Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

Stridsfärdigheter i en "medeltida" värld

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av Veekta Grendel Bane, Idag, 02.33
0 responses
5 visningar
0 gillar
Veekta Grendel Bane  
Skapad av Förstefadern, Igår, 17.10
5 responses
116 visningar
4 gillar
Järven
av Järven
 
Skapad av Feuflux, 05 September 2017, 21.29
16 responses
555 visningar
4 gillar
Rymdhamster  
Skapad av ceruleanfive, Igår, 17.01
20 responses
319 visningar
1 gillar
krank
av krank
 
Skapad av Måns, 06 October 2017, 15.56
77 responses
2.297 visningar
3 gillar
Måns
av Måns
 
Skapad av Rangertheman, Igår, 17.46
0 responses
39 visningar
0 gillar
Rangertheman  
Skapad av APM, 14 October 2017, 10.29
18 responses
411 visningar
0 gillar
APM
av APM
 
Skapad av Magnus Seter, 14 October 2017, 16.31
37 responses
1.349 visningar
1 gillar
Tant Ragnar  
Skapad av Brynjard, 30 September 2017, 08.40
20 responses
493 visningar
5 gillar
Khan
av Khan
 
Skapad av Eagi, 06 July 2017, 15.18
26 responses
1.188 visningar
5 gillar
Eagi
av Eagi
 
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • Stridsfärdigheter i en "medeltida" värld

    Varning! Lång post med mycket bakgrund, men du behöver förstå världen och mitt tänk för att kunna besvara frågan.

    tldr: "Jag har problem med antalet färdigheter, pga hur jag skapat världen. Behöver rappir en egen färdighet?"


    Okay, det här ämnet kan väl diskuteras till döddagar kan jag gissa. Vissa vill ha 98 olika färdigheter, andra tycker att "Slåss" torde räcka.

    Mitt spel, Celenias Skuggor, utspelar sig i en low-fantasy värld som speglar en teknologisk utveckling motsvarande någonstans mellan 1100-1500 här i vår värld. Det är ett rätt jäkla stort spann, och det lutar mer åt mitten på medeltiden (runt 1100-1200) och därmed är vanlig utrustning för en soldat ett svärd som "backup", en sköld och ett spjut. Han är vanligen rustad med en gambeson, (ringbynja) och hjälm. Brynjan är dyr att tillverka, därför har inte alla soldater råd med dem, men det anses generellt sett vara en slags "standardutrustning". Fullt rustade riddare är en vanlig syn, men det är bara ädlingar och rika som har råd med hela rustningar än så länge. Inte så mycket pga brist på material utan brist på kompetens. De smeder som kan tillverka rustningsdelar är sällsynta och har vett att ta betalt.

    Vapnens utveckling är något jag medvetet har bastardiserat och frångått all rim och reson om man ska tänka logisk, historisk utveckling. Här i väst utvecklades svärden relativt gemensamt. Från vikingasvärdens flata konstruktion med bristande handskydd, via det klassiska "riddarsvärdet" med vettig parerstång, långsvärdet, messer, tvåhandssvärd (i fält, bör nämnas) och sedan vidare till mer smidiga och smäckra svärd som spetsigare långsvärd med mindre fokus på hugg och mer på stick och slutligen rätt in på rena rappirer.

    Det är en utveckling på flera hundra år. Dock i Celenia så samlever nästan alla typer av svärd. Du har "vanliga" svärd som motsvarar riddarsvärdet (arming sword, på engelska) som är en slags standard och finns att få tag på nästan överallt. Kan även bäras rent civilt, även om mindre messer-liknande svärd och falchions är vanligare i civila livet. Långsvärdet och landsknekten (landsknecht) är båda rena stridsvapen och här stöter vi på samma problem som med rustningar. Smeder som framgångsrikt kan tillverka dessa svärd är sällsynta och tar väl betalt. De är därför nästan plågsamt dyra, men också rent "teknologiskt" något bättre än riddarsvärdet, falchion och messer. Mest på grund av sin längre räckvidd, inte så mycket rena "skadevärden". Vapen varierar bara mellan 1-7 i skada, och ett vanligt svärd hamnar mellan 3-4 medan ett långsvärd landar på 5. Så det är väldigt liten skillnad i ren skada.

