligast för tillfället. Om något är tråkigt att skriva, ställ dig frågan om det är något spelet ens behöver.

                      Det finns inget som heter "skrivkramp". Det är bara ett annat namn för "dålig efterforskning". I spel innebär efterforskning "speltest". Speltesta tidigt. Speltesta subsystem. Speltesta världsbeskrivningar via scenarion. Ha andra som spelleder åt dig. Speltesta först och fokusera sedan på att skriva. Matiné tog mig runt 300-400 sidor och 5-6 år att få klart för att få 112 sidor i slutändan. När jag väl tog paus från skolan för att sätta mig ned och skriva spelet tog det mig ett halvår att få klart spelet (inklusive layout, korr, publicering). Mutiné (uppföljaren) tog mig ett år av speltestande och sedan två veckor att skriva, få in korr och sätta det i layout för publicering. Två veckor för att producera en femtio sidors bok. Det är vad bra efterforskning åstadkommer.

                      Minimal Viable Product - du behöver inte skriva allting. Skriv bara om det som får spelet att fungera. Var hård och klipp bort saker du inser att du inte behöver. Du kan slänga upp det sedan på hemsidan under rubriken Borttagna regler. Vissa saker förtjänar dessutom att komma med som tillbehör. Om du har börjat skriva på 14e241 magiskolor; det kanske räcker med sju i regelboken? Om jag vet vad mitt spel har för MVP är det mycket lättare att skriva upp alla rubriker i förhand och sedan fylla på dem allt eftersom.
                      Last edited by Rickard; 18 February 2018, 12.46.

                      Kommentera


                      • #12
                        Jag gillar också gilla-markeringar, men jag gillar en annan sak också, som varit nyckeln för mig vad gäller att bli klar med saker: jag tycker om att kryssa av saker i attgöralistor. Det är lite som den tillfredsställande känslan att se en xp-mätare fyllas upp och veta att man får nästa level när den är fylld.

                        Så jag gör listor av mina spel... Både bokstavligen - jag börjar generellt med en outline som blir en hierarkisk punktlista som sedan steg för steg görs om till text - och mer figurativt. Jag designar processer som bejakar synlig progression och tydliga mål man kan bli klar med. Delar in större problem i mindre problem tills jag når den punkt där man kan lösa problemet. Det är jobbigt att skriva en bok, det är jobbigt att skriva ett kapitel - men att förvandla en punkt i en punktlista till en begriplig mening är inte så jobbigt.

                        Medan jag skriver så blir jag såklart anfallen av andra infall; inspiration och idéer till helt andra projekt. Då skriver jag ner de idéerna så snart jag kan, ofta som stödord eller korta meningar. Då verkar det som att min hjärna betraktar dem som "avklarade" och jag slipper tänka på dem på ett tag.

                        Nackdelen med det här är att hobbyn riskerar att börja kännas som ett arbete. Men jag gillar lite den känslan också, oftast. Och så vägs det upp av ovan nämnda tydliga progression.

                        Kommentera


                        • #13
                          Mycket bra sagt redan. Jag har egentligen två saker att dela med mig av:

                          1) Om du funderar över något i ditt skrivande, starta en diskussion om det istället för att bara skicka progressuppdateringar.

                          2) Skriv klart extremt slarvigt, fast skriv hela! Gå sedan igen om allt från början igen. Ofta är en del av det man trodde var slarvig skit helt okej och nästan användbart. Du får också en linje i berättandet.

                          Kommentera


                          • #14
                            Ursprungligen skrivet av MattiasLejbrink Visa inlägg
                            2) Skriv klart extremt slarvigt, fast skriv hela! Gå sedan igen om allt från början igen. Ofta är en del av det man trodde var slarvig skit helt okej och nästan användbart. Du får också en linje i berättandet.
                            QFT.

                            Att tillåta sig att skriva dåligt har revolutionerat mitt skapande. Det är bättre att det blir skrivet och blir klart än att det blir bra/perfekt. "Good Enough" är målbilden. Sedan kan man förfina om/när man orkar.

                            Kommentera


                            • #15
                              Jag instämmer med tidigare inlägg. Många bra förslag till förhållningssätt.

                              Ett helt annat spår är att jobba med sin narcissism - eller Egot, som jag skulle kalla det. Egot frodas av andras uppskattning. Det är som ett skal som finns där för att vi ska passa in, markera status och tillhörighet, samt skydda oss själva. Att skriva med Egot som bundsförvant kan bli bra. Men det riskerar också att bli ytligt, ängsligt och banalt provokativt. Med Egot skriver du inte det du verkligen behöver säga, utan det du tror kommer att ge uppmärksamhet.

                              Innanför skalet finns ett Jag som har mycket intressantare saker att berätta. Om man bara lyssnar.

                              Kommentera

                              Arbetar …
                              X