    Nu har vi dock min käpphäst, och anledningen till att jag gör den här posten. Rappiren och dess syskon. Sticksvärd. Rappiren är ett väldigt "sent" medeltida vapen som framstod mest som ett duellvapen bland ädlingar. Den är lika tung som ett långsvärd, men otroligt lång, smal och rigid. Tänkt för dödliga stick. Den är också effektiv mot rustade fiender då man lätt kan sikta på glipor eller orustade kroppsdelar med fantastisk kontroll på spetsen. Rappiren framstod i vår värld inte förrän runt 1500 talet, vilket gör den hejdlöst anakronistisk i en värld som annars är mer 1100 tal. Men samtidigt så är det ju inte "vår" värld, jag skapar, så jag kan göra som jag vill.

    Men tanken är att rappiren ska vara "the pinnacle of technology" och vara otroligt sällsynt, och tillika en statussymbol. Den har värden som gör den bättre än i stort sett alla andra svärd, då rappiren är ett fantastiskt duellvapen. Rätt värdelöst på slagfältet, givetvis, men i mindre skärmytslingar och rena dueller är den ett livsfarligt vapen pga sin sjuka räckvidd och snabbhet.

    Jag har just nu

    Enhandsvapen + sköld (alla enhandsvapen tillsammans med sköld)
    Enochenhalvhandsvapen (hatar det här namnet, men innefattar i stort bara långsvärdet och landsknekten)
    Lätta Enhandsvapen (alla balanserade vapen såsom svärd, värja, falchion och sabel)
    Tunga Enhandsvapen (alla framtunga vapen ämnade att bekämpa rustade fiender. Yxor, stridsklubbor och liknande)
    Stångvapen (spjut, hillebard, glav, bardiche och liknande)
    Stångvapen + sköld (desamma fast med sköld)

    Jag har givetvis även avståndsvapen i olika former, men dem undrar jag inte över. Olika färdigheter är också besläktade med varandra och kan användas mot ett avdrag. Man blir alltså inte helt handikappad om man har enhandsvapen+sköld och plötsligt inte har sin sköld. Man blir bara ovan, och får därför ett lätt avdrag eftersom man tvingas använda lätta/tunga enhandsvapen.

    Så nu äntligen till frågan:
    Jag funderar på att även lägga till Duellvapen. Den skulle i så fall innefatta rappir och alla dess varianter. Stilen man slåss med dessa vapen är tillräckligt olik de andra för att förtjäna en egen färdighet, precis som exempelvis ett sidsvärd och ett långsvärd skiljer sig åt. Tycker ni att det blir "onödigt" många stridsfärdigheter, och blir "duellvapen" alldeles för snäv? Jag siktar på hyfsad realism med världen, även om det är en sagovärld och "light fantasy".
    Last edited by Lambendil; 22 August 2017, 21.25.

  • #2
    Min take på sådant är att ett specialvapen som möjliggör någon sorts specialattack (kanske hitta en glipa att sticka i) kräver separat färdighet när den specialattacken ska genomföras.

    Egentligen är det väl specialattacken som är färdigheten, och vapnet som är förutsättningen.

    Jag har det så på snärjande vapen (lasso, bola, fångsstav, nät, piska) till exempel: att snärja med nät kräver särskild färdighet.

    Om man inte använder specialattacken kan det vanliga Närstrid användas.

    Kommentera


    • #3
      Ja, jag tror att det kan vara på sin plats med en egen färdighet, men jag tror inte den blir använd så ofta.
      Jag är inte alls övertygad om att rappiren är så överlägsen andra vapen. Mot opansrade mål är den effektiv men stöter på problem (ha!) så fort målet har rustning. Och lycka till att parera allting tyngre än ett lätt svärd.

      Så duellfärdigheten kan användas mot opansrade mål som inte heller svingar tunga vapen - som vid dueller.

      Kommentera


      • #4
        Låter som ett intressant projekt!

        Ursprungligen skrivet av Lambendil
        Enhandsvapen + sköld (alla enhandsvapen tillsammans med sköld)
        Enochenhalvhandsvapen (hatar det här namnet, men innefattar i stort bara långsvärdet och landsknekten)
        Lätta Enhandsvapen (alla balanserade vapen såsom svärd, värja, falchion och sabel)
        Tunga Enhandsvapen (alla framtunga vapen ämnade att bekämpa rustade fiender. Yxor, stridsklubbor och liknande)
        Stångvapen (spjut, hillebard, glav, bardiche och liknande)
        Stångvapen + sköld (desamma fast med sköld)
        Jag gillar denna uppdelning i olika färdigheter i kombination med den spelvärld du beskriver. Det känns dessutom väldigt rimligt att duellvapen skulle ha en egen färdighet i så fall, eftersom det bara är en liten grupp som använder sig av sådana vapen och som du säger är sättet de brukas på tillräckligt annorlunda jämfört med övriga vapengrupper. Vet inte om jag spelmässigt är så förtjust i när det finns ett vapen som är uppenbart bättre än alla andra dock, men det är väl en annan diskussion.

        ​Sen är jag inte heller särskilt insatt i Rapirens historia, men är de väldigt mycket svårare att tillverka än vanliga Arming swords? De är ju uppenbart längre fram rent teknologiskt, men när de väl finns och är någorlunda kända inom spelvärlden, vad är det då som gör att inte alla tillverkar och använder dem? Eller åtminstone försöker?

        Kommentera


        • #5
          Egen kategori: duell.
          Då skulle den som har en rappir försöka skapa situationer då hon kan slåss med obepansrade motståndare under kontrollerade/schyssta omständigheter för att få använda duellfärdigheten.
          Utanför duell får man använda rappiren med vilken vapenfärdighet som helst (det är spjutspetsteknologi) men den gör bara 1d4 skada för att man använder den på ett sätt den inte var tänkt för.

          Kommentera


          • #6
            Ursprungligen skrivet av Fjodor Pollett Visa inlägg
            Ja, jag tror att det kan vara på sin plats med en egen färdighet, men jag tror inte den blir använd så ofta.
            Jag är inte alls övertygad om att rappiren är så överlägsen andra vapen. Mot opansrade mål är den effektiv men stöter på problem (ha!) så fort målet har rustning. Och lycka till att parera allting tyngre än ett lätt svärd.

            Så duellfärdigheten kan användas mot opansrade mål som inte heller svingar tunga vapen - som vid dueller.
            Jag är själv medeltida fäktare inom ARMA och jag kan absolut säga att rappiren (givetvis i tränade händer) är en mardröm för nästan alla andra typer av svärd. Den är för lång för att möta effektivt med sabel eller riddarsvärd, och för snabb för att framgångsrikt möta med ett långsvärd. Parera är inga större problem heller, då rappiren är stadig som fan. Inte oslagbar på något vis, men man har absolut en stor nackdel.

            Vad gäller rustning så är det just där den skiner som bäst. Huggvapen är nästan helt värdelösa mot en välrustad motståndare och det slutar ofta med att man får försöka fälla motståndaren och stöta genom en glipa eller liknande när han ligger på marken. En rappir har så pass mycket "point control" att du i många fall kan stöta mot dessa glipor medan motståndaren fortfarande står upp. Sen är tricket att få till en så pass kraftfull stöt att du går igenom den rustning han har där, vilket många gånger är maille. Då når du troligtvis inte längre än 4-6 cm, beroende på spetsens design och ringens diameter. Svärd överhuvudtaget är rätt värdelösa mot plåtrustning. De är inte designade för det.


            Ursprungligen skrivet av da_bohz Visa inlägg
            Låter som ett intressant projekt!
            Tack!
            Ursprungligen skrivet av da_bohz Visa inlägg
            Jag gillar denna uppdelning i olika färdigheter i kombination med den spelvärld du beskriver. Det känns dessutom väldigt rimligt att duellvapen skulle ha en egen färdighet i så fall, eftersom det bara är en liten grupp som använder sig av sådana vapen och som du säger är sättet de brukas på tillräckligt annorlunda jämfört med övriga vapengrupper. Vet inte om jag spelmässigt är så förtjust i när det finns ett vapen som är uppenbart bättre än alla andra dock, men det är väl en annan diskussion.
            Det är en definitionsfråga, och märk väl att jag nämnde "bättre än i stort sett alla andra svärd". Här spelar situation och motståndarens utrustning in stor roll. Och "bättre" innebär inte "lol du är ägd". Dess största fördel kommer från dess oerhörda räckvidd. Ett långsvärd kan stå "toe to toe" med en rappir, men har troligen en liten nackdel i och med rappirens snabbhet. Sen, som sagt, "bättre än andra svärd". Det finns många fler vapen i världen än bara svärd och flera som är mer lämpliga i många situationer än en rappir. Spjut är förmodligen det mest "overpowered" vapnet i världen, skulle jag gissa på. I vart fall i öppen strid. Räckvidd är din största styrka i strid.

            Målet med hur jag designat världen och vapnens värden är att spelaren ska fundera ut hur de vill slåss, och välja vapen därefter. Inte för att "detta gör mest skada". Det är så oerhört tråkigt. Istället får de titta på räckvidd, vikt, snabbhet, hur bra det är mot rustning, hur bra det är i trång miljö etc.

            Ursprungligen skrivet av da_bohz Visa inlägg
            ​Sen är jag inte heller särskilt insatt i Rapirens historia, men är de väldigt mycket svårare att tillverka än vanliga Arming swords? De är ju uppenbart längre fram rent teknologiskt, men när de väl finns och är någorlunda kända inom spelvärlden, vad är det då som gör att inte alla tillverkar och använder dem? Eller åtminstone försöker?
            Det är också en definitionsfråga. När långsvärdet kom var det nog svårare, rent tekniskt, att framställa än vad rappiren senare blev. Långsvärdet krävde, för att inte vara otympligt, tungt och obalanserat, högkvalitativt stål och en smed som begrep vad han höll på med. Det är inte så att det är svårt men det kräver kunskap som "Kalle på Smedbacken" kanske inte besitter efter att han bankat spik hela livet.

            I rappirens fall handlar det mycket om att det är en statussymbol med ett oerhört komplext hjalt och en klinga som måste vara lätt, styv och tålig. Det är, trots allt, i många fall bara en vässad stålstav.

            Alla föremål och vapen i Celenia har dessutom en kvalitétsnivå som påverkar dem. Du kan säkert förmå Kalle på Smedbacken att försöka sig på att göra en rappir till ett hyfsat pris. Frågan är hur effektiv den blir, och hur utskrattad du blir på nästa hovmiddag. ;)

            Kommentera


            • #7
              Ursprungligen skrivet av Tre solar Visa inlägg
              Egen kategori: duell.
              Då skulle den som har en rappir försöka skapa situationer då hon kan slåss med obepansrade motståndare under kontrollerade/schyssta omständigheter för att få använda duellfärdigheten.
              Utanför duell får man använda rappiren med vilken vapenfärdighet som helst (det är spjutspetsteknologi) men den gör bara 1d4 skada för att man använder den på ett sätt den inte var tänkt för.
              Intressant idé, men tyvärr krockar den ordentligt med stämningen i spelet. Jag försöker, så långt det är möjligt, att undvika att värden förändras godtyckligt pga olika situationer. Ett vapen ska alltid göra exakt samma skada, ha exakt samma längd, vikt etc etc oavsett vem som använder det och när. Det är inte vapnet som förändras, det är situationen i övrigt.

              I och med att spelarens färdighetsslag räknas in i skadan han gör (och motståndarens försvarsslag räknas av) så påverkar personernas skicklighet redan den större delen av skadepotentialen. Om ett klantarsel använder en rappir och överhuvudtaget lyckas träffa så kommer den, potentiellt sett, inte göra lika mycket skada som om en vältränad jocke använder den. Det är möjligt för klantarslet att ha hejdlös tur förstås men det är betydligt mer sannolikt att den vältränade konsekvent får högre skadepotenial pga hans högre färdighetsvärde.

              Kommentera


              • #8
                Ursprungligen skrivet av Lambendil Visa inlägg
                [- - -]

                Jag funderar på att även lägga till Duellvapen. Den skulle i så fall innefatta rappir och alla dess varianter. Stilen man slåss med dessa vapen är tillräckligt olik de andra för att förtjäna en egen färdighet, precis som exempelvis ett sidsvärd och ett långsvärd skiljer sig åt.

                [- - -]
                Kör på detta, jag tycker att det låter bra! Spännande koncept, för övrigt. Lycka till med utvecklandet!

                Kommentera


                • #9
                  Ursprungligen skrivet av Lambendil Visa inlägg
                  Enochenhalvhandsvapen (hatar det här namnet, men innefattar i stort bara långsvärdet och landsknekten)
                  Litet frågetecken; är "landsknekt" verkligen ett vapen (och inte en typ av fotsoldat) ?

                  Ursprungligen skrivet av Lambendil Visa inlägg
                  Så nu äntligen till frågan:
                  Jag funderar på att även lägga till Duellvapen. Den skulle i så fall innefatta rappir och alla dess varianter. Stilen man slåss med dessa vapen är tillräckligt olik de andra för att förtjäna en egen färdighet, precis som exempelvis ett sidsvärd och ett långsvärd skiljer sig åt. Tycker ni att det blir "onödigt" många stridsfärdigheter, och blir "duellvapen" alldeles för snäv? Jag siktar på hyfsad realism med världen, även om det är en sagovärld och "light fantasy".
                  Njäe. Tycker du att det passar så är det ju så. Men kanske bör även main gauche in på ett hörn isf?

                  En lösning för att sänka antalet färdigheter är att ha någon form av sköldträning, som man kan addera till alla enhandsvapen?

                  Och en nyfiken fråga; hur hanterar du rustningar?

                  Kommentera


                  • #10
                    Ursprungligen skrivet av Lambendil Visa inlägg
                    ...[Berättar varför Fjodor har fel, på ett trevligt och informativt sätt]...
                    Man lär sig något nytt varje dag.

                    Kommentera


                    • #11
                      Ursäkt på förhand: Jag skriver långa inlägg. Flåt.

                      Ursprungligen skrivet av Måns Visa inlägg
                      Litet frågetecken; är "landsknekt" verkligen ett vapen (och inte en typ av fotsoldat) ?
                      Det är både och! "Knecht" eller "landsknecht" är både en soldattyp, men också ett vapen som traditionellt bars av dessa. Den kallas även för kriegsmesser (krigskniv eller "war knife"). Den är europas svar på katanan, skulle man kunna säga. Det är en falchion, dock med ett helt annat hjalt, med ett eneggat blad tänkt för hugg. Här kan du se en kriegsmesser/knecht.

                      I Celenia har jag valt att kalla den "landsknekt", dels för att den i kulturen den kom ifrån bars av just landsknektar, och för att jag vill undvika rena tyska ord som "kriegsmesser", även om det är mer korrekt.

                      Ursprungligen skrivet av Måns Visa inlägg
                      Njäe. Tycker du att det passar så är det ju så. Men kanske bör även main gauche in på ett hörn isf?

                      En lösning för att sänka antalet färdigheter är att ha någon form av sköldträning, som man kan addera till alla enhandsvapen?
                      Tanken var nog att parerdolken skulle ingå i färdigheten Duellvapen. Att det helt enkelt förutsätts att om du strider med en rappir eller motsvarande så har du antingen en bucklare eller en parer-/rondelldolk i andra handen. De är liksom ganska oseparerbara. Lite som att använda en båge utan pilar. (Inte fullt så extremt, men du förstår tanken)

                      Ursprungligen skrivet av Måns Visa inlägg
                      Och en nyfiken fråga; hur hanterar du rustningar?
                      Inte tillfredställande i dagsläget. De är lite för simplistiska. Kort beskrivet:

                      Stridsslaget slås med Färdighet (1-12, normalt 4-6) + Egenskap (1-4) + 1T10. Resultatet ska vara över 9.
                      Motståndaren gör samma sak. Om han slår över 9 får han räkna sitt vapens tålighet som extra skydd (parering).

                      Skada beräknas som Vapen (1-7) + (Anfallsslag-Försvarsslag) - Eventuell parering (vanligen mellan 3-5) - Skydd (rustning varierar mellan 0-7 i rent skydd) = Skadepotential.

                      Man slår sen 1T10 mot skadepotentialen för att se hur sårad man blev. Om skadepotentialen är 0 eller under får man bara en skråma och slår inget slag. Detsamma om man slår perfekt (dvs skråma). Om slaget blir lyckat får man ett lätt sår och får fortsätta strida. Misslyckat ger allvarligt sår vilket gör att man faller ur striden (blir nedgjord) när man avslutar sin delstrid. Dvs, man får göra en Boromir och kämpa ner sin motståndare, men därefter kollapsar man på marken. "Oviktiga" spelledarpersoner anses nedgjorda redan när de får det allvarliga såret.

                      Skulle man fumla får man ett dödligt sår och kommer, så småningom, att duka under av sina sår. Det rollspelas och styrs mest av SL.

                      Exempel:

                      Rulf är en stadig gnoll som använder långsvärd. Han har 6 i Enochenhalvhandsvapen och slåss med en flåbuse som på något vänster lyckats tillskanska sig ett långsvärd (för enkelhets skull, så jag inte behöver prata avstånd och liknande). Han är dock inte på långa vägar lika duktig som Rulf, och har en färdighet på 3. För enkelhets skulle har ingen av kombatanterna en egenskap som kan appliceras på just den här striden, även om sånt är väldigt roligt. (Förälskad +2, Edsvuren -3, Nobel -1 osv). Om spelaren kan motivera varför en egenskap ska användas så kan den användas. Dock bara en egenskap i taget.

                      Så alltså:

                      Rulf har högst turordning (han har betydligt högre färdighet och är därför mer sannolik att slå högt i turordning) så han börjar. Han har valt sina handlingar för rundan. Anfall och försvar.

                      Busen är mer försiktig och valde försvar och anfall.

                      Oavsett turordning så börjar Rulf agera, eftersom han valde anfall först.

                      Rulf rullar 1T10+6. Han slår 7 och får alltså 13 (vilket är högre än 9. Så han träffar).
                      Busen försöker parera. Han slår 1T10+3 och slår 7 han också. Han når alltså 10, vilket är lyckat och han får tillräkna sig svärdets TÅL som extra skydd.

                      Rulfs skadepotential här blir hans svärd (5) + hans slag (13). Busens försvar blir hans svärds TÅL (5) + hans slag (10) + hans gambeson (3). Skadepotentialen är alltså 18-18=0. Busen får en skråma och striden fortsätter.

                      Rulfs attack var helt enkelt inte tillräckligt ren träff pga busens parering. Han kommer igenom garden, och svärdet träffar busen, men har inte tillräckligt med kraft att komma igenom busens rustning och rispar honom bara lätt.

                      Ovanpå detta har vi också ett system med omtöckning, som motsvarar utmattning, sårchock, smärta etc etc. Jag skippar det här för enkelhets skull.

                      I dagsläget har jag ingenting som kan påverka en rustning speciellt mycket. Det görs ingen skillnad på stick eller hugg eller krossvapen. Allt har samma skydd. Jag funderar fortfarande på om det är värt att göra ytterligare system för att simulera det, eller om jag helt enkelt ska lämna det i händerna på SL. Målet med spelet är att ha så minimala regler som möjligt (men fortfarande simulera realism) och balansera "Tid-det-tar-att-slåss" mot "Hur-roligt-spelarna-har". Jag avskyr strider som kräver 10 minuters matematiska beräkningar och 15 minuter "Bläddra-i-tabeller" för att komma igenom en fight med en simpel stråtrövare. Vill ha systemet snabbt, smidigt, men belöna spelare som tänker och använder strategi i sin strid. Då blir spelarna engagerade och sitter inte bara och rullar tärningar.

                      Och som ni säkert ser i beräkningarna ovan så är den allra viktigaste komponenten i både anfall (skada) och försvar (skydd) inte utrustningen utan hur skicklig personen är, och hur bra han lyckades få till sin träff/försvar. Rena skade- och skyddsvärden spelar in och hjälper, men det är inte de som är den stora biten.


                      Jag vet att det *ser ut* som att det är en hejdlös massa räknande, men det är det verkligen inte när man väl sitter och spelar. Det är ett fåtal snabba additioner med låga tal (oftast under 10) som tar ögonblick att räkna i huvudet. Det går oerhört fort att blåsa igenom en runda.
                      Last edited by Lambendil; 23 August 2017, 12.21. Anledning: Jag kommer på så mycket mer!

                      Kommentera


                      • #12
                        Ursprungligen skrivet av Fjodor Pollett Visa inlägg
                        Man lär sig något nytt varje dag.
                        Ingen fara! Rappiren är rätt missförstådd utanför fäktningskretsar. Särskilt om ens enda insikt i den är film och dataspel. Den gestaltas alltid som en florett. En kort liten pinne som ofta går av(!) när folk hugger på den. Verklighetens rappir var en tung jävel (1-1.2 kg samma vikt som ett långsvärd!) som var extremt hållbar och lång. Just längden och hastigheten du kan röra den på är vad som gör den så farlig för andra typer av svärd. Den har inget att säga till om mot exempelvis spjut. Men den designades som ett 1v1-vapen, och som sådan är den inte oväntat nog oerhört effektiv.

                        Den har inte samma sidostabilitet (för slag mot sidan) eller samma massa i bladet (för blockeringar) som ett långsvärd, så ofta bemödar man sig inte med att blockera eller parera med rappiren alls, utan lämnar det åt parerdolken eller bucklaren man har i andra handen, alternativt stöter in i attacken, innan den når dig, samtidigt som man stiger undan från attacken.

                        Svårt att beskriva. Men rappiren är ett formidabelt duellvapen, helt klart. Men det kräver träning för att vara duktig med den. Om man försöker använda den som ett "vanligt" svärd får man ont väldigt fort. Plus att man behöver vara vältränad. Det är mycket rörelse och att vifta omkring med en meter stål är utmattande för underarmen.

                        Jämför man längden på ett klassiskt långsvärd (ca 90cm blad) och en rappir (ca 110cm blad) så rappiren väldigt mycket längre, vilket givetvis belastar underarmen mycket mer än ett långsvärd, som traditionellt hålls med två händer.

                        Och som avslutning kan jag tillägga att jag är en bedrövlig rappirfäktare. Jag föredrar långsvärd, personligen. Men det betyder inte att jag inte kan uppskatta rappiren för vad den är.

                        Kommentera


                        • #13
                          Spännande grejer!
                          Ännu en nyfiken fråga; hur tänkte du göra med beriden strid? Blir det också en egen färdighet?

                          Kommentera


                          • #14
                            Ursprungligen skrivet av da_bohz Visa inlägg
                            Spännande grejer!
                            Ännu en nyfiken fråga; hur tänkte du göra med beriden strid? Blir det också en egen färdighet?
                            Det är lätt ordnat. Kräver ett lyckat slag på Rida (för att överhuvudtaget få angripa) sen ett anfallsslag. Hästens fart läggs till på skadepotentialen.

                            Kommentera


                            • #15
                              Måste tacka för att feedback (och frågor!) Det har hjälpt jättemycket att höra feedback och även svara på frågor. Har absolut bestämt mig för att duellvapen får bli en egen färdighet. Tackar ödmjukast!

                              Om ni har fler frågor är det bara att ställa dem.

                              Kommentera

                              Arbetar …
                              X